Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Recept

Vegansk ramslökspesto

Av Posted on Inga taggar 0

”Nu börjar det ta slut”, sa Marianne när hon kom med en påse ramslök igår kväll.

Hon hade plockat blommorna också, för att det fanns så många och för att hon ville att jag skulle få se dem. Faktum är att jag har plockat ut blommorna ur de båda tidigare leveranserna också. De har stått i en pytteliten vas i mitt kök och gjort mig extra glad!

Nu vet jag ju inte hur långt ramslökssäsongen har kommit i andra delar av landet, men jag skyndar mig att dela med mig av något som nästan var som en uppenbarelse när jag hade kommit på det: vegansk ramslökspesto!

Min första ramslökspesto gjorde jag med färsk (och sköljd) ramslök, rostade solrosfrön, olja, Västerbottensost och salt.

Sedan i julas har jag experimenterat med det som på engelska kallas nutritional yeast och som på svenska ibland kallas Bjäst och ibland näringsjäst. Det är ett pulver som räknas som kosttillskott på grund av att det innehåller massor av vitaminerna B1 och B2 och niacin, så därför kan man köpa det genom apotek, men jag har köpt min i en hälsokostaffär. Såhär ser den ut:

I vegansk matlagning används den säkert för att den är nyttig men mest för smakens skull. På något underligt sätt ger den nämligen maten ostsmak!

Så i min veganska ramslökspesto är det ramslök, solrosfrön, olja (ekologisk svensk rapsolja, men inte kallpressad), örtsalt och Bjäst. Till den här ganska rejäla högen med ramslöksblad och minst en och en halv deciliter solrosfrön tog jag ungefär en matsked Bjäst tror jag.

Resultatet?

Ännu godare än den sort som jag gjorde med Västerbottensost, skulle jag säga. Absolut en av de godaste röror jag har smakat någon gång.

Och nästan värd den irritation som uppstod när jag insåg att jag hade köpt en ganska kass stavmixer och blev tvungen att ta paus gång på gång för att den inte skulle bli alldeles överhettad. Till slut gav jag upp och accepterade att alla frön och ramslöksbitar inte var finfördelade.

Detta får bli en av mina absolut varmaste rekommendationer. Prova, prova, om du hittar (eller odlar) ramslök och får chansen! Och bjud!

Vårdelikatess: ramslökspesto!

Tack vare Marianne, en av mina osannolikt fina nya vänner i Kalmar, har jag äntligen kunnat prova att göra något som jag har läst om i flera år och tänkt att jag skulle vilja smaka.

Marianne är ute och går varje dag, ofta över en mil, och hon har kommit och lämnat en påse med nyplockad ramslök två gånger nu.

Först måste jag ju berätta att ramslök är alldeles tillräckligt gott på smörgås precis som det är — några blad, ungefär som salladsblad, fast med mycket mer smak. Det smakar vår!

Men jag ville prova pesto också, och för att inte vinsten i den totalt lokalproducerade ramslöken skulle försvinna med långväga importerade ingredienser bestämde jag mig för att ersätta pinjenötter med rostade solrosfrön och parmesanost med västerbottensost. Hade jag tänkt lite längre hade jag köpt en flaska skånsk rapsolja också, men jag använde den olivolja som jag hade.

Måtten? Jag mätte inte … men till slut tror jag att det blev ungefär lika mycket solrosfrön som ramslök om man hade mätt volymen, några skivor ost, lite salt och så olja tills det blev en bra konsistens.

Det blev så gott! Och om jag hade klippt ramslöken i mindre bitar innan jag började köra med stavmixern skulle det ha varit ganska enkelt också, men det tog inte så lång tid på det här viset heller.

Nu är frågan: är det till pasta eller potatis den passar bäst?

Tusen tack, Marianne, för att du plockade och levererade!

Hur man gör

Ibland kan man ju tycka att livet är komplicerat på många vis.

Då kan det vara alldeles underbart att bli påmind om att det finns procedurer som är tydliga, väldefinierade och enkla att sammanfatta.

På den här franska skolaffischen är det matlagning, en klassisk fransk köttgryta utan något krångel alls.

Jag hittade den på en marknad i Cormatin i Bourgogne i somras. Som ni ser fanns det också en affisch som visar hur en glödlampa är konstruerad (med namnen på alla delar!) och en med träd.

Om jag inte hade varit vegetarian sedan 30 år och haft bara en vanlig resväska så skulle jag nog ha slagit till. Men visst kan man ha den som en daglig påminnelse om mycket annat också?

Åsas linssoppa

Av Posted on Inga taggar 0
Förbi Kornsjö går en liten ångbåt på tur, så vi fick höra en riktigt ångvissla också!

Ulla som jag spelar med ibland hade ett slags födelsedagshelg med tio vänner från olika håll på en retreatgård i Norge, Tomasgården, i början av augusti. Där lagade vi den här soppan och åt upp den med glädje – det finns många goda sätt att göra linssoppa, och det här är ett av dem!

En lite lustig sak var att det i Norge finns röda linser i tetraförpackning, alltså färdigkokade. Men de såg mer ut som de gröna linserna här. Jag tror att soppan blir bäst med de torra röda linser som jag i stort sett alltid använder och som kokar sönder snabbt.

Min väninna Hanna lärde mig för några år sedan att tomatsoppor blir extra goda med lite vinäger i. Någon gång för mycket länge sedan läste jag att kockar brukar lägga till något sött när de lagar tomatsåser och tomatsoppor för att smaken blir väldigt mycket bättre då. Det brukar jag göra genom att hacka ett äpple och röra ner det. Båda de tipsen borde fungera för den här soppan också!

Eftersom jag brukar tycka att brytningen mellan tomatsoppa och syrlig grädde är helt fantastisk skulle jag nog också testa att göra dubbellöksklicken med turkisk yoghurt eller crème fraîche istället för med vanlig yoghurt eller lättyoghurt. Till fyra personer tycker jag absolut att det räcker med två deciliter turkisk yoghurt eller crème fraîche.

Och naturligtvis är det bara att multiplicera alla ingredienser så mycket som det behövs om de som ska äta är fler än fyra. Börja med en mindre mängd vatten i så fall, och späd på slutet tills konsistensen känns bra.

för 4 personer

1 gul lök

ca 1 msk olja

1 purjolök

400 g krossade tomater (en tetraförpackning eller burk)

1 l vatten

2 tärningar grönsaksbuljong eller motsvarande mängd grönsaksfond

4 potatisar

2 dl röda linser

salt

peppar

basilika (färsk om det finns)

bladpersilja (färsk om det finns)

dubbellöksklick:

5 dl mild lättyoghurt

2 vitlöksklyftor

1 dl finklippt gräslök

salt

peppar

Börja med vitlöksklicken, gärna tidigare på dagen: krossa eller pressa vitlöksklyftorna och rör ner dem i yoghurten tillsammans med gräslöken. Smaka av med salt och peppar.

(På bilden är det en trelöksklick – den fick purjolöksstrimlor som dekoration.)

Skala och hacka den gula löken och lägg den i soppgrytan. Fräs den glansig i oljan. Strimla så mycket som möjligt av purjolöken, rör ner strimlorna och fräs lite till. Häll tomatkrosset och vattnet i grytan, smula ner buljongtärningarna, rör om och låt koka upp.

Skala under tiden potatisarna och tärna dem. Rör ner dem.

Rör sedan ner de röda linserna och koka soppan tills potatistärningarna är mjuka och linserna börjar falla sönder.

Smaka av soppan med salt, peppar och basilika plus bladpersilja (om den är färsk, så klipp eller hacka den och spara några blad eller en kvist till serveringen).

Födelsedagsscones (med grahamsgryn)

Av Posted on Inga taggar 0

I min familj finns det massor av födelsedagar att fira på sommaren. Och scones till födelsedagsfrukosten passar bra, eller hur? Jag hittade grahamsgryn i en halva-priset-hylla i affären och fick för mig att det borde kunna bli bra. Det blev det!

fyra rundlar med fyra bitar i varje

Ugn: 200 grader, ungefär 10 minuter

3 dl grahamsgryn

4 dl vetemjöl

1 msk bakpulver

1 tsk salt

100 g smör

3 dl mjölk

Blanda grahamsgryn, vetemjöl, bakpulver och salt i en bunke. Skär smöret i bitar och nyp ihop det med mjölblandningen så att det blir finfördelat. Rör ner mjölken och rör snabbt ihop till en klibbig deg.

Låt degen svälla i ungefär en kvart för grynens skull.

Forma fyra rundlar på bakplåtspapper och tryck skåror med kniv eller bakplåtsskrapa så att det blir sexton bitar sammanlagt.

Grädda sconesen i 200 graders ugnsvärme i ungefär tio minuter eller tills de har fått lite färg. Servera dem till frukost med födelsedagsbarnets favoritpålägg!

Det hemliga tricket (en somrig potatissallad)

Av Posted on Inga taggar 0

Det är ingen hemlighet att man får otroligt god mat när man hälsar på hemma hos min äldste bror och hans familj. Både han och hans fru satsar mycket på sina gäster (och, skulle jag tro, på fina och roliga måltider när ingen utom familjen är där).

Den här potatissalladen åt vi tillsammans i början av sommaren. Jag kom av mig med fotograferingen efter de här bilderna, så ni får tro mig när jag berättar att den skulle ha varit fantastiskt god att äta upp utan vidare reflektioner redan när den såg ut såhär men att den fick ytterligare en dimension med Fredrikas kapristrick: strax före serveringen friterade hon kapris i lite olja i en stekpanna på spisen, lät dem rinna av på hushållspapper och strödde dem över salladen. Krispigt och salt och helt osannolikt gott!

Det här fatet är perfekt för komplett-måltid-sallader: sedan la hon stekta halloumi-skivor hela vägen runt.

Bara lite senare fick jag, liksom så många andra svenskar, lära mig att den halloumiost som vi har blivit nästan beroende av kommer från jordbruk där det används otroligt mycket antibiotika och där djurskyddet inte alls är på samma nivå som i Sverige. Nu ser jag fram emot att prova den Sverige-tillverkade motsvarigheten, eldosten, istället!