Ett vårrecept som jag plockade bort när en bok höll på att bli för omfångsrik (det var min sista receptbok, 2016 eller så) har fått ett eget liv och hamnar lite här och var. Hoppas att det blir använt, för resultatet var verkligen gott, och man mår bra av att leta efter gröna blad att äta! Här är det i ett kyrkmagasin en bit upp i landet. Redaktören och redigeraren heter Lotta.
Ska kanske lägga till att ”ta till vara på” måste vara något som har hänt i redigeringen — det skrev jag inte. Men det är ju ganska vanligt att uttrycken ”ta vara på” och ”ta tillvara” blandas ihop. Kanske är det till och med helt etablerat nu fastän jag inte har kommit så långt att jag inte skulle försöka rätta det i texter som jag arbetar med.
Och jag heter förstås inte Brawn även om man kan tycka att det ser ganska snyggt ut! 🙂