Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Recept

Familjen Einarsons squashsoppa (med festversion)

Nu är det så mycket som växer så att man kan bli alldeles yr, och så fick jag syn på ett sopprecept som Carina (och hennes man Kenneth) presenterade på Facebook. Vi kom överens om att det passar här också, så varsågoda!

***

Här är ett tips på vad man kan göra av all squash som växer i trädgården!

Squashskörd och blivande squashskörd. Foto: Carina Einarson

Det här är en mycket god soppa, och så enkel att göra!

Vi åt den som förrätt när Kenneth fyllde år, och då festade vi till den med crème fraîche och rom.

Squashsoppa
ungefär fyra portioner

5 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong (eller motsvarande mängd grönsaksfond)
800–900 gram nyskördad squash från egen trädgård (eller för all del fådd eller köpt)
1½ dl vispgrädde
en halv citron

till festlig servering:
rom (eller, för en vegetarisk version, caviart)
crème fraîche

Mät upp vattnet i en stor kastrull eller liten gryta och smula ner buljongtärningarna. Skär squashen i bitar och låt dem koka i buljongen i ungefär en kvart. Kör med mixerstav eller i matberedare tills allt är finfördelat.

(Här går det utmärkt att avbryta tillagningen och frysa in halvfärdig soppa för senare måltider, hälsar Carina och Kenneth. Och om man har väldigt mycket squash kan man koka den i vatten som bara är saltat, hälla bort det, mixa, frysa och sedan späda med grönsaksbuljong när man vill laga och äta soppan. På det viset tar ”halvfabrikatet” lite mindre plats i frysen!)

Om du har använt matberedare: häll tillbaka soppan i kastrullen eller grytan.

Rör ner grädden och värm soppan till kokpunkten. Ta av den från värmen och pressa saften från den halva citronen ner i soppan. Rör om och servera, eventuellt med det extra festliga tillägget.

***

Tack Carina och Kenneth! Svårare än såhär behöver det ju inte vara — så bra!

Ogräspiroger

Hör du till dem som blir mörka i blicken av den här sortens grönska?

Det är alldeles sant att kirskål växer hej vilt lite överallt — men man kan ju påminna sig om att den kom till Sverige som grönsak och inte alls sågs som något problem till att börja med.

Ser man till att skörda bladen när de är små borde det vara lättare att hålla den i schack, eller hur?

Ogräspirogerna experimenterade jag fram när jag arbetade med boken Världens fika för fyra år sedan. Det är alltid lättare att plocka bort sitt eget material än att stryka andras när en bok håller på att bli för omfångsrik, och jag trodde ett tag att jag hade råkat slänga mappen med text och bilder, men så plötsligt dök den upp. Varsågoda!

Använd gärna receptet som en idé för egna experiment!

Ogräspiroger

Piroger är bra att ha i frysen och värma snabbt när någon behöver ett mättande mellanmål, och de är underbar utflyktsmat, och det är roligt att skicka med en påse hem som present. Här är degen en vanlig matbrödsdeg, men samla gärna in recept från olika håll och prova dem – frasigare piroger av en deg som mer liknar pajdeg, eller till och med piroger av smördegsplattor, brukar vara mycket populära!

Den mycket somriga svenska fyllningen kan man göra av nässlor eller kirskål – antagligen också av svinmålla – och det går bra att blanda dem. Ta vara på en allemansrätten-samling och kombinera den med gemensam bakning, eller gör pirogerna i förväg och servera dem när de viktigaste reglerna är genomgångna.

Vill man ha en fyllning som håller ihop bättre rör man ner riven ost, och vill man ha den krämigare kan man använda crème fraîche. Fanns det inte så mycket grönt att plocka kan man öka mängden potatistärningar. Den som vill ha mer smak fräser lite vitlök tillsammans med löken eller smular fetaost i röran. Bra att veta: det gröna krymper drastiskt i stekpannan!

ca 30 piroger
Jäsning: ca 45 + 30 minuter
Ugn: 225°, ca 15 minuter

pirogdegen:
5 dl havregryn
1 dl rapsolja
½ dl honung
1 msk salt
1 l vatten
50 g jäst
ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

fyllningen:
ca 6 l nyplockade nässlor eller nyplockad kirskål (eller en blandning)
2 gula lökar
rapsolja
2 stora potatisar
salt
peppar

till pensling:
1 ägg

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Rensa under tiden bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Hacka löken och fräs den glansig i olja i en stor stekpanna. Rör ner de hackade bladen (inte allt på en gång), salta och peppra och rör om. Blir det för mycket, så stek i omgångar och flytta till en bunke. Tärna potatisarna fint, rör ner dem också, vrid ner värmen och låt blandningen fräsa. Rör om ibland.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 runda bollar. Kavla ut varje boll till en tunn rundel, lägg en sked fyllning på ena halvan, vik den andra halvan över och tryck ihop kanten med fingrarna. Gör mönster med en gaffel. Lägg pirogerna på plåtar täckta med bakplåtspapper (överkurs: skär kanten på varje pirog jämn när den har flyttats till plåten) och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg.

Antjes oknådade dinkelbröd

Ett oknådat dinkelbröd som precis har kommit ut ur ugnen. Foto: Antje Bernhardt

Antje, som jag spelade med när hon var kyrkomusiker i Lindesberg för ganska många år sedan, skrev om sitt senaste brödbak på Facebook i helgen, och jag bad om lov att publicera hennes tankar och hennes recept här. Tack, Antje, och varsågoda, alla!

Jag bakar bröd. Det är ett ”No-knead bread” (en bröddeg som inte behöver knådas — Annas anm). Man blandar ihop ingredienserna, låter brödet vila över natten, viker degen några gånger, låter den vila igen och bakar brödet. Enkelt — det enda som krävs är tålamod.

Jag kom att tänka på den här bibeltexten:

”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”

Ofta tänker man på den stora mängden mjöl och arbetet att knåda alltsammans, ansträngningen, prestationen. Men tänk om kvinnan gjorde som jag? Bara blandade ingredienserna och lät det ha sin gång? Tänk om himmelriket är som en surdeg som bara behöver ha sin gång, inget knådande behövs. Enkelt — det enda som behövs är tålamod.

Foto: Antje Bernhardt

Här är Antjes recept:

Det är en halv liter vatten, en tesked jäst, lite salt, lite socker, 650 gram mjöl av önskat sort (jag använde vete och dinkel till lika delar). Blanda, låt degen vila över natten eller i minst 12 timmar. Vik den några gånger, forma den till ett bröd, lägg det i en gryta och låt det vila i två timmar. Grädda det i 250 graders ugnsvärme med lock i en halvtimme, därefter utan lock i 225 grader i 15–20 minuter. Låt det svalna och skär upp det.

Surdegssnurror med trädgårdskryddor

Av Posted on Inga taggar 0

Det kom så underbara bilder från Marita och Ulf i Örebro häromdagen, så jag bad om lov att dela med mig!

Måste visa dig vårt surdegsbak idag.
Jag plockade färskt kryddgrönt i trädgården och mortlade det tillsammans med olivolja och grovsalt.

Vi bakade ut surdegen och bredde på röran. Sedan skar vi remsor och gjorde snurror i formar. De blev så goda!

Kryddsnurrorna till vänster.

De runda bröden är hamburgerbröd av samma deg. Vi fyller dem ofta med fisk eller burgare och det blir en hel måltid.

Två bra idéer! Tusen tack!

Allemansbröd

I sommarnumret av Uppdrag Mission finns ett recept som jag är lite extra nöjd med. Lika bra att publicera det här också!

Att lära sig ett nytt språk innebär i stort sett alltid att lära sig ett nytt sammanhang, en ny kultur.

Och en av de mest positiva saker vi kan berätta om Sverige, särskilt i år när fysisk distansering har blivit så avgörande, är väl att vi har något som heter Allemansrätten?

På Naturvårdsverkets webbplats finns informationen på svenska uppdelad i en rad ”ämnen”, och där finns också en broschyr att skriva ut på en rad språk: albanska, arabiska, bosniska, kelderash/romani, kroatiska, kurmanji, persiska (fungerar för många från Afghanistan eftersom det är mycket likt dari), ryska, serbiska, somaliska, sorani, spanska, tigrinja och turkiska. På det sättet blir det enkelt att ha broschyren redo på alla språk som behövs och att ta med den på utflykter också så att kopplingen mellan texten och olika situationer blir tydlig!

Något som mycket få markägare torde protestera mot är nässelplockning. Något som de flesta markägare borde tacka för är kirskålsplockning!

Till en bröddeg går det att plocka en större eller mindre mängd, och det går också att använda lite mer än de minsta toppbladen även om det nog blir bäst med dem. Egentligen går det att blanda de hackade bladen i nästan vilken bröddeg som helst, men här har de hamnat i en med havregrynsskållning och vetemjöl eller rågsikt.

De här bröden bakas ut runda och platta. Hoppar an över fröna ovanpå går det fint att stoppa halvorna i en brödrost efter ett par dagar, och den som vill kan också använda bröden som hamburgerbröd.

Receptet är hämtat ur Världens fika – alla är välkomna, en bok som kom ut på Verbum 2016.

ca 30 brödbullar
Jäsning: ca 45 + 30 minuter
Ugn: 225°, ca 15 minuter

upp till ca 2½ l nyplockade nässlor eller nyplockad kirskål (eller en blandning)
5 dl havregryn
1 dl rapsolja
½ dl honung
1 msk salt
1 l vatten
50 g jäst
ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

till pensling:
1 ägg
solrosfrön

Rensa bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om. Rör ner de hackade bladen.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 platta brödbullar. Lägg dem på plåtar täckta med bakplåtspapper och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg och strö över solrosfrön.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg och låter ihåliga när man knackar på undersidan.

***

När jag var hos mina föräldrar i helgen hade min mamma provat att baka det med ett litet tillägg: hackad gräslök. Prova det om du har! Hon hade också bakat ut degen till långpannerutor istället för till runda bröd.

Flädertider

Av Posted on Inga taggar 0

Det är klart att jag önskar att jag hade en egen bild av fläderblommor och ett eget saftkok på gång — men i år har maj och juni varit minst lika fullproppade som när jag arbetade i folkhögskolevärlden och skulle avsluta vårterminen och när jag arbetade på bokförlag och skulle lämna en massa böcker till tryck före midsommar. Så jag lånar den brittiske fotografen Tony Hisgetts fläderblomsbild från Wikimedia Commons för att påminna om något gott:

SLÄNG INTE CITRONSKIVORNA NÄR DU HAR GJORT FLÄDERSAFT!

Vill du inte äta upp dem direkt, som godis, eller koka dem i stark sockerlag till mer hållbart godis, så koka citronmarmelad med flädersmak. Här är ett exempelrecept. Jag skulle tro att det går utmärkt att byta ut flädersaften mot vatten och socker eller mot någon juice och socker om det känns som ett helgerån att hälla en del av det dyrbara resultatet tillbaka ner i citronbunken.