Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Beskrivningar

Ingegärds rätstickade babykofta med virkade kanter

Ingegärd har visat så otroligt fina babykoftor i en stickgrupp på Facebook. Någon frågade vad hon hade använt för beskrivning, och det var Kristbergskoftan, en av de modeller som Elin har bjudit på i samband med en av våra insamlingar (och som också har hamnat i en bok). Nu har jag byggt ihop Elins beskrivning med det som Ingegärd har lagt till, och ni som vill kan härma!

Storleken är ca 0–3 månader om du stickar koftan på stickor ca 3–4 mm. Om du använder ett garn som passar stickor nummer 3½ och är 50 g = 125 m, till exempel Järbo Lady, går det åt ungefär 100 g garn till det stickade, och så behöver du ytterligare lite till kanterna.

Elin skriver i originalbeskrivningen att hon stickar lite löst och därför har minskat maskantalet från originaltröjan. Originalets maskantal står inom parentes för dig som stickar hårdare eller som vill sticka en lite större kofta.

Hennes koftas mittstycke mäter ca 24 cm i nederkant, och man kan ju anpassa sin stickning så att det stämmer någorlunda. Koftan är ca 24 cm hög, så om du vill förminska eller förstora koftan är det bra att utgå från en kvadrat på mittstycket för att proportionerna ska bli rätt.

Koftan stickas från den bakre kanten och framå, i ett stycke som delas när det är dags för halsringning.

Lägg upp 40 (50) maskor och sticka rätstickning i 15 cm.

På nästa varv läggs 25 (30) maskor upp på var sida till ärmar = totalt 90 (110) maskor. Dessa stickas tillsammans i 9 cm. 

Sticka sedan 39 (48) maskor (sätt dessa på en avmaskningsnål eller tråd), maska av 12 (14) maskor för halshålet, sticka varvet ut. Du ska nu ha 39 (48) maskor kvar på stickan.

Nu stickas sidorna var för sig.
Fortsätt sticka i ca 4 cm. Lägg sedan upp 9 (10) maskor på framstycket. Sticka fram och tillbaka tills ärmen mäter totalt 18 cm. Maska av ärmens 25 (30) maskor och fortsätt sticka i 15 cm. Maska av.

Sticka den andra sidan på samma sätt. Sy ihop sidorna och sy sömmarna under ärmarna.

Nu kommer Ingegärds tillägg:

Dags för kanter! Dels får ärmarna en smal kant som jag virkar runt, dels får framkanterna och halsringningen en som man virkar från det ena nedre hörnet, upp och runt nacken och ner till det andra nedre hörnet.

Först ärmarna: Virka 1 fm i vartannat varv (på norska skulle man säga 1 fm per rilla) hela vägen runt. Virka sedan fm i bara bakre maskbågen i 2 v. Klipp av och fäst tråden.

Framkanterna: Börja i det ena nedre hörnet och virka 1 fm i vartannat varv på framkanten. Fortsätt med 1 fm per m i halsringningens framkant, 1 fm i vartannat varv när du kommer till den vertikala delen av halsringningen, 1 fm per m i nacken och vidare som på den första halvan ner till andra nedre hörnet. Vänd med 1 lm och virka 1 fm i bara bakre maskbågen. I halsringningen kan du prova att minska 1 m på 6–8 ställen jämnt fördelade över varvet.

På v 2 kan du också göra knapphål på vänster eller höger sida genom att hoppa virka ett par lm och hoppa över motsvarande fm innan du gör ett nedtag igen och fortsätter med fm. Ingegärd har som synes gjort tre knapphål. Mät var du vill ha dem och markera dem innan du börjar på varvet.

På v 3 och 4 fortsätter du med fm i bakre maskbågen. På v 3 gör du lika många fm som förra varvets lm vid knapphålen. Fortsätt med minskningarna i halsringningen.

Märker du att virkningen stramar eller töjer ut stickningen någonstans så backa lite och prova med fler eller färre fm. Vill du forma hörn upptill kan du prova att göra två eller tre fm i hörnmaskan.

Ingegärd hälsar att hon har improviserat och gjort allt på känn, så det är hemligheten!

Ingrids resårstickade mössa

Ingrid har stickat en resårstickad mössmodell till Bunda, och nu har vi kommit överens om att jag publicerar beskrivningen här. Det är en enkel modell, och liknande finns på många håll. Ingrid fick maskantal och ”koncept” av en stickande vän en gång och har experimenterat sig vidare. Fram med restgarnerna!

Du behöver: en rundsticka 3½ med mjuk kabel eller strumpstickor, mjukt garn som passar till, nål att fästa garnändar med

Lägg upp 80 m. Sticka resår med 2 r, 2 a. För att göra stickningen mer stabil och slippa risken för att den vrider sig i början kan du sticka några varv fram och tillbaka innan du sätter ihop stickningen till en cirkel (det lilla ”sprundet” som uppstår kan du sy ihop samtidigt som du fäster garnändarna när du är klar).

Sticka resår tills mössan är 11 cm hög (lägg till 3–4 cm om du vill göra en mössa med uppvikt kant). Börja med intagningar: sticka ihop 2 maskor, sticka 6 m, sticka ihop 2 maskor.

Fortsätt tills du har så få m att du kan sticka ihop dem 2 och 2, dra garnet genom alla kvarvarande m och snörp ihop. Fäst garnändarna.

Klart!

En version i lite grövre garn, som passar till stickor 4½, har det också blivit:

Lägg upp 60 m. Sticka 2 r, 2 a, i 11 cm (lägg till 3–4 cm om du vill göra en mössa med uppvikt kant).
Sticka ihop 2 m, sticka 4 m, sticka ihop 2, sticka 4 och fortsätt så tills du har 4 m kvar. Fortsätt sticka med de 4 m tills du har en liten snodd (I-cord) som är så lång att du kan göra en knut. Ta av garnet och fäst garnändarna.

***

Tack Ingrid!

Mainas fina mössa

Förra veckan började Bunda-insamlingen (kan vi kalla den så?), och nästan direkt visade Maina fyra vackra mössor som hon hade stickat och tänkte bidra med.

Jag frågade henne om hon ville bjuda på beskrivningen, och hon svarade genast ja, så här kommer den!

***

Mainas fina mössa

Garnet jag stickat i är Drops Merino Extra fine 100% ull, superwashbehandlat. Kanten och blomman är virkade i tunnare garn och med virknål nummer 2.

Omkretsen på mössan är 37 cm. Intagningarna börjar vid 10 cm, och mössan är 15 cm hög när den är klar.

På strumpstickor nummer 3½ har jag lagt upp 60 maskor som jag har stickat i 15 varv mosstickning.

Så har jag bytt till stickor nummer 4 och stickat 24 varv slätstickning.

Sedan minskningar enligt följande:

Ta ihop maska 9&10 sex ggr varvet runt.

Sticka ett varv utan minskningar.

Fortsätt ihoptagningarna med ett varv slätstickning emellan: ta ihop maska 8&9 ett varv runt, sticka ett varv utan minskningar, ta ihop 7&8 ett varv runt, sticka ett varv utan minskningar, fortsätt på samma sätt med 6&7, 5&6 och 4&5.

Nu är det 24 m kvar.

Sticka ett varv slätstickning och ta ihop 2&2=12 m kvar.

Dra tråden igenom de sista 12 maskorna.

Byt till det tunnare garnet och virka kanten såhär: börja med 1 fastmaska, 3 luftmaskor, 1 fastmaska i 1:a luftmaskan, 1 fastmaska i kanten, upprepa varvet ut.

Blomman virkar jag i samma garn som kanten: 5 luftmaskor, ta ihop till en ring och virka 10 fastmaskor i ringen. varv 2: 2 st fastmaskor i varje fastmaska varv 3: 1 fastmaska + 1 luftmaska i varje fastmaska varvet ut. Avsluta med ett likadant varv som du gjorde runt kanten på mössan.

Sy fast blomman på mössan och fäst alla trådar.

Sedan jag frågade Maina om beskrivningen har det hunnit bli ett par mössor till!

***

Tack så jättemycket, Maina! Hoppas att det blir många blommössor till Bunda!

Favoritmössa

Många har redan frågat efter beskrivning till en mössa att sticka till sjukhuset i Bunda.

Easy Peasy Beanie är ju en favorit — så jag påminner om den!

Bild: Marita Hasselgren

Här är ett par tvillingar som fick varsin när de föddes på Nkinga Hospital i Tanzania för några år sedan — Marita har arbetat där i flera perioder.

Det är en väldigt enkel rektangel som man stickar från kortsida till kortsida innan man syr (eller virkar, eller maskar av och liksom stickar ihop) kortsidorna så att det blir en cylinder och snörper ihop cylinderns ena öppning. Sedan är den klar!

Här är beskrivningen.

Använd mjuka restgarner och ha så roligt!

Slipover för två

Minns ni att jag stickade en liten slipover i påskas?

Den ser kanske ut som ett restgarnsprojekt, men det var bara det senapsgula garnet som nästan tog slut.

När jag hade maskat av den blötte jag den och la den på badrumsgolvet för att den skulle börja torka, och då fick den ett stänk av ett rengöringsmedel på sig. Jag såg det inte förrän det hade blivit ett hål …

… och jag trodde att jag skulle klara att göra en snygg lagning, men vänsterkanten blev verkligen ojämn. Vad man inte ser är att jag försökte på flera sätt och repade upp innan det blev såhär. Och mottagaren kan inte vänta på att jag får gå en lagningskurs, så till slut fick det vara.

Här är den tillsammans med storasyskonsslipovern som jag hoppas ska passa ett av mottagarens storasyskon.

De har en mycket, mycket flink mamma och en farmor som också kan allt, så kanske kan någon av dem fixa till lagningen med någon dekorsöm runt kanten eller så.

Som ni ser är jag fortfarande lite osams med konceptet tvåfärgsstickning — jag tycker inte att jag stickar stramt medan jag håller på med tvåfärgsränderna, men så snart det blir enfärgat igen blir ytan bredare. Det retar mig förstås. Kanske vänjer jag mig och lär mig om jag försöker några gånger till!

Garnet är det fina yllegarnet från Lettland, det som används till lettisk vantstickning och till Klippans yllefabriks filtar. Jag har inte varit i Klippans yllefabriks utförsäljningsbutik än men har hört att man kan köpa garnet mycket billigt där. Mina härvor är direktimporterade från Lettland — de har kommit i paket från Ita. För ett par år sedan skulle jag inte ha kommit på tanken att kombinera de här färgerna, men nu tyckte jag att det var roligt!

Och modellen är förstås Två trådändars lilla slipover.

Ganska lika

De här båda har äntligen fått trådarna fästa och knappar isydda!

Den bruna, stickad i två likadana nystan som uppenbarligen kom från olika färgbad, är en Koftan Toftanäs (eller för all del en Två trådändars lilla kofta med resårkanter) och med de slätstickade partierna vända med baksidan ut. Det är inte helt och hållet en ut-och-in-kofta, för raglanränderna har rätsidan ut. Jag har ännu inte kommit på hur man gör för att proportionerna ska se bra ut när man stickar resårkant i halsen — den börjar precis som Två trådändars, så jag vet att den är lagom, men den ser ju lite trång ut eftersom den drar ihop sig. Hoppas att det inte hindrar några föräldrar från att klä sina barn i den.

Det bruna garnet är Kehräs Lauri precis som det turkosa — men vad jag inte märkte när jag köpte det, och inte heller när jag stickade i min ganska mörka lägenhet, var att de två bruna nystanen hade olika mycket brunt i sig. Antagligen kom de från olika färgbad. Så det syns en tydlig skarv på koftan. TÅTIT, som en femåring jag känner skulle ha uttryckt det.

Den turkosa är lite, lite mer avancerad. På framstyckena och bakstycket är slätstickningen som vanligt, och på ärmarna är den vänd med avigsidan ut. Jag tyckte att det var en rolig idé, men ökningarna beter sig lite olika och syns mer än när det bara är slätstickning.

Egentligen hade det kanske varit bättre att ha avigsidan ut på framstyckena och bakstycket, för den virkade ”ärmsömmen” blir mycket mer iögonenfallande på ärmar med avigsidan ut. Någon gång måste jag väl prova nu när jag har tänkt tanken …

Hursomhelst, här är de, och nu måste jag bestämma om det är värt att lägga tid på att skriva beskrivning. Vad tycker ni?