Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Matsvinn

Det händer bra saker i Kalmar

Av Posted on Inga taggar 1

Den här bilden har jag lånat från den Facebook-sida som ICA Maxi i Kalmar har. Första gången jag lånar en bild från en ICA Maxi-butik! Men de berättar ju om något som är så bra.

Såhär berättar de:

I veckan var fantastiska Stadsmissionen hos oss och hämtade mat, som fungerar fint att äta, men som vi av olika anledningar inte kan sälja. Det kan vara varor som är kantstötta eller något med kort datum. Ungefär 150 matkassar i veckan blir det som går till familjer i vårt närområde som behöver den hjälpen.

När jag arbetade i Kalmar var en del av mitt arbete att se till att det fanns bra informationsmaterial om diakonin i stan, och diakonerna arbetade med de här matsvinnskassarna. Efter ett tag upptäckte de att en del av mottagarna inte visste vad de skulle göra när de fick fint fryst kött (och bristen på idéer berodde inte på vegetarianism …), och då började de planera för en matlagningskurs. Jag hoppas att den har blivit av!

Det behövs många initiativ både för stöd till människor som lever i utsatthet och för att ta vara på all fin mat som slängs. Det behövs många fler! Så jag fortsätter nog att uppmärksamma sådana här bra idéer när de dyker upp och att hoppas att butiker och organisationer på andra platser också ska göra något.

Heja ICA Maxi i Kalmar och Kalmar Stadsmission!

Det händer bra saker i Lund

Av Posted on Inga taggar 0

Den här nyheten är inte alldeles ny, men den är verkligen värd att sprida lite till:

Ingrid Bergenstråhle i Lund har ordnat ett samarbete mellan matbutiker som behöver hjälp med överblivna varor och den katolska församlingens diakoni. Hon och hennes medhjälpare tar vara på bortsorterade råvaror och lagar lunchrätter som serveras på Själabodens restaurang. Dessutom packar de matkassar som ekonomiskt utsatta Lundabor kan få.

Som jag har skrivit tidigare: matsvinn är ett så enormt stort problem att alla möjliga initiativ och åtgärder måste till om vi ska komma tillrätta med det. Sådana här satsningar kan vara en del av lösningen!

Se SVT:s korta reportage här!

Här är Själabodens restaurangs egen webbplats med en extra varm välkomsthälsning till alla seniorer i Lund! Tisdag–fredag 12–14 är restaurangen öppen.

Vi förstår ju inte bättre

Av Posted on Inga taggar 0

Fram till mitten av juli plockade jag svinmålla flera gånger i veckan utmed vägen som jag går varje dag. En del åt jag upp samma dag, till lunch eller kvällsmat, och av en del har jag gjort pesto som jag har fryst in.

Den växte runt träden utmed strandpromenaden och på en ganska stor yta som har varit gräsmatta och sedan blivit uppochnervänd i samband med ett stort bygge intill.

Så var jag borta i ungefär en vecka, och när jag kom tillbaka var allting nermejat.

Häromdagen upptäckte jag en massa nya små plantor i ”gräsmattan” igen, och när jag hade plockat några av dem stannade en kvinna med sin hund och frågade om jag plockade något som man kan äta.

Jag visade henne hur de ser ut — formen på bladen, att bladen är ”luddiga” (”målliga”) undertill — och vi var överens om att svinmålla är lätt att känna igen. Jag berättade att man kan vänta in fröställningarna också, och använda fröna, men att jag inte har gjort det.

”Visst räknas den som ogräs?” sa hon.

Det gör den, fastän den från början planterades i Sverige som mat om jag har förstått rätt.

”Ja, vi förstår ju inte bättre, eller hur?” sa hon.

Det är så mycket vi inte förstår bättre, antagligen mycket, mycket mer än vi vet nu. Massor av mat slängs, det har ju hört många vid det här laget, men massor av mat mejas också ner — till exempel svinmållan, och det samtidigt som vi går till affären och köper spenat som är ungefär samma sak.

Men det lilla vi förstår kan vi ju göra något åt.

Läs lite om svinmålla i den virtuella floran och på webbplatsen Dags att plocka!

Ogräspiroger

Hör du till dem som blir mörka i blicken av den här sortens grönska?

Det är alldeles sant att kirskål växer hej vilt lite överallt — men man kan ju påminna sig om att den kom till Sverige som grönsak och inte alls sågs som något problem till att börja med.

Ser man till att skörda bladen när de är små borde det vara lättare att hålla den i schack, eller hur?

Ogräspirogerna experimenterade jag fram när jag arbetade med boken Världens fika för fyra år sedan. Det är alltid lättare att plocka bort sitt eget material än att stryka andras när en bok håller på att bli för omfångsrik, och jag trodde ett tag att jag hade råkat slänga mappen med text och bilder, men så plötsligt dök den upp. Varsågoda!

Använd gärna receptet som en idé för egna experiment!

Ogräspiroger

Piroger är bra att ha i frysen och värma snabbt när någon behöver ett mättande mellanmål, och de är underbar utflyktsmat, och det är roligt att skicka med en påse hem som present. Här är degen en vanlig matbrödsdeg, men samla gärna in recept från olika håll och prova dem – frasigare piroger av en deg som mer liknar pajdeg, eller till och med piroger av smördegsplattor, brukar vara mycket populära!

Den mycket somriga svenska fyllningen kan man göra av nässlor eller kirskål – antagligen också av svinmålla – och det går bra att blanda dem. Ta vara på en allemansrätten-samling och kombinera den med gemensam bakning, eller gör pirogerna i förväg och servera dem när de viktigaste reglerna är genomgångna.

Vill man ha en fyllning som håller ihop bättre rör man ner riven ost, och vill man ha den krämigare kan man använda crème fraîche. Fanns det inte så mycket grönt att plocka kan man öka mängden potatistärningar. Den som vill ha mer smak fräser lite vitlök tillsammans med löken eller smular fetaost i röran. Bra att veta: det gröna krymper drastiskt i stekpannan!

ca 30 piroger
Jäsning: ca 45 + 30 minuter
Ugn: 225°, ca 15 minuter

pirogdegen:
5 dl havregryn
1 dl rapsolja
½ dl honung
1 msk salt
1 l vatten
50 g jäst
ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

fyllningen:
ca 6 l nyplockade nässlor eller nyplockad kirskål (eller en blandning)
2 gula lökar
rapsolja
2 stora potatisar
salt
peppar

till pensling:
1 ägg

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Rensa under tiden bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Hacka löken och fräs den glansig i olja i en stor stekpanna. Rör ner de hackade bladen (inte allt på en gång), salta och peppra och rör om. Blir det för mycket, så stek i omgångar och flytta till en bunke. Tärna potatisarna fint, rör ner dem också, vrid ner värmen och låt blandningen fräsa. Rör om ibland.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 runda bollar. Kavla ut varje boll till en tunn rundel, lägg en sked fyllning på ena halvan, vik den andra halvan över och tryck ihop kanten med fingrarna. Gör mönster med en gaffel. Lägg pirogerna på plåtar täckta med bakplåtspapper (överkurs: skär kanten på varje pirog jämn när den har flyttats till plåten) och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg.

Allemansbröd

I sommarnumret av Uppdrag Mission finns ett recept som jag är lite extra nöjd med. Lika bra att publicera det här också!

Att lära sig ett nytt språk innebär i stort sett alltid att lära sig ett nytt sammanhang, en ny kultur.

Och en av de mest positiva saker vi kan berätta om Sverige, särskilt i år när fysisk distansering har blivit så avgörande, är väl att vi har något som heter Allemansrätten?

På Naturvårdsverkets webbplats finns informationen på svenska uppdelad i en rad ”ämnen”, och där finns också en broschyr att skriva ut på en rad språk: albanska, arabiska, bosniska, kelderash/romani, kroatiska, kurmanji, persiska (fungerar för många från Afghanistan eftersom det är mycket likt dari), ryska, serbiska, somaliska, sorani, spanska, tigrinja och turkiska. På det sättet blir det enkelt att ha broschyren redo på alla språk som behövs och att ta med den på utflykter också så att kopplingen mellan texten och olika situationer blir tydlig!

Något som mycket få markägare torde protestera mot är nässelplockning. Något som de flesta markägare borde tacka för är kirskålsplockning!

Till en bröddeg går det att plocka en större eller mindre mängd, och det går också att använda lite mer än de minsta toppbladen även om det nog blir bäst med dem. Egentligen går det att blanda de hackade bladen i nästan vilken bröddeg som helst, men här har de hamnat i en med havregrynsskållning och vetemjöl eller rågsikt.

De här bröden bakas ut runda och platta. Hoppar an över fröna ovanpå går det fint att stoppa halvorna i en brödrost efter ett par dagar, och den som vill kan också använda bröden som hamburgerbröd.

Receptet är hämtat ur Världens fika – alla är välkomna, en bok som kom ut på Verbum 2016.

ca 30 brödbullar
Jäsning: ca 45 + 30 minuter
Ugn: 225°, ca 15 minuter

upp till ca 2½ l nyplockade nässlor eller nyplockad kirskål (eller en blandning)
5 dl havregryn
1 dl rapsolja
½ dl honung
1 msk salt
1 l vatten
50 g jäst
ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

till pensling:
1 ägg
solrosfrön

Rensa bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om. Rör ner de hackade bladen.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 platta brödbullar. Lägg dem på plåtar täckta med bakplåtspapper och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg och strö över solrosfrön.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg och låter ihåliga när man knackar på undersidan.

***

När jag var hos mina föräldrar i helgen hade min mamma provat att baka det med ett litet tillägg: hackad gräslök. Prova det om du har! Hon hade också bakat ut degen till långpannerutor istället för till runda bröd.