Det här är inte alls något nytt, jag har bara gjort som flera tidigare år:
Samlat ihop fallfrukt och lite från träden i Kosta där mina föräldrar har en stor trädgård.
Lite nytt för i år var att ett träd som har självsått sig vid badrumsknuten hade massor av frukt, nästan så att grenarna knäcktes, och att den var så jättegod! (Jag plockade ner så mycket jag kunde från grenarna för att skona dem lite.)
Häromdagen satte en av mina bröder fram äpplen till sin fyraåring, och fyraåringen sa:
”Är de svenska? Och är de saftiga?”
De här helt namnlösa äpplena är just det!
Det är stora problem med angrepp på träden i den här trädgården, så jag skär bort massor av skadat fruktkött och skalar och kärnar ur samtidigt.
Sedan får klyftorna koka sönder med så lite vatten som möjligt, och när de är nästan helt mosiga rör jag ner ett par deciliter syltsocker eller socker och kokar lite till. De sista bitarna går sönder när man rör om.
Den här gången blev det inga bilder av de färdiga burkarna, men jag gjorde nog ungefär tio omgångar på en och en halv liter vardera, puh.
Och mitt favorittrick är fortfarande detsamma: ett par teskedar mald ingefära på slutet. Börja med mindre om du inte har provat tidigare — jag tycker att det ska bli ganska starkt, men det är gott med bara en aning också.