Nu kom jag på att jag har glömt att berätta att det här numret finns i verkligheten sedan drygt en vecka! Ullakarin Nyberg har hamnat på omslaget, och det är Jenny Eriksson och Johanna Norin som har träffat henne. Bland dem som jag har intervjuat finns Sara Hanna på Anafora i Egypten — hon berättar…
En av de allra bästa romaner jag har läst, och en av de romaner som jag har läst absolut flest gånger, finns på svenska nu! Såhär ser den ut! Det finns ju ganska mycket att läsa om Elizabeth Gaskell här på bloggen, och hon upplevde alltså inte inbördeskriget i Nordamerika men var desto mer engagerad…
Sedan några veckor håller jag på med ett tidskriftsnummer om klimat, miljö och biologisk mångfald, och nu kom jag att tänka på den här installationen (kan man säga så? eller är det en staty?) som jag såg på The Wellcome Collection i London för ett par månader sedan — en klimatflykting eller klimatastronaut. Kangatyg i…
På väg någonstans om det finns någonstans att ta vägen Läs mer »
Vem är det som har stickat de fina koftorna som två av de tre trillingarna firade sin ettårsdag i? (Den tredje har också en, men den var nog i tvätten.) Det frågade jag här på bloggen igår. Men när jag hade skrivit frågan mindes jag en bild, och ett namn … Det var Gunilla i…
Det var Barbro som stickade trillingkoftorna Läs mer »
Minns ni förra våren när Marita bad om mössor till de nyfödda på sjukhuset i Bunda i Tanzania och berättade att tre flickor just hade fötts och fått mössor som hon hade haft med sig? Här är en av de första bilderna av dem. Nu har de firat sin ettårsdag! Alla mår bra! Alla tre…
Idag på stora studentmössedagen tänker jag (tack Anna-Lena som satte mig på spåret!) på Lydia Wahlström som tog studenten när inte så många unga kvinnor gjorde det, studerade på Uppsala universitet som en del av en mycket liten minoritet, blev en av de första kvinnorna att disputera i historia i Sverige, grundade Uppsala kvinnliga studentförening och…
Mössa på för alla studenter Läs mer »
En februarimorgon när tågen i London krånglade något alldeles väldigt sprang jag från en station till en annan och såg en ”lämna en, ta en”-bokhylla vid en av spärrarna. Den såg ut att vara ett helt privat initiativ, och jag undrade hur det kunde komma sig att den fick stå kvar där. Ibland går det…
Det här borde jag ju ha visat i februari när jag såg det, men det var så otroligt intensivt med många nya intryck hela tiden då. Och inte var det någon tidskänslig nyhet, precis! Lal och jag skulle ses på en stor station i London, men tågen krånglade, och vi bestämde oss för att gå…
Den här boken har jag inte hållit i själv än … … men hem till Michaela har den kommit! Hon har översatt den åt det danska förlaget Legind som ville ge ut den på svenska. På originalspråket, som är tyska, var den två olika böcker med sammanlagt ganska många fler figurer. Till den danska utgåvan…