Skynket har jag ju berättat om förut — en liten organisation som har som uppgift att samla in pengar till Nkinga Hospital i Tanzania och som gör det genom att sälja otroligt vackra bruksföremål gjorda med tanzanska kangas som en del av materialet.
Min svägerska Sara köpte någonstans i något församlingshem en liten skärbräda i present till min mamma (som är född i Tanzania, fast på sjukhuset i Ndolage). Den var ju hur fin som helst på egen hand, men jag hade sett att den hette smörgåsbräda eller smörgåsunderlägg, och min mamma bjuder ofta på smörgåsfester, så jag bestämde mig för att haka på presenten och köpa några till så att hon skulle kunna använda dem som servis.
Man kan skriva önskefärger när man beställer, men det gjorde inte jag. Såhär fin blev blandningen!
En röd med slingrande blad.
En med romber i flera färger och med samma mönster i botten på flera av dem.
En som ser ut som en detalj från ett kyrkfönster — visst gör den?
En blå som skulle kunna vara en del av omslaget till en fantasybok.
En röd med förskjutna gränser i trycket. Med flit eller inte? Snyggt blev det i alla fall.
Och en blå till, fast den här ser lite japansk ut tycker jag.
Kangas är rektangulära stycken av bomullstyg, och man köper dem två och två för att kunna använda en som kjol och en som överdel eller, om man gillar T-shirt, en som kjol och en som turban. De som verkligen kan klä sig i kangas blir hur fina som helst i dem! Men de går att använda till allt möjligt annat också. Jag har haft dem på väggen och som fåtöljklädsel, och en släkting till mig hade dem som bilsätesklädsel ett tag. Ofta har de bibelord eller visdomsord tryckta på som en del av mönstret.
När jag och en av mina bröder var i Kenya för snart 20 år sedan tog en av våra värdar med oss till en marknad för att jag skulle få köpa kangas.
”Du sätter väl inte ett högre pris bara för att hon är mzungu?” sa han till mannen som jag skulle handla av.
Om försäljaren hade gjort det skulle han väl knappast ha erkänt det, men det visade sig att ett av de tryck som jag funderade på hade ett felstavat ord i motivet, och vår värd försökte få min bror att hjälpa mig att pruta.
”Ja, om hon ska betala sådär mycket så ska det väl åtminstone vara rättstavat!” sa min bror.
Trots att ingen av oss kan swahili.
