Hej Inger! Du arbetar med något som heter Skynket och som samlar in pengar till sjukhuset i Nkinga. Hur hörde du talas om Nkinga första gången?
Nkinga i Tanzania har funnits med i mitt liv ända sedan barndomen.
En missionär som hette Ninni Enholm berättade från Afrika i min kyrka. Hon var en av de första barnmorskorna på Nkinga sjukhus, utsänd 1953.
Senare har jag haft många vänner som har arbetat där, och Filadelfiakyrkan i Stockholm, där jag själv har jobbat, är den svenska församling som ansvarat för sjukhusets uppbyggnad och utveckling.
Sjukhusets stora entré. Bild lånad från Nkinga.se
Vad är det för ett sjukhus?
De svenska pionjärmissionärerna Ester och Erland Jonsson tog initiativet till att sjukhuset skulle byggas för ungefär sjuttio år sedan. Då saknades skolor, sjukvård och hälsovård i området runt Nkinga. Ett enkelt BB var det första initiativet. Mammor behövde vård och kunskap – för, till exempel, enligt folktro skulle nyfödda inte ges modersmjölk under den första tiden. Den var giftig, trodde man.
Idag är Nkinga sjukhus utsett av staten till Taboraregionens specialistsjukhus. Det är helt unikt att ett NGO-sjukhus [ett sjukhus byggt av en biståndsorganisation, Annas anm] får den rollen, och det ska ses som ett starkt erkännande.
Läkarkåren och all personal är tanzansk. Flera i personalen har specialistutbildningar.
Sjukhuset i Nkinga har BB, mödra-och barnavård, barnavdelning, medicin, kirurgi, tandklinik, nybyggd akut- och intensivvårdsavdelning, sjuksköterskeskola och laboratorieutbildning. Den statliga läkarutbildningen sänder läkarkandidater på praktik.
HIV- och AIDS-vård ges till både barn och vuxna.
Nkinga är ett sjukhus i ständig utveckling. En neonatalavdelning har kunnat byggas med medel från Skynket. Där räddas de allra minsta. Det känns fint.
Karta över sjukhuset. Bild lånad från Nkinga.se
Vilka är ni som stöttar arbetet på Nkinga?
Margareta Brandt och jag har varit vänner sedan tidig ungdom. Vi gillar att hitta på, upptäcka och skapa. I yrkeslivet jobbade Margareta som hotellchef och jag med barn- och ungdomsfrågor. Jag fick uppgiften att utveckla barn- och ungdomsarbetet i vår systerkyrka i Tanzania, och då kom jag också till Nkinga. Medan jag arbetade med det ökade min medvetenhet om kvinnors situation i världen och vikten av ge kvinnor redskap för att förbättra familjens vardag.
En av alla brickmodeller. Man kan beställa den bottenfärg man vill ha — mönstren varierar mycket! Bild lånad från Skynket.se
Hur kom ni på Skynket-idén?
Idén till brickorna fick vi på ett café på Öland. Där på en hylla såg vi en bricka som i mönster och färger påminde om de färgstarka afrikanska tygerna. Idén bara kom: ”Vi gör brickor till stöd för kvinnor i Tanzania!” Och så gjorde vi det.
Vi valde stöd Nkinga eftersom HÄLSA är en förutsättning för utveckling.
Dessutom kunde vi i samarbete med Maggan Edin som finns där halvårsvis få all logistik att fungera – alltså inköp av tyger och frakten hem till Sverige. Och närkontakt med sjukhuset för information och uppföljning.
Maggan Edin, svensk sjuksköterska som har arbetat i Nkinga i många år. Bild lånad från Nkinga.se
Hur går tillverkningen till?
Vi får hem tyg köpt på marknader i Tanzania, och för varje bricka skär vi till ett tygstycke som stämmer med brickans storlek och form. Sedan skickas tygbitarna till fabriken. Där läggs björkfanérlagren ihop, tyget läggs ovanpå, och överst läggs ett skyddslager. Brickorna formpressas, och sedan slipas kanterna. Trots att tillverkningen sker på fabrik är varje bricka ett hantverk.
Vad är det som säljer bäst av det ni gör?
Vi säljer allra mest av de mindre produkterna. De kostar ju inte mer än en blomma. Många har upptäckt glädjen i att uppmuntra någon med en smörgåsbricka, en liten bricka eller ostbricka. Det är en blomma som inte vissnar. Texten på brickornas baksida gör det extra meningsfullt.
Pengarna från brickförsäljningen har använts till flera byggprojekt och förbättringar på sjukhuset. Nu finns det en neonatalavdelning. Kängurumetoden används mycket. Bild lånad från Nkinga.se
I vilka sammanhang kan man handla av er?
Alla kan skaffa brickor genom att beställa på vår hemsida. Brickorna är grejen, men vi har också vänner som syr förkläden, hattar, tunikor, väskor och annat av de färgglada skynkena. Ibland medverkar vi vid cafékvällar, kvinnofrukostar, dagledigträffar och annat. Då är våra männekänguppvisningar och försäljningen av det sydda uppskattade inslag.
Vad har ni för planer för det nya året?
Engagemanget kring brickorna har ökat varje år. Vi vill gärna uppmuntra utbildningsinstitutioner, företag organisationer att använda brickorna som gåvor till personal och föreläsare. Att välja brickor som julklappar till sin personal är en strålande idé. Många har redan upptäckt detta.
Brickorna har blivit en rörelse. Köp, visa och berätta. En bricka blir till hjälp för någon, en mamma eller ett barn.
Om man vill stötta arbetet på Nkinga, vad kan man göra då utöver att köpa brickor?
Vi samverkar med Vänorganisationen Nkingas Vänner. Den som vill hjälpa kan också ge gåvor direkt till Nkingas Vänner (bg 447-2379).
Läs gärna mer om Nkinga!
***
Tack Inger! Hoppas att år 2017 blir ett riktigt bra år i Nkinga och för er som arbetar med brickorna!
P.S. Lästips: Inger och Margareta var nominerade till utmärkelsen Årets förebild i tidningen Dagen förra året, och då gjordes det förstås ett reportage om dem. Läs det! Där får man bland annat reda på att brickorna ger ett överskott på ungefär en halv miljon kronor om året nu — pengar som alltså går direkt till sjukhuset i Nkinga. D.S.
