Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Sticka

Påfyllning sedan igår

Fler fina bilder har redan dykt upp, så det blir mössvisning idag också!

Men först en fråga:

Jag har sett att skänkta kläder hamnar på marknader i Afrika och säljs där. Hur vet jag att det jag skickar kommer fram? Att second hand-kläder säljs på marknader i länder där många människor lever i ekonomisk utsatthet är något som har uppmärksammats ganska mycket, och ibland går det ju till och med att gissa ursprungsländerna genom särskilda klädmärken som dyker upp eller till och med tröjor med tryck. De organisationer som jag har samarbetat med i Värma liten-insamlingen och sedan i Sticka & skicka-insamlingarna är ju grundade i Sverige och lyder svenska regler och har svenska revisorer. Deras arbete är nog så kontrollerat som något samarbete med organisationer i andra världsdelar kan bli. Men när det gäller de mindre insamlingarna, de ”utan tidning” (i Värma liten samarbetade jag med Dagen, och i Sticka & skicka-insamlingarna samarbetade jag med Hemmets Journal) är det till och med så att en svensk läkare eller sjuksköterska tar med sig det vi gör till ett sjukhus där hon själv arbetar. Marita (och hennes man Carl) tar själva med sig mössorna till Bunda! Om det skulle bli väldigt mycket mer än vad de kan fördela ser Ingrid på Slättmissionens Hjälpande Hand till att det som blir över kommer till andra platser där det behövs när hon ändå ordnar containerfrakt eller lastbilsfrakt. Vi vet att mössor är exakt vad som behövs och att sjukhuspersonalen vet hur mössorna ska användas. De har inte precis något annat värde än just för de nyfödda, och alla som behöver dem ska få dem, så ingen behöver bli frestad att försöka sälja dem eller så.

En intressant parentes är att det faktiskt finns organisationer som arbetar med skänkta kläder för att skapa arbetstillfällen och inkomster i länder där det behövs. 2012 hade den jättelika brittiska biståndsorganisationen Oxfam (läs om dess svenska gren här) en kampanj som hette The Big Bra Hunt. Konceptet var att alla som ville kunde lämna in sina felköpta eller begagnade bh:ar och att kvinnor i Senegal arbetade med att tvätta dem noggrant och sälja dem. Jag har inte sett något liknande här i Sverige, men det var en stor satsning!

Nu tittar vi på mössor!

Det här är Carolas produktion. Jag är lite nyfiken på hur hon bar sig åt för att ta den perfekta bilden!

Heleena har stickat en Easy Peasy Beanie och flera som liknar Mainas fina mössa men har resårkant.

Helene och några vänner till henne packar paketet tillsammans, så de här 30 mössorna kommer från flera stickare. Såvitt jag kan se är alla Easy Peasy Beanie. Roligt att de kan bli så olika!

Marita har virkat alla sina mössor.

Pia har stickat tre exemplar av en av mössorna till Skånekoftan. Här är beskrivningen till den andra, med resårstickad kant.

Nathalie har testat Easy Peasy Beanie-modellen.

Tack alla!

All information om insamlingen finns här.

Två veckor kvar

Det är ungefär två veckor kvar till sista datumet för Bunda-insamlingen, och jag tror att Ingrid på Slättmissionens Hjälpande Hand öppnar välfyllda paket varje dag nu!

Pernilla har stickat fyra grå Easy Peasy Beanie-mössor och fäst röda Ettvarvshjärtan på dem.

Sussi har provat flera olika modeller och experimenterat med ränder, mönsterstickning och annat.

Anette har också varierat sig men mest hållit sig till pastellskalan.

Marie upptäckte att hon hade gett bort alla sina restgarner, men det blev tre mössor ändå.

Lisa har fastnat för Mainas fina mössa och utforskat dess möjligheter med självmönstrande garner, ränder och annat.

Och Marita (som är på väg till Sverige nu) fick lov att fotografera ett tvillingpar som föddes samtidigt som trillingflickorna som vi har följt. De har vuxit så mycket att de flyttar över till barnavårdscentralen nu! Koftorna och mössorna som de har på sig kommer från den insamling som vi gjorde för några år sedan när Marita skulle arbeta på Nkinga-sjukhuset i Tanzania. Det som hon inte lyckades få med sig i bagaget då har gjort stor nytta i Bunda det senaste året!

En extra mössa är bra att ha förstås!

Tack alla ni som arbetar med den här insamlingen! Mössor räddar liv!

Den stora garnresan

Av Posted on Inga taggar 0

Henrietta som har butiken Henriettas Spinn och garn i Karlskrona — jag har stickat ganska mycket med garn från hennes butik, både sådant som jag har köpt på plats och sådant som jag har beställt — hörde av sig i midsommarhelgen. Ärendet? Att fråga om jag kunde berätta om en satsning som hon och många andra garnbutiksägare gör i sommar. Och det gör jag förstås gärna!

SWEDISH YARNTOUR

Häng med på Garn- & Broderifackhandelns Yarntour 1 juli–15 augusti!

Besök så många garnbutiker som möjligt under perioden och ha chans att vinna ett presentkort på 1000 kronor i valfri garnbutik som är medlem i Garn- & Broderifackhandeln!

Så här går det till:
Du besöker en medlemsbutik (du hittar alla medlemsbutiker på
www.gbfh.se) tar kort på dig själv och butiken och lägger upp på Instagram under #swedishyarntour. Tagga gärna butiken du besöker också!

Den som besökt flest medlemsbutiker och lagt upp taggade bilder på Instagram vinner!
1:a pris: 1000 kronor i presentkort i valfri medlemsbutik
2:a pris: 700 kronor i presentkort i valfri medlemsbutik
3:e pris: 500 kronor i presentkort i valfri medlemsbutik

Är din lokala garnbutik inte medlem i Garn- & Broderifackhandeln? Berätta gärna om Swedish Yarntour för dem och tipsa om att de kan bli medlemmar!

***

Verkligen en tävling för alla som åker runt i Sverige i sommar!

Midsommarveckans mössvisning

Så många fina mössor! Och alla är tillverkade av människor som tänker på de nyfödda i Bunda i Tanzania. Det är en tanke som kan få hjärtat att växa eller hur?

Anita har stickat några olika modeller. Du som blir inspirerad kan titta på beskrivningarna till Cupcakemössan (den med knopp), Allra enklaste mössan (den rätstickade) och Easy Peasy Beanie.

Anna har sytt i underbara trikåtyger.

Anneli har stickat Easy Peasy Beanie och Mainas fina mössa.

Anne-Lie har stickat MÅNGA Easy Peasy Beanie.

Eva har gjort som Anna och sytt i underbara trikåtyger. Jag ser min brorsons idoler, Paw Patrol-valparna, på ett par av dem.

Gunilla har också stickat Easy Peasy Beanie.

Kerstin också.

Det finns mer, så jag ska fortsätta visa — men jag måste bara svara på två frågor som har dykt upp de senaste dagarna.

Varför är det bara mössor? Det beror på att Marita, som har bett om mössor, arbetar på sjukhuset i Bunda och har gjort bedömningen att mössor till de nyfödda är det som skulle göra en enorm skillnad för deras överlevnadschanser. Jag har skrivit om hypotermi flera gånger tidigare under den här insamlingsperioden, och poängen är alltså att nyfödda förlorar mycket kroppsvärme genom huvudet. Om de är för tidigt födda och vårdas med känguruvård, alltså liggande mellan mammans bröst, får de värme från mamman, är en mössa det plagg de behöver. Om de är fullstora och sover för sig själva ibland är en mössa också ett avgörande plagg. Dessutom är det så att Marita och hennes man ska ta med sig mössorna i sitt incheckade bagage på flyget, så vi kan hjälpa fler barn om vi bara skickar mössor. Men om du skickar med andra plagg eller kanske filtar i ditt paket kan de komma till andra barn som behöver dem — Slättmissionens Hjälpande Hand har kontakt med många platser dit de skickar babypaket och/eller alla sorters barnkläder som mottagarna har sagt att de har användning för.

Varför kommer det inga tackbrev? Olika biståndsorganisationer och andra som arrangerar insamlingar har olika system och olika möjligheter att hålla kontakten med dem som skickar paket, och att man inte får tackbrev behöver inte alls betyda att sakerna har kommit bort eller att man har skickat till en organisation som struntar i sina givare. Ingrid Stridh på Slättmissionens Hjälpande Hand brukar skicka tackbrev till alla och gör många, många hjälpstickare glada på det viset. När Marita och jag tog kontakt med henne för att fråga om hon kunde hjälpa till med Bunda-insamlingen — en insamling som alltså inte ingår i Slättmissionens Hjälpande Hands ordinarie arbete — sa hon att hon kunde göra det men att hon inte skulle hinna skicka tackbrev. Det hon ställer upp med är att vara mottagaradress, öppna paketen och ”hålla lager” tills Marita kan komma och hämta mössorna. Det är en hel del arbete, och vi är så glada och tacksamma att Ingrid tog på sig det så att vi kunde sätta igång med insamlingen. Tack, kära Ingrid!

Snart kommer alltså fler mössbilder! Och de är lika fina som dagens!

Informationen om insamlingen finns här.

Gammalt och genialiskt

Av Posted on Inga taggar 0

Min studiekamrat Malena visade den här bilden på Facebook häromdagen:

Helt nytt för mig — dodecahedra. Så det var jag ju tvungen att utforska åtminstone lite grann. Här är en film som i stort sett redogör för de resonemang som är övre hälften av den bild Malena la ut:

Och så finns det många filmer där man kan se hur den mycket gamla och alldeles genialiska påtdockan fungerar! (Oavsett om den verkligen är konstruerad som påtdocka eller inte så går det att använda den på det viset.)

Här är en sticknings-Youtuber som har provat:

Spännande eller hur?

Mössor på väg

Här kommer fler bilder av mössor som är på väg till Slättmissionens Hjälpande Hand nära Skara! Någon gång efter den 15 juli kommer Marita dit och hämtar dem för att ta med så många hon och hennes man Carl bara kan (ska vi gissa på vacuumpåsar?) till sjukhuset i Bunda.

Git har stickat två Easy Peasy Beanie-mössor i flerfärgat garn.

Gunilla bestämde sig för några veckor sedan för att sticka en om dagen, och hittills har det gått fint — det här är nummer 20! Modellen är Mainas fina mössa.


Christina har stickat fyra Easy Peasy Beanie-mössor och virkat en randig mössa med runda varv.

Gunilla har gett ett par av sina Easy Peasy Beanie-mössor en virkad kant.

Görel har virkat fyra mössor och haft en Baby Born-docka som provdocka och fotomodell.

Inga-Lill har stickat sådana här set med mössa, väst (Gare de Lyon-västen) och blöjbyxa i flera år — jag tror att det har hunnit bli minst ett par hundra stycken. Alltid så fina!

Nu skickar hon en stor låda till Slättmissionens Hjälpande Hand så som hon brukar. De är stickade ”till någon liten i världen”, så de är inte nödvändigtvis tänkta för Tanzania …

… och eftersom Marita och Carl flyger med sin packning ska de nog bara ha med sig mössor, så många mössor som möjligt. Men finns det plats så kan några sådana här set också komma med!

Och kanske Gunillas set också i så fall. Annars åker de helt enkelt till andra nyblivna föräldrar som behöver dem!

Här är Kerstins mössor i flera olika modeller.

Och här är Klaras senaste virkade.

Tack alla! Vilket arbete, och vilka färger!