Marita som tog med sig många, många mössor till Tanzania i somras är ju barnsjuksköterska — och naturligtvis från början vanlig sjuksköterska. Nu blir det fler och fler som vet om det i Mara där hon bor.
Förra hösten fick bibelskolan (där Maritas man undervisar, Annas anm) pengar från en dansk missionssjukvårdsfond, bland annat till första-hjälpen- utrustning.
Den kommer till nytta flera gånger i veckan, för små skador, huvudvärk och annat. Idag efter gudstjänsten fick jag lägga om bandaget på Carolines hand, med många intresserade åskådare.
Förra veckan skar sig Joseph på en liten lie när han slog gräset. Idag ramlade han ner från ett träd!
Min ”mottagning” är oftast vår veranda. Ibland får jag ta med en sjuk bibelskoleelev till jobbet, till sjukhuset i Bunda.
I eftermiddags var min granne Monica, som är sjuksköterska på den lilla vårdcentralen här intill, och jag på hembesök. En gammal man, Paulo som är över 90 år och vars fru går i kyrkan här, blev påkörd av en motorcykel i somras när han var ute och gick. Han har inte kunnat gå sedan dess och behövde hjälp med kryckor.
Grannen och snickeri-ansvarige Wilson var med mig och tog mått häromdagen och tillverkade sedan ett par. Dem överlämnade vi idag. Paulo fick hjälp att resa sig och stå upp lite. Sedan satt vi och pratade en stund med det gamla paret, och innan vi gick bad vi Fader Vår tillsammans.
När vi promenerade hem och pratade, och Monica förstod att jag är svensk, inte norsk eller dansk som de andra missionärerna här, blev hon överraskad och glad. Hon kommer från Nkinga, där jag ju har varit många gånger, och det visade sig att hennes mamma hade arbetat hos en svensk missionärsfamilj där när Monica var liten. Familjerna har fortfarande kontakt.
När jag kom hem letade jag upp en av de svenska missionärerna på Facebook via gemensamma vänner och skrev en hälsning på Messenger, och hon blev så glad! Världen är allt bra liten!
***
Tack för att du berättar, Marita!
Nkinga Hospital har länge haft många kontakter med Sverige och har till och med en egen svensk stödorganisation, Nkingas vänner. Det finns också en grupp som kallar sig Skynket och som tillverkar fantastiskt fina brickor av tanzanska kangas. Om man ”följer” Skynket på Facebook dyker det upp så vackra bilder och tips om när gruppen är på olika ställen och säljer brickorna. En rekommendation!