Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avAnna

Mössor på väg

Här kommer fler bilder av mössor som är på väg till Slättmissionens Hjälpande Hand nära Skara! Någon gång efter den 15 juli kommer Marita dit och hämtar dem för att ta med så många hon och hennes man Carl bara kan (ska vi gissa på vacuumpåsar?) till sjukhuset i Bunda.

Git har stickat två Easy Peasy Beanie-mössor i flerfärgat garn.

Gunilla bestämde sig för några veckor sedan för att sticka en om dagen, och hittills har det gått fint — det här är nummer 20! Modellen är Mainas fina mössa.


Christina har stickat fyra Easy Peasy Beanie-mössor och virkat en randig mössa med runda varv.

Gunilla har gett ett par av sina Easy Peasy Beanie-mössor en virkad kant.

Görel har virkat fyra mössor och haft en Baby Born-docka som provdocka och fotomodell.

Inga-Lill har stickat sådana här set med mössa, väst (Gare de Lyon-västen) och blöjbyxa i flera år — jag tror att det har hunnit bli minst ett par hundra stycken. Alltid så fina!

Nu skickar hon en stor låda till Slättmissionens Hjälpande Hand så som hon brukar. De är stickade ”till någon liten i världen”, så de är inte nödvändigtvis tänkta för Tanzania …

… och eftersom Marita och Carl flyger med sin packning ska de nog bara ha med sig mössor, så många mössor som möjligt. Men finns det plats så kan några sådana här set också komma med!

Och kanske Gunillas set också i så fall. Annars åker de helt enkelt till andra nyblivna föräldrar som behöver dem!

Här är Kerstins mössor i flera olika modeller.

Och här är Klaras senaste virkade.

Tack alla! Vilket arbete, och vilka färger!

Anita i Aten

I vanliga fall är Anita samordnare för en del av Team Sweden Volunteers insamlingsarbete — det är hon som har lett sortering och packning på en före detta sommargård i nordvästra Skåne och bland annat lyckats skicka många barnvagnar till barnfamiljerna som har fastnat i Grekland på sin väg från olika länder i Mellanöstern.

Men just nu är Anita volontär på Hope Café i Aten. Hon berättar:

Idag vaknar jag i Aten, till min andra dag som volontär hos Hope Café. Jag har övernattat i enkel och fin lägenhet helt för mig själv, eller nästan i alla fall! Trots att det flyttstädades noggrant igår, trots enorma mängder giftig spray, så har jag haft sällskap av ett antal kackerlackor. Huuu! Omtänksamma Suzanne Melville hade ställt mera spray på en stol intill sängen, så när jag tittade upp från boken kunde jag genast spraya ihjäl den som kom gående på väggen bakom sängen.

Dagen igår var förstås full av intryck. Hope Café är ett ordnat kaos i en pytteliten lokal. På morgonen fick jag följa en liten skolklass med 8 barn, med sina två lärare i engelska. Den lektionen avslutades med en lektion i ukulele. Mycket glada barn gav sig iväg!

Det var matutdelningsdag, då familjer kommer för att hämta en kasse basvaror till den kommande veckan. Potatis, lök, morötter, ett par frukter, ris/pasta, linser, te, mjöl och tomatpuré är en del av innehållet.

Mitt jobb blev att väga upp linser och ris i påsar från stora säckar. Mycket billigare än att köpa mindre förpackningar, förstås!

Jag hittade en del av de saker vi skickade från Team Sweden Volunteers i slutet av april, det var lite upplyftande! Det mesta har delats ut redan, men det fanns några babypaket, några stickade nallar i en sydd påse och ett litet paket Bamseblöjor, inköpt på Citygross i Höganäs!

Blöjor, blöjor, blöjor …! De senaste tre veckorna har det i princip varit helt slut på blöjor hos alla volontärorganisationer i Aten. Alltså har det inte funnits några till barnen. Jag har ungefär 40 Euro att köpa blöjor för idag — tack familj och vänner! Varje euro utöver det hjälper, så den som vill och kan får gärna swisha liten eller större slant till 0739280611. Jag omvandlar dem genast till blöjor, jag lovar!

***

Tack Anita!

Det packas på många håll

Nu ser jag fler och fler ”klassfoton” av mössor som ska skickas till Ingrid på Slättmissiones Hjälpande Hand. 15 juli är sista inlämningsdagen, men kanske är det en del som har haft midsommar som eget sistadatum?

Här kommer i alla fall några av de senaste dagarnas bilder:

Astrid har stickat klassiska mössor i resårstickning, med och utan ränder, fem Easy Peasy Beanie-mössor och fem rätstickade sicksackhjälmar.

Gunnel har både stickat och virkat flera olika modeller i massor av olika garner.

Annelie har virkat två …

… och stickat nio på vertikalen …

… och sytt nio i mönstrad trikå.

Maritha har stickat 40 stycken!

Saga har stickat på olika håll …

… och provat både ränder och självmönstrande garnsorter …

… och stickat många med virkade blommor på också.

Fantastiskt fint med alla olika färger och modeller och mönster — en signal om att varje människa är välkommen till världen med sin personlighet, eller hur?

Fulla lådor

Idag måste jag visa några bilder från mösstillverkare som verkligen har gjort många mössor var!

I hjälpstickningssammanhang får vi ibland påminna varandra om att det inte är någon tävling och om att varje bidrag när det väl kommer fram är lika värdefullt oavsett från vem det kommer — men det är lätt hänt att det blir många av de enkla modellerna, och det är ju också en av poängerna. Alla kan vara med och hjälpa till, och allt kommer till användning. När det är fråga om mösstickning är det dessutom så att varje mössa verkligen kan rädda liv!

Camilla har packat en låda med 34 mössor som ska skickas. Alla som syns på bilden är virkade. Kanske alla i lådan är det?

Eva har packat 24 mössor i en låda. Vad jag kan se är det Marias modell Enochenhalvtimmesmössan hon har fastnat för, men hon har gjort minst ett par andra modeller också.

Linda har sytt 47 mössor av stuvbitar.

Här är ganska många av Lisas mössor, alla stickade efter Mainas beskrivning vad jag kan se.

Och här är Lisas stora hög!

Här är det som Margareta har hunnit med.

Hurra för er allihop! Och för alla er som är med och gör mössor i sommar oavsett hur många ni hinner med före den 15 juli!

Här finns informationen om insamlingen.

Tjugo roliga frågor och svar

Av Posted on Inga taggar 0

Idag blir det ett boktips — för den här boken som jag läste ut för flera veckor sedan kan jag inte sluta tänka på!

John Mullan upptäckte jag på BBC där han är med och talar om litteratur i flera sammanhang. Under pandemin har han gjort en serie med korta presentationer av Jane Austens romaner, till exempel, och han har också varit med i flera gruppsamtal tidigare. Det finns också flera filmade föredrag och samtal på Youtube, till exempel det här:

Han är alltså professor vid University College of London, och man kan tänka sig att det är en något inspirerad och uppsluppen stämning på den litteraturvetenskapliga institutionens föreläsningar där också, eller hur? De första gångerna när jag lyssnade på honom tyckte jag att hans ”ANNNNND” hamnade i vägen för det mesta som var intressant, men nu har jag vant mig och blir så glad av hans entusiasm över litteraturupplevelserna. Precis så underbart kan det ju vara att upptäcka mer och mer!

I What Matters In Jane Austen? (som kom ut redan 2012 — det är bara jag som inte har upptäckt den tidigare) har han valt ut tjugo frågor, en del sådana som diskuteras framlänges och baklänges sedan länge, och en del som är lite mer ovanliga men lika avgörande för hur mycket man som läsare förstår av det som händer i romanerna. Symboliken och de sociala spelreglerna i kortspelandet på bjudningarna hade till exempel gått mig förbi, och kapitlet om att rodna och om hur och i vilka sammanhang romangestalterna gör det är rörande och roligt och vackert. John Mullan gör också, som så många andra, ett försök att förklara hur fina familjers ekonomi fungerar, och jag tycker nog att han lyckas bättre med det än de andra föreläsare (med lite olika bakgrund) som jag har hört.

Andra roliga frågor är den om riskerna med att åka till havet, den om huruvida systrar sover i samma säng, den om varför vädret är så viktigt och den om vad de andra i berättelsen säger när den kvinnliga huvudpersonen inte är med.

Och andra frågor som man verkligen kan vara glad att en litteraturprofessor tar upp är den om huruvida vi någonsin ser människor som räknas till de lägre samhällsklasserna och den om huruvida människor som är sjuka får skylla sig själva.

Kommer den här boken någonsin på svenska? Man kan ju hoppas, men den som har läst alla romanerna och känner till sammanhangen har ju mycket förförståelse med sig. Jag lånade det här exemplaret på biblioteket, så gör det om du bara vill prova!

Här är två av de korta filmer som spelades in i samband med att John Mullan hade gjort redaktörsarbetet med en nyutgåva av Förnuft och känsla:

Här är en där han berättar om alla de kvinnliga huvudpersonerna i de sex romanerna:

Och här är ett slags panelsamtal, ett radioprogram där alla är så överens om att Emma är den bästa roman som har skrivits på engelska (när man hör dem är det lätt att hålla med, kanske särskilt om man som jag inte har läst så jättemycket …). En liten varning för programledaren utfärdas härmed — han heter Melvyn Bragg och är förstås en mycket beundrad journalist men har också ett mycket osympatiskt sätt att avbryta och tjafsa med och skratta åt sina gäster, särskilt sina kvinnliga gäster. Nå, ändå:

John Mullan säger då och då att Jane Austen är en författare som får sina läsare att känna sig intelligenta. Det hade jag inte tänkt på, men när han sa det insåg jag att en av de saker som gör det så roligt att lyssna på honom är att han verkar tro sina åhörare om att vara lika entusiastiska och intresserade som han själv. Nu måste jag läsa ett par av hans andra böcker!