Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv Erikshjälpen

Fler av Maritas mössor

En mjuk trikåmössa fick den här lilla nya människan. Foto: Marita Hasselberg

Marita fortsätter med sitt arbete på Nkinga Hospital i Tanzania — hon är alltså där för att undervisa på en kurs i barnsjukvård, och det är Skandinaviska Läkarbanken som har anlitat henne. De skickar ut oavlönade läkare och sjuksköterskor från de skandinaviska länderna för kortare insatser i sjukvården i länder där det är personalbrist.

Teopista, Maritas kollega. Foto: Marita Hasselberg

På en hälsocentral ungefär tio mil från Nkinga arbetar Teopista. ”Hon gör en hjälteinsats där”, skriver Marita.

Teopista tar emot alla som kommer till hälsocentralen, och det innebär att hon måste klara att ta hand om förlossningar också. Förra veckan föddes barnet på bilden överst här en natt när Teopista tjänstgjorde. Det gick bra! Och sedan kom Marita på besök, och Teopista fick mössor så att hon kunde ge en till den lilla familjen.

Dessutom hade det kommit en större mössa med i sändningen, och den tyckte Marita att Teopista kunde ta själv om hon tyckte om den, så hela nästa natt arbetade hon iförd sin nya mössa!

Marita läste min ”klädd i vänskap”-krönika för ett tag sedan, och nu fick hon användning för det uttrycket. Det blev en oväntad övernattning för henne hos Teopista, så de delade på ett par av Teopistas kangas (man köper dem nästan alltid två och två), och det blev ju hur bra som helst.

Pippitröjans färger på nyfödd tanzanier. Foto: Marita Hasselberg
Rosa och grönt matchar rosa och grönt! Foto: Marita Hasselberg

Och så har jag fått bilder av två mössleveranser till, så jag måste dela med mig av dem också.

Heja Marita! Hoppas att allt går bra med kursen och för barnen och mammorna och papporna som du träffar!

Värme utdelad

Alldeles ny i världen, lite för tidigt. Foto: Marita Hasselberg

Nu är Marita Hasselberg på Nkinga Hospital och arbetar för fullt med sin kurs i barnsjukvård!

Två väskor som blev lite efter. Foto: Marita Hasselberg

Marita fick packa stora väskor. Mössorna är inte så jättetunga, men har man många så blir det en del att släpa på ändå, och de tar plats!

Hennes man Carl är kvar hemma i några dagar till och fortsätter att ta emot mösspaket.

Det är femte gången på lika många år som Marita är på Nkinga Hospital. Hon skriver:
Förra året var pilotkurs med Pernilla Ardeby, som har utvecklat barnsjukvårdskursen i Nepal, och jag var med som medhjälpare. Nu är det två nya svenska sköterskor och jag, samt en medhjälpare från förra kursen här.

Här kan man läsa om ett av de tidigare besöken!

Väskan med flest mössor kom fram samtidigt som Marita. Väskan där hon hade sina egna kläder kom bort. Som tur var hade hon lite kläder i handbagaget, och hon visste att hon kunde låna av sina medresenärer som har samma storlek.

En del av Maritas packning. Foto: Marita Hasselberg

Det blev många kära återseenden på sjukhuset!

Och så kom den förlorade väskan fram — mycket snabbare än väntat. Ett under tycker Marita!

Kolleger på Nkinga Hospital i Tanzania i några veckor nu.

Carl skriver:

10 paket med mössor har kommit efter att Marita åkte. Jag ursäktade mig för brevbäraren och han sa: ”Det går väl bra, men det är tur att inte alla får så många paket som ni.”

Och nu delas värmen alltså ut till de barn som behöver den! Just nu är det lyckligtvis bara två barn på neonatalavdelningen, berättar Marita.

Här är en som har fått en sydd mössa i ministorlek. Jämför med vuxenhanden!

Och här är har samma barn fått mössa och Änglavästen. Kanske är de stickade i Järbo Big Verona?

Tack Marita för rapporten — och för att du bad föräldrar om lov att fotografera! Huvudsaken är ju att barnen får den värme och kärlek och omvårdnad som de behöver, men nu kommer flera stickare att bli alldeles varma i hjärtat också!

Om svälten i Afrika och Jemen för dig som vill berätta för andra

Trots många varningssignaler under lång tid har läget bara blivit värre och värre för befolkningen i flera afrikanska länder och i Jemen. Torka är en av orsakerna, men inte den enda. Nu kallar flera stora hjälporganisationer situationen för en humanitär katastrof.

Rift Valley, Kenya. Foto: KeA Arnlund (och observera: bilden är inte arrangerad)

Det har skrivits och talats förhållandevis lite om detta i svenska medier med tanke på hur många människor det drabbar och hur stora de drabbade områdena är, men det finns förstås hur mycket information som helst att tillgå egentligen, inte minst på engelska. Här är ett urval artiklar och filmer (litet och i stort sett slumpartat) från olika håll.

Jag hoppas att ni som läser Ett varv till-bloggen vill berätta för andra om vad det är som pågår. På arbetsplatsen, på stickcaféet, bland föräldrar som har barn på samma skola, på kyrkkaffet …?

Här är en artikel där Oxfam redogör för vad svält är och där man kan se på en karta vilka områden som är värst drabbade.

Här är en sammanfattning av läget i Kenya, Etiopien, Eritrea och Sydsudan från samma organisation:

Och en Oxfam-film (en månad gammal) om läget i Sydsudan:

Unicef rapporterar också från Sydsudan:

Svenska Unicef publicerade den här filmen för fem månader sedan:

Oxfam om läget i regionen:

Unicef om läget i alla de fyra drabbade regionerna:

Diakonia publicerade den här filmen från Somalia för en månad sedan (och en del av er har redan sett den här på bloggen):

Och här berättar Laurent Bukera, FN-organet World Food Programmes ledare i Somalia, om vad han och hans medarbetare ser och gör:

Erikshjälpen publicerade den här filmen för två veckor sedan:

Caritas gör hela sin fasteinsamling för katastrofhjälp till Sydsudan.

Barnmissionen (tidigare Skandinaviska Barnmissionen) arbetar med akutmatpaket i Rift Valley i Kenya. KeA och Birgitta Arnlund är på väg hem till Sverige, men förra veckan berättade de här på bloggen om en rekognosceringstur och om hur matutdelningen skulle sättas igång.

Svenska kyrkans internationella arbete samarbetar med organisationer i Somalia, Etiopien och Zimbabwe.

Läkarmissionen samarbetar med Medair som har fyra nutritionscenter i Sydsudan och som också arbetar i ett flyktingläger i norra Uganda.

Komplettera gärna med mer information, och berätta gärna om insamlingsinsatser som görs i dina sammanhang!

***

Uppdatering: Mattias som är ordförande i Röda korset i Gränna påminde mig om att hans organisation gör en stor insats. Naturligtvis! Här är insamlingssidan.

Tävling: bok + garn!

Nu har Kerstin och jag setts igen — i Erikshjälpens butik på Cypressvägen i Malmö! Ett fint ställe må jag säga.

Först beundrade vi flera virkade filtar som hängde som blickfång nära kassorna. Där fanns det också vaser med stickor och virknålar och korgar med lite garn. Kerstin letar alltid efter nummer fyra som är det som används mest på hennes stick-och-språk-café, men om det hade funnits så hade någon annan redan hittat det … Garn hittade vi båda två.

Sedan gick vi till textilavdelningen, för jag skulle köpa knappar åt Elisabeth. Hon behöver fem till varje liten kofta hon stickar. Jag valde 50 stycken, men det fanns så många fina, så det hade lika gärna kunnat bli 150 …

Och så hittade vi mer garn. Två påsar Nordiskas Emilio (två femtedelar mohair, lika mycket akryl, en femtedel ull) med stickor nummer fem som rekommendation.

”Vet du om ni har några handarbetsböcker inne?” frågade jag.

”Ja”, sa Kerstin, ”jag har sett två exemplar av Stora boken om handarbete.”

Båda två fanns kvar.

”Du tänker göra en tävling, eller hur?” sa Kerstin. ”Då gör vi såhär!”

Och så la hon den ena boken och hälften av mitt garn i sin korg.

Så här är en tävling med vinster som Kerstin och jag har betalat tillsammans, och det extra fina är såklart att det vi betalade går till hjälpinsatser på olika platser i världen.

Stora boken om handarbete är full av tekniker och beskrivningar. Förra gången jag hittade ett exemplar visade jag några favoriter — den vackra hättan och den klassiska spädbarnskoftan är det fortfarande många som stickar.

Två vinnare får varsitt paket med en bok och ett och ett halvt hekto av Nordiskas Emilio — två nystan lilamelerat och ett nystan gammelrosa.

Tävlingsfrågan? Ja, det får bli den här:

Om du kunde bjuda in vem du ville på hjälpstickning och fika (hemma eller på café, duostickning eller i en större grupp), vem skulle du bjuda och varför?

Skriv ditt svar (eller vilken annan hälsning som helst — om du redan har boken kanske du vill berätta vem du skulle vilja ge ett vinstexemplar till?) i kommentarfältet här. Om du inte har Facebook eller om du inte vill synas här kan du skicka det till annabraw[snabel-a]gmail.com istället.

Tävlingen är igång till fredag kväll. Sedan drar en slumpmaskin två vinnare. Det blir bra eller hur?

Vad ska det vara i ett startpaket för nyfödda?

Att göra babypaket, startpaket för nyfödda, är något av det roligaste och mest meningsfulla man kan ägna sig åt som hjälpstickare.

Att paketet ska fyllas med olika saker gör att flera kan hjälpas åt — någon som vill delta men som inte vågar sig på att sticka eller sy kan skaffa babytvål när det är något extraerbjudande någonstans, någon som tycker om att gå i second hand-affärer kan leta efter vissa plagg där, de som helst virkar kan ta ansvar för filtarna, de som gärna stickar kan göra koftan och mössan … till exempel.

I Sverige finns det flera organisationer som tar emot startpaket för nyfödda. Röda korset, som drog igång en stor startpaketstillverkning på 1980-talet (eller var det ännu tidigare), gör det inte längre — men andra gör det desto mer!

stinas-paket

Ett startpaket som Stina har gjort. Just det här paketet fick en rumänsk kvinna som var gravid och som satt vid Kungsholmstorg i Stockholm och bad om pengar, så Stina förstärkte det lite.

Startpaketen har ett standardinnehåll för att det ska bli rättvist vid utdelningstillfällen där flera får samtidigt och för att personalen som delar ut ska veta vad det är de ger bort. Modellerna och idéerna kan variera hur mycket som helst.

Eftersom paketen kan hamna i många olika länder och klimat är det förstås bra om innehållet är lättskött och torkar snabbt. Det är därför som en del organisationer talar sig varma för akrylgarn i filten och de stickade plaggen. Ullgarn som lätt börjar valka sig är förstås mindre bra. Men den som har möjlighet att sticka i superwash-märkt ullgarn eller någon mer miljövänlig blandkvalitet kan göra det.

Varför det är så bra med startpaket? Det ska jag försöka berätta någon annan dag — just idag tänkte jag svara på en annan fråga som är ännu vanligare, nämligen den om vad som ska vara i.

Det här är det innehåll som Human Bridge, Erikshjälpen och Läkarmissionen vill ha:

* en filt (ca 60×80 centimeter) — Annas kommentar: många handarbetare tycker att det är i minsta laget. Lite större går också bra.
* en frottéhandduk
* en tvättlapp — Annas kommentar: kan sys av frottehanddukar, förstås! Klipp dem i kvadrater och sicksacka ganska tätt runt kanten.
* en barntvål (ej flytande)
* tre tygblöjor (70×70 centimeter) — Annas kommentar: kan sys av lakan och påslakan! Får man tag i flanell är det extra bra, men så länge det är bomull fungerar det fint. Det går två på bredden på vanliga lakan, tre på längden. Sicksacka kanterna.
* två bodys stl 56–68 eller skjortor/tröjor och byxor
* en tröja eller kofta
* en mössa i samma storlek som övriga kläder
* fyra säkerhetsnålar till tygblöjorna — Annas kommentar: ganska stora säkerhetsnålar alltså!

Och sedan:

Lägg allt utom säkerhetsnålarna på filten, vik ihop till ett paket och fäst med nålarna.

Märk paketet med ”Babypaket” och lämna det till personalen på någon av Human Bridges depåer eller skicka det direkt till huvudkontoret i Holsbybrunn (Human Bridge, Box 1/Bergmossevägen 8, 570 15 Holsbybrunn).

Arbetar du med startpaket för någon annan organisation? Skriv gärna och berätta vad de vill ha i sina paket och hur de tar emot dem, så gör vi en lista tillsammans!