Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Tanzania

Tre som mår bra

Minns ni de här syskonen?

De föddes i våras, en pyttepytteliten och två lite större.

Och de fick bra vård direkt, och mössorna var en del av den, och de har vuxit …

Och vuxit …

Och vuxit …

Och deras storasystrar är SÅ stolta över dem.

Den här veckan har Marita och Bundasjukhusets matron varit på hembesök igen, och såhär ser flickorna ut nu!

Vilken total charm eller hur?

Inte undra på att Marita ser alldeles lycklig ut.

Virkad bläckfisk är en självklar favoritleksak.

Man kan krama den och ändå ha utrymme för att stoppa fingrarna i munnen.

Det är så underbart att det går så bra för det här tre. Det gör det inte för alla. Tvilling- och trillingfödslar riskerar alltid att bli svårare än enbarnsfödslar, och att födas ensam är inte heller någon garanti för att allt blir bra. Men mössor och känguruvård är två viktiga steg. Marita hälsar till oss allihop!

Resan runt kriget — i S:t Pauli i Göteborg

Av Posted on Inga taggar 0
Drottningholm på gammalt vykort.

Med det här fartyget reste min mormor och morfar, Judith och Josef Imberg, från hamnen i Göteborg och genom och runt kriget i maj och juni 1944 för att ta sig till Sydafrika och sedan vidare med tåg och båt och buss till Kigarama i Tanzania. Där skulle de arbeta i den lutherska kyrkan eftersom alla tyska missionärer som hade varit där hade blivi internerade. Ungefär 30 svenska missionärer från olika samfund kunde resa ut eftersom Drottningholm skulle användas för att hämta krigsfångar i Sydafrika och ta dem till Europa. På utresan var det alltså bara ungefär 30 passagerare på ett fartyg som var byggt för 1500!

Min mormor och morfar skrev dagbok, och i efterhand har de och mina morbröder och min mamma samlat ihop mer om resan.

Det har jag lovat att berätta om på en fika-och-föredrag-träff i S:t Pauligården i Göteborg på tisdag vid elva.

Passar dagen och tiden och platsen någon som läser det här? Då är du mycket välkommen!

8409!

Mössorna från Svartlå-gruppen.

Några av er har frågat hur många mössor som kom in till vår insamling till sjukhuset i Bunda i Tanzania.

Den avslutades den 15 juli, och för några dagar sedan berättade Ingrid på Slättmissionens Hjälpande Hand i Skara att hon hade räknat klart.

Det blev 8409 mössor!

Helt otroligt!

Vi satte igång insamlingen snabbt, på bara några dagar, i maj när Marita skrev och frågade om det fanns någon möjlighet och så snart Ingrid hade sagt ja till att vara mottagaradress och lager. Därför försökte jag inte ens få någon tidning att vara med (flera av de tidigare insamlingarna har varit samarbete mellan en insamlingsorganisation, bloggen och en tidning), utan vi har bara haft min blogg och sociala medier som redskap för att sprida inbjudan. Och det gick ju hur bra som helst! Inte minst i Facebook-gruppen Handarbeta för välgörenhet har det varit en väldig aktivitet.

Marita och Carl har varit hos Ingrid och hämtat två säckar med mössor, och när de åker tillbaka till Tanzania inom några veckor checkar de in extraväskor som är alldeles proppfulla med mössor. Marita försöker ta reda på vad som kommer att hända om hon packar mössorna i vacuumpåsar i väskorna — det finns nämligen ett förbud mot plastpåsar i Tanzania, och det är ju egentligen bra.

Så de första mössorna kommer till användning snart, snart!

Marita och Ingrid arbetar för att komma fram till ett bra sätt att se till att resten av mössorna kommer till platser där de behövs. På Bunda-sjukhuset föds ungefär 120 barn i månaden, så om personalen ser till att alla barn (och inte bara de som föds för tidigt) får en mössa blir det snabb omsättning. En möjlighet är att Maritas och Carls barn också reser med extraväskor om de lyckas resa till Tanzania vid jul, en annan att mössorna skickas tillsammans med sjukvårdsutrustning i en container (blir det aktuellt ska alla som vill få vara med och bidra till frakten!), och i båda de fallen skulle Marita kunna dela med sig till andra förlossningsavdelningar på sjukhus i Tanzania. En tredje möjlighet är att Ingrid fördelar dem mellan andra sändningar som hon arbetar med, till andra länder. Vi återkommer så snart något är bestämt!

Ett stort, stort, stort tack till alla er som har varit med och stickat och skickat! De här mössorna kommer, tillsammans med känguruvård och kärlek, att rädda liv. Och de kommer att sprida mycket glädje. Ni är fantastiska!

Mössbesök

Nu har Marita och Ingrid träffats!

Marita var ändå i närheten av Skara och passade på att svänga in och se Ingrids arbetsplats.

Liten mössa passar också fint på docka! (Tillägg dagen efter: Marita berättar att hon visar just den här mössan därför att den är virkad i samma färger som Tanzanias flagga. Att jag inte såg det!)

Sortering pågår alltid, alltid, alltid hos Ingrid.

En del av de senast uppackade mössorna den dagen. Är det någon som känner igen några av sina?

Det har blivit många avier, uthämtningskoder och paketuthämtningsturer för Ingrid i sommar. Här är det som just hade burits in från bilen när Marita var på besök.

Och såhär sorgliga och otroligt vackra hälsningar kan komma med mössorna ibland.

Ingrid hälsar att det (i torsdags, kanske igår också) har kommit ytterligare några paket som hon inte har hunnit hämta ut än och att hon vill räkna in innehållet i dem innan hon berättar hur många mössor det blev totalt.

Och Marita och Carl funderar för fullt på hur de ska kunna maximera mössutrymmet i sin packning när de reser till Tanzania inom kort.

Här är en bild från i våras när Marita tog initiativet till insamlingen. Såhär ser känguruvården på Bunda-sjukhuset ut (och mamman har godkänt att vi använder bilden för att berätta). Det är inte så lätt att ha tvillingar ens när de är riktigt, riktigt små! Men får de börja såhär, med nästan ständig hudkontakt och med mössa på huvudet, så har de mycket bättre chans att klara sig och må bra och växa.

Mössorna som de har på sig kommer från en insamling som vi gjorde för några år sedan, inför Maritas arbetsperiod på Nkinga Hospital i en annan del av Tanzania. Några av de mössorna kom inte med till Nkinga då, utan Marita tog med dem när hon flyttade till Mara förra året och började använda dem på Bunda-sjukhuset.

Och nu blir det alltså påfyllning där.

Hurra för alla er som har varit med och bidragit till detta!

15 juli

Igår var sista dagen att skicka in mössor till insamlingen till Bunda-sjukhuset i Tanzania!

Vi satte det datumet för att Marita säkert skulle hinna till Skara och fylla sina och Carls resväskor innan de ska resa tillbaka till Tanzania — och vi satte det innan hon visste exakt när de skulle åka. Det gjorde vi för att insamlingen skulle kunna komma igång.

Vad händer om man skickar mössor till Skara nu?

Det är lika välkomna, och de kommer att hamna någonstans i världen där de behövs. Ingrid och hennes volontärer arbetar hela tiden med att sortera och packa till olika mottagare. Det går bra att skicka alla sorters kläder, och filtar också!

Här är några av de senaste mössbilderna som jag har sett:

Stickarunts restgarnsmössor.

Lotta har stickat enfärgade och flerfärgade.

Kerstin har fyllt på sin kollektion av spiralstickade.

Gerd har stickat fyra olika och två likadana.

Tack alla som har hjälpts åt! Vilken fantastisk samling mössor det har blivit på bara ett par månader! Och vilken nytta de kommer att göra!