Här är min mormor och morfar som nyblivna föräldrar i ett av sina första afrikanska hem (det blev en hel rad), i Kigarama i Tanganyika (det land som nu heter Tanzania).
Min mormor blev väldigt gammal och hade under de sista åren ett litet gäng med vänner som hon träffade i kyrkan och åkte med till bibelstudier och åt söndagslunch med. När hon dog var det helg, och hennes vänner (som visste att hon hade varit inlagd och sedan hade fått komma till ett korttidsboende, jag undrar om de inte hade varit och hälsat på henne också, i alla fall var det mycket kontakt) fick reda på det när det lästes upp i gudstjänsten.
Sedan fick min mamma ett kort som vännerna hade skrivit tillsammans vid söndagslunchen.
”Vi sitter här och känner oss som lärjungarna när Jesus hade farit upp till himlen”, skrev de.
En av de mest osannolika och charmigaste hälsningar jag har läst, och något som dyker upp i tankarna så här i vackra himmelsfärdstider!