Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Mössor

Massor av vackra koftor

God fortsättning, alla!

Och förlåt tystnaden här — jag har arbetat väldigt mycket (med andra saker) och varit så trött. Och sjuk ett tag också, men det var inte covid-19, och jag mår bra igen nu.

Ett bra sätt att börja det nya året var att få syn på Elisabeths bilder av de koftor hon stickade under 2021!

Redan den här bilden kan ju göra en alldeles varm i hjärtat — särskilt som Elisabeth skriver att hon har stickat koftorna till olika biståndsprojekt.

Här ser man fler, och man ser också att allihop är Två trådändars lilla kofta. Så fantastiskt att beskrivningen kommer till användning på det här viset!

Här ligger ännu fler hopvikta och staplade. Elisabeth berättar att hon har fått en del av garnet från hjälpstickningsvänner. Tur det. Hon har fördelat koftorna mellan Slättmissionens Hjälpande Hand, Östhjälpen och ytterligare en organisation.

Till många av dem finns det mössor.

Och här är den stora gruppbilden. Helt otroligt!

Så kan man tänka på att de barn som kommer att få de här koftorna antagligen kommer att vara 2022-barn allihop. Få av dem har mött sina föräldrar än. Alla har de hela sitt liv framför sig. Hoppas att det blir bra för dem!

Tack Elisabeth för bilderna och för din omsorg om barn och barnfamiljer!

Tre fina

Nu på morgonen skickade Marita tre bilder — nyfödda som har fått varsin mössa just idag!

Det är mössor från vår sommarinsamling som personalen delar ut till alla nyfödda nu, och Marita fotograferar inte alla barn, men ibland så!

Tre pojkar är det som är de yngsta i Bunda nu på morgonen. Snart har de flyttat vidare till näst yngsta … och tack vare mössorna har de goda chanser att hålla värmen och fortsätta växa bra.

Visst är de fina? Välkomna till världen, decemberpojkar! Vilka julklappar ni är för era familjer!

Alla nyfödda får en mössa

Här kommer en hälsning från sjukhuset i Bunda i Tanzania genom Marita!

I somras tog hon med sig ungefär 1 000 prematurmössor i resväskor när hon och hennes man Carl reste tillbaka efter sina semesterveckor i Sverige. Nu har hon fått en leverans som består av lite större mössor — inte så stora ändå, men i vanlig nyföddstorlek.

Det betyder att alla nyfödda på sjukhuset kommer att få en mössa ett tag nu. En hälsoinsats det också, för alla nyfödda riskerar att bli nerkylda och mår bra av att ha en mössa som hjälper dem att hålla värmen och koncentrera sig på att växa och bli starka!

Här är en som hade tur och fick en mössa som verkligen matchade filten.

Kanske är det någon av er som känner igen en mössa från stickorna hemma i somras? Alla kommer inte att hamna på bild, för det är mycket arbete för Marita med GDPR-papper (och inte alltid så lätt att förklara för föräldrarna vad GDPR är för något!), men de bilder som kommer kan vi ju njuta desto mer av!

Det brukar födas ungefär 160 barn i månaden på sjukhuset i Bunda, så 1 000 mössor (om det nu var så många i den leverans Marita fick den här gången) räcker i ungefär ett halvår om barnen får en var.

Tack alla ni som var med och stickade i somras!

Vinterpromenadsmössan steg för steg

Nu har jag äntligen gjort en steg-för-steg-beskrivning till Vinterpromenadsmössan!

Det är egentligen en väldigt enkel modell, en rektangel som man syr ihop till en cylinder och snörper ihop ena kanten på, men det faktum att den är stickad på diagonalen (det är det som gör att den får de fina ränderna) har ställt till det för en del stickare.

Den vanliga beskrivningen finns här. Ladda gärna ner den och ha den bredvid när du följer de här stegen!

Jag stickade i Järbos reflexgarn, men man kan använda vilket garn som helst, bara man har stickor som passar till och är beredd att mäta.

Börja med att lägga upp 3 m. För att du ska slippa klippa till och fästa nya garnändar när du ska sy ihop mössan kan du se till att ha en ganska lång garnände, kanske 40 centimeter.

Såhär alltså (bortsett från att garnänden är för kort). Och det är, som alltid, smart att sticka på rundsticka fastän hela mössan stickas fram och tillbaka.

Sticka rätstickning och öka 1 maska efter första maskan i varje varv. Du kan göra det genom att sticka i både främre och bakre maskbågen eller genom att göra ett halvslag (ett vridet omslag), till exempel.

En triangel börjar växa fram.

Såhär alltså.

Den triangelsida som sitter på stickan kommer att vara din bredaste eller längsta. De båda andra kommer att vara kortare men lika långa — du stickar en likbent triangel.

När en sådan sida är lika lång som du vill att mössans nederdel ska vara (det som du kommer att vika upp + det som döljs av det du viker upp — och du kan tänka dig att det blir ungefär hälften av mössans höjd så som den kommer att se ut innan du viker upp kanten) börjar du att sticka slätstickning i den kanten. Tänk dig triangelformen på det slätstickade partiet också. Du åstadkommer den genom att dels öka i ena kanten, dels flytta gränsen mellan slätstickat och rätstickat lite mer för varje avigvarv, så att säga.

Det kommer att se ut såhär från rätsidan …

… och, några varv senare, såhär från avigsidan.

När sidan är så lång eller hög som du vill att mössan ska vara totalt slutar du att öka i den slätstickade kanten och börjar istället att minska. Det enklaste är att sticka ihop maska 2 + 3 i börjar av de varven.

Såhär kommer det att se ut precis när du ska börja minska. Slätstickning beter sig ju inte exakt som rätstickning, så du har inte längre en exakt likbent triangel, men om du drar lite i den brukar det ordna sig fint.

Du fortsätter att öka i den rätstickade kanten. Efter ett tag ser din stickning ut såhär.

Om du vill kan du här och var sticka några hela räta varv från avigsidan för att få de ”ränder” som mössan på bilden har.

När den rätstickade långsidan är lika lång som huvudets omkrets börjar du minska i den sidan också. Nu minskar du alltså i båda stickningens kanter.

Efter ett tag ser din stickning ut ungefär såhär. Fortsätt minska i båda kanterna.

Till slut har du bara 3 maskor kvar. Klipp av garnet med kanske 30 centimeter tillgodo och dra det genom de tre maskorna.

Nu kommer det stora förvandlingsnumret! Dra lite i din stickning så att du får en jämnare rektangel. Om du vill kan du blöta den, dra och nåla upp den på ett mjukt underlag så att den får torka till sin rätta form.

Ta fram en nål med ett öga som garnet går igenom — tapisserinål, stoppnål, garnnål … och, om du vill, en virknål också.

Sy eller virka ihop rektangelns kortsidor med garnänden från uppläggningen.

Lite överkurs: sy ihop den nedersta halvan av det rätstickade med rektangelns avigsida inåt. Vänd cylindern och sy ihop resten med avigsidan utåt. Då hamnar skarven på rätt sida senare när du viker upp kanten.

Trä den andra garnänden hela vägen runt den slätstickade kanten på cylinden, dra åt, fördela vecken, dra åt igen så mycket du kan (det kommer att kännas lite klumpigt, det gör det alltid på cylindermössor) och sy några gånger fram och tillbaka över hopdraget så att det dras ihop från alla håll och så att det inte är något hål kvar. Fäst garnänden noggrant.

Vänd mössan så att rätsidan kommer utåt.

… och vik upp en lagom bred kant.

Grattis! Du är klar!

Dags att gå ut! Eller att ge bort mössan. Kombinera den med dinglande reflex och kanske med reflexskena för att vara helt säker på att alla bilister ser dig!

Vinterpromenadsmössan igen

Av Posted on Inga taggar 1

Det är höst!

Och nu börjar jag lära mig att det kan betyda att någon mer har kört fast i beskrivningen till Vinterpromenadsmössan eller Lite mer glamorösa vinterpromenadsmössan.

Så här ser den första ut:

Och det här är den andra:

Mitt nya försök idag blev att skära ut skissen av rektangeln …

… och vrida på den så att man ser varven i stickningen som vågräta. Kan det hjälpa någon kanske?

Här är hela den skissen:

Och här kanske jag har ritat monteringen lite mer begripligt:

Du som stickar någon av mössorna får gärna skicka en bild! Värme och reflexljus i mörkret till alla!

Tre som mår bra

Minns ni de här syskonen?

De föddes i våras, en pyttepytteliten och två lite större.

Och de fick bra vård direkt, och mössorna var en del av den, och de har vuxit …

Och vuxit …

Och vuxit …

Och deras storasystrar är SÅ stolta över dem.

Den här veckan har Marita och Bundasjukhusets matron varit på hembesök igen, och såhär ser flickorna ut nu!

Vilken total charm eller hur?

Inte undra på att Marita ser alldeles lycklig ut.

Virkad bläckfisk är en självklar favoritleksak.

Man kan krama den och ändå ha utrymme för att stoppa fingrarna i munnen.

Det är så underbart att det går så bra för det här tre. Det gör det inte för alla. Tvilling- och trillingfödslar riskerar alltid att bli svårare än enbarnsfödslar, och att födas ensam är inte heller någon garanti för att allt blir bra. Men mössor och känguruvård är två viktiga steg. Marita hälsar till oss allihop!