Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avAnna

Högsommartävling: Vinn Sagornas stickbok!

Av Posted on Inga taggar 0

Det mesta av min semester går åt till att bära och trava ved och till att rensa grusgångar. Men eftersom jag är i Kosta har jag tagit mig ett par turer till glasbruket och Kosta Outlet också, och i bokhandeln låg tre exemplar av den här boken i en stor realåda:

Så jag funderade bara en liten stund, och så bestämde jag mig för en sommartävling här på Ett varv till-bloggen.

Sagornas stickbok av Celia B Dackenberg alltså — och hela boken är ju som en saga. Så vacker!

Flera barntröjor och barnkoftor får man beskrivning till. För väldigt många sagobarn har ju tröjor och koftor på sig, särskilt när de ger sig ut på äventyr.

Det finns både lite enklare och ganska mycket krångligare modeller. Ingen är riktigt enkel vad jag kan se. Men sådana kan man ju hitta på andra håll.

Underbara illustrationer ur några klassiska barnböcker bjuder Sagornas stickbok också på.

En av bokens bästa hjälpstickningsmodeller är nog den klassiska spiralsockan, som man kan sticka till barn i alla åldrar och till vuxna också. Här tillskrivs den Pippi Långstrump, och varför inte?

En annan är de knäveckshöga tvåstickestrumporna från den gamla hjälpstickningsboken Vi syr, vi stickar, vi virkar.

Och så finns det en rad mössor. Hurra!

Kommentarsfälten här på bloggen har varit helt opålitliga de senaste månaderna. 60 tävlingssvar i den förra tävlingen försvann, dök upp igen (jag skyndade mig att utse vinnare och försöka komma i kontakt med dem) och försvann sedan igen. Så den här gången får alla som vill vara med skicka sina svar till annabraw[snabel-a]gmail.com för säkerhets skull.

Och frågan är väldigt lik den förra, för det blev så intressanta svar:

Vad har möjligheten att sticka (eller virka) betytt för dig hittills i år?

Senast den 1 augusti behöver jag ditt svar. Sedan drar en slumpvalsmaskin tre vinnare som får varsin bok.

Det här är ingen gilla-och-dela-tävling, men självklart blir jag jätteglad om fler hittar hit till bloggen, så sprid gärna länken på sociala medier, och berätta gärna om tävlingen för stickande och virkande vänner som du pratar med också!

Familjen Einarsons squashsoppa (med festversion)

Nu är det så mycket som växer så att man kan bli alldeles yr, och så fick jag syn på ett sopprecept som Carina (och hennes man Kenneth) presenterade på Facebook. Vi kom överens om att det passar här också, så varsågoda!

***

Här är ett tips på vad man kan göra av all squash som växer i trädgården!

Squashskörd och blivande squashskörd. Foto: Carina Einarson

Det här är en mycket god soppa, och så enkel att göra!

Vi åt den som förrätt när Kenneth fyllde år, och då festade vi till den med crème fraîche och rom.

Squashsoppa
ungefär fyra portioner

5 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong (eller motsvarande mängd grönsaksfond)
800–900 gram nyskördad squash från egen trädgård (eller för all del fådd eller köpt)
1½ dl vispgrädde
en halv citron

till festlig servering:
rom (eller, för en vegetarisk version, caviart)
crème fraîche

Mät upp vattnet i en stor kastrull eller liten gryta och smula ner buljongtärningarna. Skär squashen i bitar och låt dem koka i buljongen i ungefär en kvart. Kör med mixerstav eller i matberedare tills allt är finfördelat.

(Här går det utmärkt att avbryta tillagningen och frysa in halvfärdig soppa för senare måltider, hälsar Carina och Kenneth. Och om man har väldigt mycket squash kan man koka den i vatten som bara är saltat, hälla bort det, mixa, frysa och sedan späda med grönsaksbuljong när man vill laga och äta soppan. På det viset tar ”halvfabrikatet” lite mindre plats i frysen!)

Om du har använt matberedare: häll tillbaka soppan i kastrullen eller grytan.

Rör ner grädden och värm soppan till kokpunkten. Ta av den från värmen och pressa saften från den halva citronen ner i soppan. Rör om och servera, eventuellt med det extra festliga tillägget.

***

Tack Carina och Kenneth! Svårare än såhär behöver det ju inte vara — så bra!

Skånekoftan (bokversionen, äntligen)

Tack vare Pernilla som hade plockat fram boken Garnglädje från 2014 (inte klokt att det är så länge sedan …) blev jag påmind om en favoritmodell, Ylvas Skånekoftan.

Den finns här på bloggen i sin första version som ser ut såhär:

Skånekoftan, första modellen. Foto: Ylva Johansson

Faktum är att den blev populär direkt när jag hade publicerat den — så populär att två olika stickare gjorde varsin mössmodell till den dessutom.

När vi satte igång arbetet med boken frågade jag Ylva om hon vill prova att göra ärmarnas ränder lite annorlunda — så att deras avstånd minskar i takt med att ärmens maskor minskar, istället för att de löper parallellt så att de yttersta försvinner ut i sömmen, alltså. Det fixade hon direkt, och i boken publicerade vi den här modellen:

Skånekoftan, andra modellen. Foto: Ylva Johansson

Ja, nu måste jag visa en av mössorna också.

Och nu har Ylva och jag bestämt oss för att publicera bokversionen av koftan. Här kommer den!

***

Skånekoftan

Koftan stickas från halskanten och ner, i ett stycke. Den är rätstickad med mönster av lyfta maskor.

Garnåtgång: 100 g (230 m)
Stickor: 5½
Stickfasthet enligt banderoll: 20 m på st 4½ =10 cm
Mått med detta garn: övervidd 46 cm, längd 26 cm, ärmlängd 14 cm

Sist i beskrivningen finns mönsteranpassning för tunnare garn eller större storlek på kofta. Med ett garn som enligt banderollen har stickfasthet 20 m på st 4 = 10 cm, och med stickor 5½ blev garnåtgången 120 g (300 m) och måtten: övervidd 54 cm, längd 29 cm, ärmlängd 16 cm

Ökning: omslag som stickas vridet nästa varv (för att undvika hål)

Mönster:
Varv från rätsidan: lyft 1 m med garnet bakom, *5 rm, lyft 1 m med garnet bakom* (upprepa mellan *)
Varv från avigsidan: 1 am (stickas i den lyfta m), *5 rm, 1 am(stickas i den lyfta m)* (upprepa mellan *)

Knapphål: stickas innanför 2 m, och över 2 m. Mönstret är för 4 knappar, men det går lika bra att sticka knapphål längs hela framkanten, eller knäppa koftan med snoddar istället.

Lägg upp 39 m. Första varvet(och alla varv med udda nr) är avigsidan

V1–3: 5 rm(framkant), sticka resår 1rm, 1 am tills det är 5 m kvar, 5 rm(framkant)

V4: 5rm(framkant), *2 rm, 1 omslag* upprepa mellan * totalt 7 ggr,  1 rm, 1 omslag, *2 rm, 1 omslag* upprepa mellan * totalt 6 ggr, 2 rm, 5 rm (framkant). Nu är det totalt 53 m på stickan (varav 14 nya omslag)

V5: 5 rm, *1 am, 1 rm* upprepa mellan * tills 6 m återstår, 1 am, 5 rm

V6: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *1 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V7: 5 rm, 1 am (stickas i den lyfta m), *1 rm, 1 am(stickas i den lyfta m)*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V8: knapphålsvarv, 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *1 omslag, 1 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm. Nu är det totalt 74 m

V9: 5 rm, 1 am (stickas i den lyfta m), *2 rm, 1 am(stickas i den lyfta m)*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V10: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *2 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V11–15 stickas som v9 (udda varv) och v10 (jämna varv)

V16: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *1 omslag, 2 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm. Nu är det totalt 95 m

V17: 5 rm, 1 am (stickas i den lyfta m), *3 rm, 1 am (stickas i den lyfta m)*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V18: knapphålsvarv, 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *3 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V19–23 stickas som v17 (udda varv) och v18 (jämna varv)

V24: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *1 omslag, 3 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm. Nu är det totalt 116 m

V25: 5 rm, 1 am (stickas i den lyfta m), *4 rm, 1 am (stickas i den lyfta m)*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V26: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *4 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V27–31 stickas som v25 (udda varv) och v26 (jämna varv). V28 är knapphålsvarv

V32: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *1 omslag, 4 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm. Nu är det totalt 137 m

V33: 5 rm, 1 am (stickas i den lyfta m), *5 rm, 1 am(stickas i den lyfta m)*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V34: 5 rm, lyft 1 m med garnet bakom, *5 rm, lyft 1 m med garnet bakom*, upprepa från * till * tills 5 m återstår, 5 rm

V35–37 stickas som v33 (udda varv) och v34 (jämna varv).

V38 är knapphålsvarv, och även det varv när man fördelar koftans maskor i framstycken, ärmar och bakstycke och börjar sticka ärmen.  Resten av maskorna sitter kvar på stickan medan ärmen stickas

Fortsätt att sticka mönster på ärmen, med en kantmaska i varje sida(som används när ärmen virkas eller sys ihop)

Sticka 21 m (detta är ena framstycket), sätt en markering, sticka 29 m för ärmen, lägg upp 4 m

Vänd och sticka tillbaka ärmens 33 m och lägg upp 4 m i andra sidan också. Nu är det 37 m på ärmen.

På v 24 och 38 minskas 1 maska innanför kantmaskan i början av varvet samt 1 maska precis efter varje lyft maska, totalt minskas 6 maskor på varvet. Efter båda minskningsvarven är det 25 m på ärmen.

Sticka ärmen ca 44 varv.

Maska av alla m, eller gör som på 5-timmarskoftan och maska av alla maskor utom den sista. Trä den sista maskan på en ganska grov virknål. Vik ärmen dubbel med rätsidan inåt och virka ihop den med smygmaskor hela vägen upp till ärmhålet. Trä den sista maskan på höger sticka. Plocka upp ytterligare 2 m längs de nyupplagda maskorna under ena halvan av ärmen.

Sticka sedan ryggens 37 m och därefter ytterligare en ärm på samma sätt

Avsluta varvet genom att sticka de sista 21 m (andra framstycket)

På nästa varv ökas under ärmarna till totalt 89 maskor på varvet. Om ärmen är ihopvirkad plockas ytterligare 2 m upp i de nyupplagda maskorna på andra delen av respektive ärm. Om ingen ihopvirkning gjort lägges 5 m upp under vardera ärmen.

Fortsätt sedan att sticka 5 rm, 79 maskor mönster, 5 rm i ca 40 varv. Då är koftans totala längd ca 25 cm

Maska av. Sy eventuellt ihop under ärmarna. Sy i knappar eller snoddar.

Pernillas version av Skånekoftan. Foto: Pernilla Aneskans

För en kofta i större storlek eller av tunnare garn anpassas mönstret så här:

Lägg upp 45 m.

På V4 ökas 16 m till 61 m genom att upprepa mellan *ytterligare 1 gång i såväl början som slutet av varvet, dvs totalt 8 ggr i början, och totalt 7 ggr i slutet

Ökningar görs på v 8, 16, 26, 36. Varje ökningsvarv ger 25 nya maskor. Efter alla ökningar är det 161 m.

Knapphål görs på v 8, 20, 32, 44

V44 är det varv när man fördelar koftans maskor i framstycken, ärmar och bakstycke. Framstycket är 27 m, ärmen 29 m, och bakstycket 49 m.

På ärmen görs minskning vart 8:e varv med början på v 8, totalt 6 ggr. Sticka ärmen ca 54 v.

Ökning under ärmarna till totalt 113 maskor på varvet. Sticka ca 50 varv därefter

***

Tusen tack, Ylva!

Lästips till en som vill komma igång

Av Posted on Inga taggar 0

En av mina gamla deltagare (folkhögskolesvenska för elever) på folkhögskolan där jag arbetade förra läsåret skrev och frågade mig om lästips häromveckan. Han har lärt sig svenska som vuxen och studerat de senaste åren. I Svenska som andraspråk-kursen har han hunnit läsa bland annat Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter, Jonas Helgessons Grabben i kuvösen bredvid och Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. Vad kan vara bra att fortsätta med då?

Att rekommendera böcker till en som helt klart är vuxen men som inte har hunnit läsa så mycket tidigare är en speciell uppgift. När jag undervisade i Svenska som andraspråk funderade jag mycket på vad som kunde passa i undervisningen. Det mesta av den svenska nutidslitteratur som jag har läst kändes helt eller halvt omöjlig — jag vet att En man som heter Ove har varit populär bland en del lärare, till exempel, men vad ger den för intryck av det svenska samhället?

Gång på gång blev det så att det som kändes mest relevant var antingen äldre romaner eller historiska romaner (och ibland äldre historiska romaner). Vibeke Olssons Sågverksungen, till exempel, engagerade min klass något alldeles otroligt, och vi kunde tala om arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, rösträttsrörelsen och väckelserörelsen, industrialiseringen, sågverksepoken, barnarbete, arbetsförhållanden och levnadsförhållanden på 1870-talet. Många drog spontant paralleller till politiska situationer och arbetsrätt i de länder de hade flytt eller flyttat från, och många skrev i sina reflektioner om hur de hade förstått att det svenska samhället som de upplever och lever i nu inte alltid har varit som det är utan bygger på människors engagemang under många, många år. Det blev ett enormt spännande tema!

Så vad kan man mer rekommendera?

Vilhelm Mobergs Utvandrarna-serie, förstås. Många som läser Svenska som andraspråk har läst första och kanske andra delen på lätt svenska någon gång under sina första studieår. Att läsa hela alla fyra böckerna i original är en stor upplevelse.

En av mina bröder har just läst Raskens och skulle nog rekommendera den minst lika gärna. Den brukar räknas som Vilhelm Mobergs genombrottsroman och bygger delvis på hans egen familjs historia — hans pappa var också indelt soldat (vad det innebär får man alltså veta i boken) i Småland på 1800-talet.

Och jag misstänker att Soldat med brutet gevär kan vara lika viktig även om få svenskar i den här elevens generation har läst den. Delvis bygger den på självbiografiskt material — den handlar om att växa upp under mycket fattiga förhållanden vid förra sekelskiftet (här är backstuga ett begrepp man får lära sig) och börja engagera sig politiskt. Huvudpersonen, Vilhelm Mobergs alter ego, blir journalist.

Annika Thors En ö i havet-serie används också mycket i undervisning. Jag skulle säga till min mycket vuxne elev att helt och hållet strunta i att den är klassad som ungdomsbokserie och bara kasta sig över den. Så mycket av Europas och Sveriges andra världskriget-år och fredsår finns i de fyra böckerna, och så levande. Min mamma läser den första nu och säger att hon blir lika förvånad varje gång hon tittar upp och inser att hon är hemma i sitt eget hus. ”Jag var ju där på ön med dem!” säger hon.

Vill man ha ännu mer när man har läst ut dem kan man lyssna på den ”förberättelse” som Annika Thor har skrivit för Forum för levande historia.

Annika Thor har också skrivit en ungdomsroman om några dygn och några unga människor 1968. Den är kanske svårare att komma in i och förstå, men jag skulle rekommendera den ändå.

Gillar man En ö i havet så vill jag gärna tipsa om en bok som liknar den lite men som skrevs före den och som har en annan vinkel: Kerstin Arthur-Nilsons Snitslad bana. Huvudpersonen och berättaren i den är en tonåring som bor i en liten stad vid kusten i Skåne. Det är höst, och plötsligt kommer en massa båtar med flyktingar från Danmark. Pappa reagerar snabbt och lovar en av familjerna husrum. Plötsligt ska två tonårsflickor med helt olika bakgrund dela ett litet rum och gå i skolan tillsammans. (Här finns också en fantastiskt vacker skildring av ett chanukka-firande och en lika fin av ett luciafirande!)

Vibeke Olssons Sågverksungen läste vi alltså i en av mina klasser, och jag är så glad att vi gjorde det. Det kan hända att det är svårt att läsa den på egen hand — den innehåller många ord som var självklara i sågverksmiljön men som inte alls används längre. Jag skulle nog rekommendera alla som tycker om att läsa att prova men att vara förberedda på att det är många ord som inte går att hitta i en ordbok. Och så skulle jag rekommendera Molnfri bombnatt också, Vibeke Olssons absolut mest lästa roman. Den utspelar sig under samma period som Annika Thors och Kerstin Arthur-Nilsons, men i Tyskland, och har en parallellberättelse i Sverige på 1990-talet.

Nu ska jag inte fortsätta längre idag, för frågan är om någon orkar läsa ens den här listan — men hjälp mig gärna att tipsa den här eleven och andra läsare om fler bra böcker, och vill du själv ha boktips, hör av dig och berätta något om vad du har tyckt om att läsa tidigare!

Ogräspiroger

Hör du till dem som blir mörka i blicken av den här sortens grönska?

Det är alldeles sant att kirskål växer hej vilt lite överallt — men man kan ju påminna sig om att den kom till Sverige som grönsak och inte alls sågs som något problem till att börja med.

Ser man till att skörda bladen när de är små borde det vara lättare att hålla den i schack, eller hur?

Ogräspirogerna experimenterade jag fram när jag arbetade med boken Världens fika för fyra år sedan. Det är alltid lättare att plocka bort sitt eget material än att stryka andras när en bok håller på att bli för omfångsrik, och jag trodde ett tag att jag hade råkat slänga mappen med text och bilder, men så plötsligt dök den upp. Varsågoda!

Använd gärna receptet som en idé för egna experiment!

Ogräspiroger

Piroger är bra att ha i frysen och värma snabbt när någon behöver ett mättande mellanmål, och de är underbar utflyktsmat, och det är roligt att skicka med en påse hem som present. Här är degen en vanlig matbrödsdeg, men samla gärna in recept från olika håll och prova dem – frasigare piroger av en deg som mer liknar pajdeg, eller till och med piroger av smördegsplattor, brukar vara mycket populära!

Den mycket somriga svenska fyllningen kan man göra av nässlor eller kirskål – antagligen också av svinmålla – och det går bra att blanda dem. Ta vara på en allemansrätten-samling och kombinera den med gemensam bakning, eller gör pirogerna i förväg och servera dem när de viktigaste reglerna är genomgångna.

Vill man ha en fyllning som håller ihop bättre rör man ner riven ost, och vill man ha den krämigare kan man använda crème fraîche. Fanns det inte så mycket grönt att plocka kan man öka mängden potatistärningar. Den som vill ha mer smak fräser lite vitlök tillsammans med löken eller smular fetaost i röran. Bra att veta: det gröna krymper drastiskt i stekpannan!

ca 30 piroger
Jäsning: ca 45 + 30 minuter
Ugn: 225°, ca 15 minuter

pirogdegen:
5 dl havregryn
1 dl rapsolja
½ dl honung
1 msk salt
1 l vatten
50 g jäst
ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

fyllningen:
ca 6 l nyplockade nässlor eller nyplockad kirskål (eller en blandning)
2 gula lökar
rapsolja
2 stora potatisar
salt
peppar

till pensling:
1 ägg

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Rensa under tiden bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Hacka löken och fräs den glansig i olja i en stor stekpanna. Rör ner de hackade bladen (inte allt på en gång), salta och peppra och rör om. Blir det för mycket, så stek i omgångar och flytta till en bunke. Tärna potatisarna fint, rör ner dem också, vrid ner värmen och låt blandningen fräsa. Rör om ibland.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 runda bollar. Kavla ut varje boll till en tunn rundel, lägg en sked fyllning på ena halvan, vik den andra halvan över och tryck ihop kanten med fingrarna. Gör mönster med en gaffel. Lägg pirogerna på plåtar täckta med bakplåtspapper (överkurs: skär kanten på varje pirog jämn när den har flyttats till plåten) och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg.