Startpaket för nyfödda – Sida 4 – Ett varv till med Anna

Marias återvinningspussel: påslakan

Av Anna 9 september 2017 I Återbruk, Irak, Kriget i Syrien, Kurdistan, Startpaket för nyfödda, Sy återbruk, babypaket 0

För ett par veckor sedan intervjuade jag ju Maria Härfstrand om hennes arbete i Skånegruppen som har tagit på sig att förse International Volunteers Organization med 500 startpaket för nyfödda.

Det blev en lång intervju, och Maria skickade två bildbeskrivningar, en som visar hur hon tar vara på ett påslakan och ett som visar hur man kan göra med en vuxentröja om man vill sy om den till barnkläder.

Maria igen — den här bilden togs under mormorsfiltsrekorddagen. Maria var en av ledargestalterna i arbetet med rekordet.

Här kommer påslakanet!

Maria, du har ju gjort en handledning till hur man bäst tar vara på ett lakan eller ett påslakan — hur många har ni återvunnit på det viset nu?

Den gjorde jag därför att vi har en del medlemmar som inte har sömnad som sitt huvudområde inom handarbete. Jag ville visa på hur man kan utnyttja påslakanet maximalt för vårt ändamål.

Beskrivningen blev mer uppskattad än jag hade förväntat mig, och det inspirerade mig till att göra fler med till exempel sweatshirts, T-shirts och örngott. Det tar lite tid att dokumentera och få ihop beskrivningarna, men kan det underlätta eller få någon att inspireras till återbruk så kan det vara värt den tiden.

Alla mina beskrivningar utgår från babypaketen, och det finns ju mängder av andra sätt att återbruka de olika plaggen och textilierna.

Nu har vi nog återbrukat ett 60-tal påslakan, och innan projektet är slut kommer det antagligen att ha gått åt ungefär 180.

Såhär gör Maria när hon förvandlar ett påslakan till tygblöjor, tvättlappar och bandage. Om påslakanet har hunnit gå sönder någonstans får man förstås ta hänsyn till det.

Blöjorna sicksackar man runtom, tvättlapparna viker man dubbla och sicksackar, och bandaget syr man bara ihop i skarvarna.

Färdigt! Ett vanligt underlakan är ju lika brett men aningen längre. Har det blivit slitet och gått sönder, så prova hur många blöjor som går att få ut och gör sedan tvättlappar och bandage av resterande hela bitar.

Har ni någon annan återvinningsmetod som du är lika nöjd med?

Vi tar också vara på garn. Vi repar upp äldre stickade och virkade handarbeten och använder garnet för att skapa nya. Minsta lilla bit används. Restgarner som inte längre räcker för att göra kläder använder vi bland annat till mormorsrutor. Efter ett tag räcker de till en babyfilt.

När det bara är bitar, under en meter långa, kvar sätter vi ihop dem med ”ryska skarvar” — syr ihop garnändarna och nystar spräckliga ”stumpnystan”.

De allra sista garnbitarna som blir över efter till exempel fästning samlar vi i påsar. Dem använder vi som stoppning i de mjuka leksakerna. Vi använder alltså precis varenda millimeter av det återvunna garnet!

Vad är det roligaste eller bästa med att arbeta tillsammans på det här viset?

Absolut gemenskapen! Vi har så otroligt roligt när vi träffas. Träffarna ger en enorm inspiration och hjälper till att driva arbetet framåt.

Att vi alla är väldigt enkla som personer gör det också lätt att träffas. Vi har inga krav eller föreställningar om hur träffarna måste eller bör se ut. Vi känner oss hemma där vi är, och självservering och lite spontant knyte underlättar för den som är värdinna.

Skånegruppens startpaket nummer 18 av 500 planerade. Efter det har många fler blivit klara, så 500 är inte långt bort nu!

Vill du stötta Skånegruppen i arbetet med paketen? Läs mer här!

Mål: 500 startpaket för nyfödda i flyktingläger i Irak

Av Anna 28 augusti 201729 augusti 2017 I Återbruk, Intervju, Startpaket för nyfödda babypaket, International Volunteers Organization 1

Här kommer ett slags rekordintervju — för Maria som berättar i den var en av dem som ledde det stora mormorsruterekordprojektet som avslutades i Göteborg nyligen. Ni kommer att få möta henne några gånger till framöver, för hon har mycket att berätta och många tips att dela med sig av. Vi börjar idag!

Här är Maria när mormorsruterekordet var i stort sett klart. Foto: Annie Pettersson

Hej Maria! Vad är det för en grupp du är med i — kanske först: vad kallar ni er?

Det är en projektgrupp som jag skapade i februari 2017 i samråd med ytterligare fyra personer. Skånegruppen kallar vi den och den består av 38 medlemmar i vad vi kallar produktionsgruppen. Tanken med Skånegruppen är att ha en liten, lokal grupp med möjlighet att träffas regelbundet och ibland spontant.

Att hålla produktionsgruppen liten känns viktigt för att hålla den lättöverskådlig. Därför är just den delen av Skånegruppen väldigt restriktiv med intag, men vi har också en öppen grupp där man gärna får ansluta.

Eftersom vi handarbetar för välgörenhet kändes det lokala viktigt — på det viset kan vi dra ner på transporter och förenkla logistiken så mycket som möjligt, både av ekonomiska skäl och för miljöns skull.

Var samlas ni, och hur ofta?

Under gruppens uppbyggnad har vi träffats regelbundet, ofta en eller ett par gånger i veckan. Då har vi varit på olika caféer, träffats hemma hos varandra, åkt på shoppingturer för att handla till exempel garn — det är sällan vi missar en rea eller ett nedsatt pris på till exempel Netto eller Rusta, vi har hjälpts åt att samla in material från privata givare, och så vidare.

Vårt officiella startdatum är egentligen den andra september. Anledningen är att många av gruppens medlemmar också har jobbat med ett annat projekt som hade sitt slutdatum den 19:e augusti. Det kändes bäst att fokusera på ett projekt i taget. Men det har varit lite svårt att inte tjuvstarta, så vi har redan producerat hundra babypaket som överlämnas till International Volunteers Organization den 29:e augusti.

Maria Lundgren och de andra i International Volunteers Organization kommer att ta emot de 500 startpaketen för nyfödda och se till att de kommer fram till familjer i flyktingläger i Kurdistan.

Här är startpaket nummer 93 som gruppen i Skåne har komponerat. Foto: Maria Härfstrand

Vad är ert mål med arbetet just nu?

Målet just nu är att göra 500 babypaket i storlek upp till tre månader, 62 cl, åt International Volunteers Organization. De arbetar i ett flyktingläger i irakiska Kurdistan.

Vi frågade IVO vad som just nu behövde mest. ”Allt behövs” blev svaret — men om de fick önska så var de i stort behov av babypaket och hygienpaket. Vintern 2016–-2017 frös många små barn ihjäl, och den allmänna hygienen i lägret är bristfällig eftersom det saknas hygienartiklar och toaletter och duschar. Vi valde babypaketen.

Vad ska det vara i ett startpaket för en nyfödd?

Vi har tittat på en del olika babypakets uppbyggnad och utifrån deras innehåll diskuterat med IVO. Sedan har vi komponerat ihop ett förhållandevis omfattande paket som kan varieras efter det väldigt skiftande klimatet. Till exempel har vi valt att lägga i två par byxor, ett par tunna och ett par lite varmare. De kan användas var för sig eller dubbla.

Eftersom vi arbetar med återbruk använder vi alla tänkbara material, kvaliteter och tekniker: sy, sticka, virka. Vi använder även hela och rena babykläder från second hand.

I våra paket ingår:

en filt (minst 90 x 90 centimeter)
ett par varma byxor,
ett par tunnare byxor
en blöjtrosa
en kofta eller jumper
en body/t-shirt/Yemenväst
en mössa
ett par vantar,
ett par sockor
en handduk
en tvål i bit
två tvättlappar
tre tygblöjor med fyra säkerhetsnålar
en mjuk leksak som kan följa med barnet de första åren
och allt packas i en tygkasse för att underlätta förvaringen i de fuktiga tälten

Varje babypaket numreras och fotograferas för att sedan läggas ut i vår officiella Skånegrupp där man också kan följa vårt arbete, främst genom ett bildgalleri.

Varför är det så viktigt för er med återbruk?

En anledning är naturligtvis att hålla nere kostnaderna — det känns nödvändigt eftersom vi arbetar ideellt och med hjälp av gåvor från utomstående och från den egna privata kassan. Att vi håller nere kostnaderna gör det också möjligt för fler att vara med och arbeta eftersom det inte nödvändigtvis behöver påverka den egna ekonomin.

En annan aspekt är vår miljö. Att återbruka hjälper oss att hålla ner såväl sopberg som nyproduktion. Vi kastar alldeles för mycket kläder, textilier och saker överlag som utan större ansträngning skulle kunnat ges nytt värde med några enkla ingrepp och lite tid.

Vad kan man göra om man vill bidra till ert arbete?

Såklart blir vi väldigt glada om fler vill bidra med något till babypaketen, men det som är det svåraste att få till i ett sådant här projekt är transporterna till slutdestination. Transporterna innebär en hel del omkostnader, och IVO gör ett fantastiskt arbete med att samla in pengar till det. Om man vill stödja vårt arbete så är ett ekonomiskt bidrag till IVO en fantastisk hjälp. Ju mer pengar de kan få in, desto tätare kan transporterna gå iväg och fler barn hjälps snabbare.

Vill man stötta ekonomiskt genom att underlätta transporter kan man göra det genom att lämna ett bidrag till IVO på Swish 0733814516 eller till konto 6764 – 678 669 392

Vill man istället följa vårt arbete och stötta oss med handarbete eller tvål så kan man ansöka om medlemskap i vår officiella Skånegrupp.

***

Tack för idag, Maria! Det kommer alltså mer snart, både för er som vill vara med i Skånegruppen och för er som vill bli inspirerade på distans!

1000 nyfödda i världen får startpaket via Nancy

Av Anna 19 juli 2017 I Hjälpstickningsträffar, Intervju, Startpaket för nyfödda, Sticka & skicka, Sticka & skicka, Sukuta Health Center Gambia Inga taggar 0

Nancy sorterar barnkläder för fullt. Bild lånad från Hemmets Journal som i sin tur har fått den från TTELA.

Nancy Smith i Frändefors i Dalsland är med i gruppen Handarbeta för välgörenhet på Facebook, och vi har haft lite kontakt om olika insamlingar. Tillsammans med sin grupp Händer för andra länder har hon satt en väldigt fart, och när det närmade sig 1000 packade och skickade startpaket för nyfödda tipsade jag Hemmets Journal om arbetet.

Nu har Joakim Norling gjort en intervju med Nancy — läs den här!

När han gjorde den var Händer för andra länder redan uppe i 1180 paket. Det går undan, som sagt!

PMU tar emot startpaket på den här adressen:

PMU

Skattegårdsgatan 1

447 35 VÅRGÅRDA

Och Slättmissionens Hjälpande Hand tar emot på den här:

Slättmissionens Hjälpande Hand

Stenum Romlycke

532 94 Skara

”Paketen bidrar till en bättre start i livet för barnen”

Av Anna 20 mars 2017 I Intervju, Startpaket för nyfödda Frälsningsarmén, Frälsningsarmén Bistånd 2

Frälsningsarmén arbetar med utsatta människor i många städer och samhällen i Sverige. Tycker man om att sticka sockor, vantar, mössor och halsdukar kan man ge dem till närmaste Frälsningsarmén-kår nästan oavsett var i Sverige man bor.

Men hur många hjälpstickare vet att Frälsningsarmén behöver stickat till sitt internationella arbete också?

Inte jag. Eller: nu vet jag. Jag fick reda på det när det dök upp en bild och en inbjudan till stickning i grupp i Västerås på Facebook för några veckor sedan.

Och nu har Lars Sjöberg svarat på några frågor om startpaket för nyfödda och om Frälsningsarmén Bistånd. Tack, Lars!

***

Lars Sjöberg. Foto: Frälsningsarmén Bistånd

Hej Lars Sjöberg! Du arbetar ju med Frälsningsarméns biståndsarbete. Om det går att sammanfatta: var finns ni, och vad gör ni?

Frälsningsarmén Bistånd, FAB, finns i Bäckby i Västerås.

FAB är inte vinstdrivande, verksamheten finns för att hjälpa människor internationellt, nationellt och lokalt. Vi är ett 40-tal medarbetare. 13 är anställda med olika anställningsstöd, och övriga har olika former av praktik, de flesta via Arbetsförmedlingen men också via andra som till exempel Västerås Stad.

Vi har fyra grenar i vår verksamhet.

Den första är hjälpsändningarna. 25–30 lastbilar eller containrar lämnar FAB varje år fullastade med insamlade hjälpmedel –sjukhussängar, rullstolar, avancerad sjukhusutrustning, kläder, möbler och mycket annat. De åker till behövande över hela världen i länder som Ukraina, Ungern, Makedonien, Irak, Somalia, Panama …

Den andra är att vi sköter klädinsamling åt Frälsningsarmén Myrorna i Västerås och åt Myrorna i sju andra städer och platser i närheten. Vi tömmer ett 60-tal insamlingsboxar två gånger i veckan.

I samarbete med ICA:s centrallager i Västerås har vi en matbank som levererar mat till behövande via Frälsningsarmén i Västerås och fyra andra städer.

Och så erbjuder vi en anpassad arbetsplats för människor i olika situationer och för olika former av praktik.

Inom Frälsningsarmén Bistånd finns det transportavdelning, lager, sortering, en avdelning för reparation, underhåll och demontering, en för återvinning, en för textil och så vidare.

Nu har ni startat en stickbiståndsgrupp i Västerås. Hur många sådana grupper har ni i Sverige, vem kan vara med i dem, och vad gör de?

Frälsningsarmén Bistånd finns bara här i Västerås — vi startade på 1980-talet. Men Frälsningsarmén finns över hela Sverige med församlingar, institutioner och gemenskapscenter av olika slag. Stickgrupper och liknande finns lite varstans så fråga på er lokala Frälsningsarmé kår vad som finns och om man kan hjälpa till!

Kan man stötta gruppens arbete även om man inte har möjlighet att komma när ni ses?

Man kan sticka hemma för att lämna in när som helst på vardagar mellan åtta och tre hos oss här i Västerås, och det går också bra att posta paket till oss. Annars man man fråga på sin lokala Frälsningsarmékår om vad det finns för behov där.

Ni arbetar med startpaket för nyfödda — vad är det?

Ett startpaket innehåller lite av varje som är bra för föräldrarna att använda under den första tiden med barnet. Många människor ute i världen lever under väldigt knappa förhållanden, så att kunna ge sitt nyfödda barn en ren filt, rena och hela kläder, rena tvättlappar och en tvål är inte givet. Paketen är enkla, men de kan verkligen bidra till en bättre start i livet för barnen.

Vart skickas de, och hur delas de ut?

Delar av våra hjälpsändningar går ofta till sjukhus eller vårdcentraler som vänder sig till människor som inte har så mycket av ekonomiska medel. Där det finns förlossningsavdelningar och mödravårdsavdelningar tar personalen emot startpaket. Ofta har också Frälsningsarmén eller våra vänorganisationer i andra länder kontakt med familjer som kan behöva startpaket.

Innehållet i ett startpaket hos biståndsgruppen i Västerås. Foto: Frälsningsarmén Bistånd

Varför är det så bra med startpaket?

Det som täcker basbehoven samlat på ett ställe, i ett paket — det tycker vi är bra, och paketen är lätta att dela ut!

Tar ni emot annat också? Vad behövs mest?

Vi tar emot i princip allt utom böcker så länge vi har plats och kan hantera det vi tar emot.

Om man vill hjälpa till men inte bor i närheten av någon grupp, finns det någon adress som man kan skicka paket till?

Det bästa är att gå in på Frälsningsarméns webbplats och titta under rubriken ”Här finns vi”. Där kan man hitta närmaste kår. Om du som vill ge något finns inom en radie av ungefär tre timmars bilresa från Västerås, och om du har fyllt några lådor eller säckar, så kan det finnas chans att vi kan hämta i samband med något annat hämtuppdrag. Bor du längre bort så kan du prova att fråga en lokal Frälsningsarmékår om de kan samordna med oss, eller också kan du ta kontakt med oss så får vi se om vi kan hitta en lösning.

En del biståndsorganisationer skickar ingenting från Sverige, andra skickar ganska mycket. Hur brukar ni på Frälsningsarmén förklara poängen med att svenska handarbetare hjälper er med till exempel startpaket?

Behoven är stora. Många människor i vår värld lever under väldigt svåra förhållanden, med begränsade resurser, och många barn föds in i dessa svåra förhållanden. Det som ni och vi kan göra tillsammans är mycket värt. Vi justerar innehållet i startpaketen lite grann efter vilka länder de skickas till.

Många av dem som läser den här bloggen är medvetna om att fraktkostnader lätt kan bli höga. Kan man stötta er med bidrag till det?

Ja, vi vill hjälpa så många vi kan, så varje bidrag till vår verksamhet är så värdefullt!

Fraktkostnader är mycket riktigt höga, och ofta är det våra mottagare som tillsammans med oss kämpar för att få ihop medel så att vi kan skicka en hjälpsändning.

Varje år har vi ett projekt där vi skickar julklappar till behövande barn i andra länder, och då är det många som bidrar både ekonomiskt och med färdiga julklappar.

Om du vill skänka ett bidrag till Frälsningsarmén Bistånd så gör det till Plusgiro 493 42 34-8 eller med Swish till numret 123 319 92 54.

Startpaketen är en av de viktiga uppgifterna för biståndsgruppen i Västerås. Foto: Frälsningsarmén Bistånd

Hur går det för gruppen i Västerås, och vad önskar du medlemmarna där framöver?

Jag tycker att det går riktigt bra, och vi har ett så viktigt uppdrag! Jag önskar alla våra medarbetare allt gott och Guds välsignelse. Jag önskar att vi ska få fortsätta att ha förutsättningar att göra det vi gör för att hjälpa andra människor, och jag hoppas att fler vill ansluta sig till vår stickgrupp och stödja den på olika sätt!

Kom gärna och hälsa på hos oss om ni har vägarna förbi! Vår adress är Kokillgatan 10 i Bäckby.

***

Tack Lars!

Vill man komma i kontakt med Frälsningsarmén Bistånd kan man skriva till info[snabel-a]sahumaid.com. Man kan också följa arbetet på Facebook.

Vill du posta ett paket?

Adressen är

Frälsningsarmén Bistånd

Kokillgatan 10

72133 Västerås

Märk gärna paketet ”Startpaket till nyfödda”!

Ett tillägg i startpaketen

Av Anna 11 mars 201712 mars 2017 I Startpaket för nyfödda Inga taggar 1

Virkad binda (bild lånad från Soilis blogg, Soan pysslar).

Såhär skrev Nancy till mig för ett tag sedan (jag har redigerat ihop flera kortare meddelanden till ett längre):

Har en tid virkat och stickat dambindor och lägger dem i startpaket för nyfödda så att mammorna får dem. Nu undrar jag om du skulle kunna tänka dig att uppmana fler att göra likadant.

Jag kom på det här efter att ha läst om att unga flickor i en del länder inte kan gå i skolan när de har mens.

Jag frågade Ingrid på Slättmissionens Hjälpande Hand, och hon tyckte det var en bra idé, så vi har kommit överens om tre bindor i varje startpaket, men det behövs ju många fler än vad vi i vår grupp kan tillverka.

Jag har fått köpa gammaldags ljusvekegarn av en grossist, och vi virkar och stickar bindorna. Beskrivningen till de stickade är från Kyrkkaffebloggen (Anita Blombergs modell), och de virkade hittade vi hos Soili.

Ingrid har sett de bindor som jag har gjort och godkänt dem, och vi bestämde att vi lägger minst tre till varje mamma i startpaketen för nyfödda.

Stickad binda (bild lånad från AFFC:s webbplats).

Bindor alltså.

Det kan vara svårt för oss i Sverige att föreställa oss hur det fungerar i andra länder, och när jag skrev om Anita Blombergs och AFFC:s projekt med insamling av virkade, stickade och sydda bindor för några år sedan kom det många frågor.

Det bästa svaret är nog som vanligt att ta reda på så mycket som möjligt via den organisation som man ger till, så att det man ger blir det som mottagarna behöver och vill använda.

Slättmissionens Hjälpande Hand tar alltså gärna emot bindorna, och vill du sticka, virka eller sy till någon annan organisation, fråga om de delar ut bindor eller kan tänka sig att göra det och vilken sort de vill att det ska vara! Fråga också om det ska vara bindor som man kan använda med bara ett snöre om midjan eller om det ska skickas med trosor.

Att dela ut dem tillsammans med startpaketen kan verka lite snett när skolflickorna har stora problem (och går miste om undervisning och i längden också högre utbildning), men startpaketen som delas ut på sjukhusen är ett bra sätt att nå många.

***

Lästips:

11 Ways to Stop Periods from Disrupting Girls’ Education (artikel i The Guardian)

A bleeding shame: why is menstruation still holding girls back? (artikel från Uganda i The Guardian)

Having a period is unaffordable in Kenya, yet no one wants to talk about it (artikel från Kenya i The Guardian)

Varför det behövs mössor i länder som vi tror är varma

Av Anna 17 februari 201719 februari 2017 I Startpaket för nyfödda Inga taggar 1

För ett par veckor sedan hände det igen.

Någon berättade om behovet av filtar och mössor någonstans i världen, och någon annan svarade ungefär såhär:

”Barnen där behöver inte mössor och filtar. Det är ett tropiskt land!”

Det är ett ganska vanligt missförstånd.

Därför blev jag så glad när jag läste vad Johanna Lönn som är sjuksköterska och arbetar för Läkare utan gränser i Sydsudan berättade om hypotermi. Såhär skriver hon:

”En [åkomma som är] vanlig (…) här, [och] som kändes lite motsägelsefull först, är hypotermi. Alltså att man har en för låg kroppstemperatur. Inte det jag tänkte att jag skulle stöta på när jag åkte till Sydsudan.

Just nu är det vinter här, och det blir faktiskt kallt på nätterna. När kroppen är van vid 40 grader celsius så är 15–20 grader rätt kyligt! Många av våra patienter här är dessutom undernärda och har väldigt lite kroppsfett, vilket gör dem mer känsliga för kallare väder.”

Johanna har dessutom börjat virka mössor till de för tidigt födda på sjukhuset där hon arbetar. Heja Johanna!

***

Tack Eva för tipset om blogginlägget!

You are viewing Startpaket för nyfödda