Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Fester med rester

Ät en höna

Av Posted on Inga taggar 0
Här gör vi en bröddipp innan kryddorna vissnar. Foto: Magnus Aronson

Här gör vi en bröddipp innan kryddorna vissnar. Foto: Magnus Aronson

Det är både bra och hemskt varje gång det kommer nya stora rubriker om matsvinn — hemskt därför att innehållet alltid är att vi (eller människor i andra lämder i västvärlden) slänger alldeles för mycket mat, och samtidigt väldigt bra att det uppmärksammas, särskilt om det görs plats för ett eller flera förslag till lösningar. Eller hur?

Dagens Nyheter har uppmärksammat matsvinn på olika sätt de senaste veckorna:

* Louise Ungerth delade med sig av fyra tips för minskat matsvinn hemma. Hon är chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

1. Ha max fem grader i kylskåpet. Då håller maten dubbelt så lång tid som vid normala åtta grader.

2. Ha en eller två restkvällar i veckan, kalla det buffé.

3. Ha alltid ägg hemma. Gör en omelett och släng i de där två överblivna oliverna eller den skrumpna paprikan.

4. Var inte fixerad vid bästföredatum. Lukta och titta på maten för att avgöra om den går att äta.

(Måste ju i detta sammanhang påminna om att i Fester med rester finns det mer än fyra tips! Ganska mycket mer!)

* Eskil Erlandsson och Livsmedelsverket ska arbeta mer för att minska matsvinnet, och läget just nu beskrivs såhär: ”Ungefär 30 procent av all mat som produceras i världen hamnar aldrig på matborden utan blir avfall. I Sverige uppgår det totala mat­avfallet till 1,2 miljoner ton, eller 127 kilo per person, per år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo per person – matsvinn, enligt en rapport från Natur­vårdsverket.”

* Jordbruksverket har kartlagt nötsköttsproduktion från gård till slakt och meddelar att ungefär en tiondel av köttet går till spillo

* Värphöns brukar bara eldas upp när de har arbetat klart och slaktats — men nu finns det ett företag som köper dem och kokar buljong på dem. 35 000 KRAV-hönor blev buljong i juni.

***

Det händer saker alltså.

Och i Leeds i Storbritannien finns en restaurang med en visionär arbetsledare som lagar mat av enbart bortsorterade råvaror:

Inspirerande tycker jag!

Svenska grönsaker

Bör nog egentligen resa så kort väg som möjligt. Foto: Magnus Aronson

Bör nog egentligen resa så kort väg som möjligt. Foto: Magnus Aronson

Det är så mycket som är så vackert i Sverige just nu — en nästan bisarr kontrast till vad som pågår i andra delar av världen.

Och då kanske man kan tycka att det är ett förhållandevis pyttelitet problem om tomaterna i salladen är importerade, eller squashen i den goda kakan till förmiddagsfikat.

Men det är ett ganska stort problem, och det kommer att bli ännu större om inte vi som handlar mat gör något.

”Squashodlaren Ingemar Johansson i Kungsbacka fick en bra skörd i år”, står det i i en TT-artikel i DN idag. ”Men av sina grossister fick han beskedet att de i stället köpt squash från Holland. Nu ligger fem ton squash och ruttnar på fälten.”

Ska väl inte behöva ruttna på åkrarna? Foto: Magnus Aronson

Ska väl inte behöva ruttna på åkrarna? Foto: Magnus Aronson

TT:s reporter har talat med grossisten Everfreshs VD Niels Thomsen (det är Everfresh som levererar grönsaker till bland annat Coop). Såhär säger han:

”Det finns inget enkelt svar. Om de svenska tomaterna kostar 40 kronor kilot och de holländska går för 20 kronor kilot, då säljer vi inte de svenska. Så är marknadsmekanismerna.”

Jaha, då ligger ansvaret hos oss.

Fyra väldigt enkla saker som vi allihop kan göra:

1. Köpa svenskt i affären.

2. Fråga efter svenskt i affären — gärna prata med både personalen vid frukt- och grönsaksdisken, om någon håller på med att packa upp eller plocka om där, och i kassan. Gärna skriva en lapp och lägga i önskelådan också, eller skriva ett brev.

3. Skriva till kedjans ledning, eller åtminstone till kundkontakt@ica.se, Willys via kontaktformulär och Coop via kontaktformulär.

4. Skriva till grossisterna — Everfresh presenterar sin miljöpolicy här (jo, de har en!) och har adressen info@everfresh.se.

En femte sak, att fira med när de fyra är gjorda:

Kaka med grönsa strimlor i. Nadine lyfter bort formen. Foto: Magnus Aronson

Kaka med gröna strimlor i. Nadine lyfter bort formen. Foto: Magnus Aronson

Squash- och mandelkaka

Squash eller zucchini är en bra kakingrediens om man inte tål laktos. Tack vare den blir kakan saftig utan mjölk (glöm inte att byta ut smöret mot mjölkfritt margarin om kakan ska bakas för allergiker). När vi bakade kakan till Hembakat för alla använde vi använde drygt en deciliter mandel och ungefär lika mycket socker som vi körde i matberedare istället för att köpa färdig mandelmassa. Maria som fick kakan med sig hem hälsar att den var något av det godaste hon har ätit!

 

en mjuk kaka

Ugn: 175 grader, 45 minuter

 

75 g smör

3 ägg

2 dl strösocker

2 dl riven squash

2 dl riven mandelmassa

½ tsk citronjuice

2½ dl vetemjöl

1½ tsk bakpulver

 

Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner squash, smör, mandelmassa och citron. Blanda bakpulver och mjöl för sig och rör sedan ner även detta i smeten. Häll upp smeten i en smord, bröad form (ungefär en och en halv liter) och grädda mitt i ugnen, 175 grader, i ungefär trekvart. Känn efter med en sticka att kakan är klar.

De smakar ju likadant

Av Posted on Inga taggar 0
En av kampanjens affischer, länader från Intermarchés webplats.

En av kampanjens affischer, lånad från Intermarchés webplats.

Tack vare Rasmus fick jag höra om den franska frukt- och grönsakskampanjen Inglorious Fruits & Vegetables som den franska matvarukedjan Intermarché har lanserat i år. Den verkar förstås delvis vara ett väldigt lyckat marknadsföringstrick — men om det leder till mindre matsvinn så må det sannerligen vara hänt!

Kunderna på den här kedjans stormarknader kan alltså handla ”ful” frukt och ”fula” grönsaker i en särskild avdelning intill resten, och priserna ligger 30% under de vanliga. Sorteringen görs hos odlarna, som tidigare bara slängde det som inte var tillräckligt ”snyggt”. ”Fulköpen” redovisas särskilt på kvittona. Dessutom har kedjan gjort en serie juicer och soppor tillverkade av bortsorterade frukter och grönsaker.

Hurra!

Något att skicka till matkedjorna här?

Att arbeta hos en resurskock

Av Posted on Inga taggar 0

För några månader sedan flyttade Jennifer från Västerås till Dala-Floda. I Västerås hade hon gått en kockutbildning — och nu fick hon chansen att arbeta som resurskock! När jag hörde det skickade jag en massa frågor. I Fester med rester finns ju ett reportage om Sveriges första resurskockskök, det på ICA Tuna i Lund, och jag tycker att det verkar vara en så fantastisk idé att minska matsvinnet redan i butiken. Här kommer svaren från Jennifer och hennes kollega Kristin!

Dagens meny i delikatessdisken -- med kort-datum-varor som utgångspunkt! Foto: Jennifer Jelle

Dagens meny i delikatessdisken — med kort-datum-varor som utgångspunkt! Foto: Jennifer Jelle

Vad heter butiken där ni arbetar?

Den ligger i Borlänge och heter Coop Norra Backa.

Hur länge har det funnits ett ”resurskök”?

Butiken öppnade hösten 2013, och köket har funnits från starten.

Vilka råvaror är det mest som ni får in?

Mest är det köttfärs och annat kött som har kort datum.

Vad kompletterar ni med?

Pasta, potatis, torrvaror och kryddor.

Vad lagar ni oftast?

Köttfärslimpa, eftersom vi får in mycket köttfärs och det är en rätt som går fort att laga till många, till skillnad från till exempel pannbiff.

Limpan varieras ofta, bland annat med fetaost och oliver i smeten och med paprikasås till istället för den klassiska gräddsåsen.

Även helstekt kolettrad har vi ofta, samt lasagne och olika köttfärslådor, till exempel med chili och bönor, som vi serverar med pasta eller ris. Ofta finns det också stekt potatis och potatisgratäng som komplement, och det är alltid populärt.

Eftersom butiken har egen fiskdisk så får vi också in en hel del fisk till vårt kök, så fiskgratäng finns det ofta på menyn.

Menyn finns på papper -- men den publiceras också på butikens Facebook-sida.

Menyn finns på papper — men den publiceras också på butikens Facebook-sida.

Vad är mest populärt?

Husmanskost av alla de slag. Dillkött, isterband, köttfärslimpa, levergryta, ärtsoppa och pannkakor…

Säljer ni varm mat, eller hur går det till?

Ja, maten är varm och nylagad. Vi erbjuder en låda till fast pris, gästerna (ja, vi säger gäster, inte kunder) säger vad de vill ha i sina lådor och vi lägger i. Lådorna plastas sedan och prismärks, och gästen betalar i kassan som vanligt. Fördelen med det systemet jämfört med att ha färdigpackade lådor är att varje gäst kan välja helt själv vad han eller hon vill ha, till exempel mycket eller lite potatis eller sås, och att de som vill kan få sallad i sin låda (eller i en burk vid sidan om) istället för pasta eller potatis. Vill man, så kan man sitta i vårt lilla café vid entrén och äta sin mat, det finns engångsbestick.

Vilka handlar från ert resurskök?

Många är äldre människor som troget kommer varje dag och köper av vår klassiska husmanskost. Polisen, taxiförare, hantverkare och andra som inte har tillgång till fikarum att kunna värma medhavd mat i är också stamkunder, likaså de som jobbar på butikerna runt omkring (vi ligger mitt i ett stort handelsområde).

Vad är ert bästa tips till den som handlar?

Här var vi lite osäkra på om du menade de som handlar från vårt kök eller de som handlar ”som vanligt” i butiken, så vi svarade på bådadera.

Från vårt kök: Kom tidigt så är utbudet större, ofta har vi en ”extrarätt” som inte står på menyn och som det bara finns ett eller ett par bleck av när vi har fått in en mindre mängd av någon råvara.

Och så själva maten! En del av den ...

Och så själva maten! En del av den …

Handla i butiken: Tänk att råvarorna ska hänga ihop, köper du en hel grillad kyckling att äta med potatissallad i kväll så kan resterna av kycklingen bli en sallad i morgon. Samma sak med köttfärs och annat som ofta är billigare i större förpackningar.

Vad är ert bästa tips till den som hittar råvaror som håller på att ”gå ut” hemma i kylskåpet?

Om du inte kommer att använda den omgående, frys in den! Eller laga till den och frys sen.

Har det här arbetet inspirerat er till att tänka annorlunda hemma?

Både Kristin och jag kom fram till att vi nog var ganska duktiga på miljötänk i köket redan innan vi började jobba med det!

***

Vill du berätta för personalen i din närmaste eller bästa matbutik om resursmatlagning så att de också kan bli inspirerade att minska matsvinnet? Här finns ett slags programförklaring från Resurskocken på ICA Tuna i Lund.

Kylskåp

Av Posted on Inga taggar 0

 

Boktips i repris.

Boktips i repris.

Idag är sista dagen i juni, och under tre veckor framöver kommer jag antagligen inte att ha någon uppkoppling. Men det kommer ett och annat nytt här på bloggen ändå — innan jag åkte hann jag samla på mig ganska mycket som jag ville dela med mig av till er, både sådant som går att äta och sådant som har med hjälpstickning att göra.

En rolig artikel som dök upp i många tidningar i mitten av juni handlade om att man skulle ”vända sitt kylskåp upp och ner” för att maten i det skulle hålla sig längre. Jag spårade den tillbaka till ett pressmeddelande från Kyl- och värmepumpföretagen, som tydligen är en ny sammanslutning och som fick rätt bra genomslag med nästan det första de gjorde. Om innehållet dessutom är sant, så att många av oss kan minska matsvinnet på det här viset, då är alla vinnare!

Såhär löd instruktionen:

Många kylskåp i svenska hem har några år på nacken och saknar avancerade fläktsystem som cirkulerar luften i skåpet. Det innebär att det är klart kallast i nedre delen av kylskåpet och varmast upptill. Så, vad innebär det? Det innebär att det allra flesta av oss förvarar potatis, sallad och frukt där temperaturen är som lägst och känsliga produkter som leverpastej och mejerivaror där det är som varmast. Det kan skilja upp till fem grader mellan hyllorna därhemma. 

— Man kan faktiskt fundera på varför de är konstruerade så, säger Per Jonasson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Så som kylskåpen är uppbyggda är det mest logiska att förvara potatis, grönsaker och dylikt i lådorna längst ned, vilket i äldre kylskåp faktiskt kan vara rent förödande om man är rädd om sina livsmedel. Vänd på kylen, det är mitt råd, säger Per Jonasson. 

En sommarnyhet helt i Fester med rester-anda, eller hur? Och ett litet förtydligande: vänd för allt i världen inte på kylskåpet, men flytta runt innehållet i det. Testa gärna att lägga en termometer på olika hyllor för att se vad som passar bäst att ställa var.

Och då måste jag också be er att läsa Magdalena Ribbings mycket tydliga svar till en som skäms för sin mamma som bad om låda på restaurangen. Hurra vad bra!

Minikurs mot matsvinn i Malmö

Av Posted on Inga taggar 0

Nästa onsdag, den 14 maj, bjuder miljöförvaltningen i Malmö kommun in till en kväll med Olof Cerne som arbetar på Klimatmat. Det är en workshop i en serie som började i april med ätbar odling på liten yta och fortsätter senare i maj med cykellagning, och namnet på satsningen är RepaMera. Just nästa onsdag är matsvinn temat — eller snarare hur-man-undviker-matsvinn-genom-att-ta-vara-på-så-mycket-som-möjligt.

Såhär presenteras kvällen på kommunens webplats:

Ogräs eller finfin mat?

Ogräs eller finfin mat?

Laga mat på det du har & ha råd att handla schysst

Onsdag 14 maj kl 18.00–20.30

Ta vara på det du har hemma i kylskåpet och skafferiet – på så vis får du råd att handla eko och rättvist. Tillsammans med Olof Cerne från Klimatmat lagar och äter vi en enkel middag på närproducerade och klimatsmarta råvaror och ingredienser som annars riskerar att glömmas bort i kylskåpet – eller rensas bort som ogräs. 

Plats: Värnhemsskolan, Kungsgatan 44

Anmälan gör du här 

Arrangemanget är gratis. Om du får förhinder, avboka senast dagen före — annars utgår avgift på 100 kr.

Visst låter det strålande bra?

Fester med rester finns med som inspiration på Värnhemsskolan!