Att arbeta hos en resurskock

För några månader sedan flyttade Jennifer från Västerås till Dala-Floda. I Västerås hade hon gått en kockutbildning — och nu fick hon chansen att arbeta som resurskock! När jag hörde det skickade jag en massa frågor. I Fester med rester finns ju ett reportage om Sveriges första resurskockskök, det på ICA Tuna i Lund, och jag tycker att det verkar vara en så fantastisk idé att minska matsvinnet redan i butiken. Här kommer svaren från Jennifer och hennes kollega Kristin!

Vad heter butiken där ni arbetar?

Den ligger i Borlänge och heter Coop Norra Backa.

Hur länge har det funnits ett ”resurskök”?

Butiken öppnade hösten 2013, och köket har funnits från starten.

Vilka råvaror är det mest som ni får in?

Mest är det köttfärs och annat kött som har kort datum.

Vad kompletterar ni med?

Pasta, potatis, torrvaror och kryddor.

Vad lagar ni oftast?

Köttfärslimpa, eftersom vi får in mycket köttfärs och det är en rätt som går fort att laga till många, till skillnad från till exempel pannbiff.

Limpan varieras ofta, bland annat med fetaost och oliver i smeten och med paprikasås till istället för den klassiska gräddsåsen.

Även helstekt kolettrad har vi ofta, samt lasagne och olika köttfärslådor, till exempel med chili och bönor, som vi serverar med pasta eller ris. Ofta finns det också stekt potatis och potatisgratäng som komplement, och det är alltid populärt.

Eftersom butiken har egen fiskdisk så får vi också in en hel del fisk till vårt kök, så fiskgratäng finns det ofta på menyn.

Vad är mest populärt?

Husmanskost av alla de slag. Dillkött, isterband, köttfärslimpa, levergryta, ärtsoppa och pannkakor…

Säljer ni varm mat, eller hur går det till?

Ja, maten är varm och nylagad. Vi erbjuder en låda till fast pris, gästerna (ja, vi säger gäster, inte kunder) säger vad de vill ha i sina lådor och vi lägger i. Lådorna plastas sedan och prismärks, och gästen betalar i kassan som vanligt. Fördelen med det systemet jämfört med att ha färdigpackade lådor är att varje gäst kan välja helt själv vad han eller hon vill ha, till exempel mycket eller lite potatis eller sås, och att de som vill kan få sallad i sin låda (eller i en burk vid sidan om) istället för pasta eller potatis. Vill man, så kan man sitta i vårt lilla café vid entrén och äta sin mat, det finns engångsbestick.

Vilka handlar från ert resurskök?

Många är äldre människor som troget kommer varje dag och köper av vår klassiska husmanskost. Polisen, taxiförare, hantverkare och andra som inte har tillgång till fikarum att kunna värma medhavd mat i är också stamkunder, likaså de som jobbar på butikerna runt omkring (vi ligger mitt i ett stort handelsområde).

Vad är ert bästa tips till den som handlar?

Här var vi lite osäkra på om du menade de som handlar från vårt kök eller de som handlar ”som vanligt” i butiken, så vi svarade på bådadera.

Från vårt kök: Kom tidigt så är utbudet större, ofta har vi en ”extrarätt” som inte står på menyn och som det bara finns ett eller ett par bleck av när vi har fått in en mindre mängd av någon råvara.

Handla i butiken: Tänk att råvarorna ska hänga ihop, köper du en hel grillad kyckling att äta med potatissallad i kväll så kan resterna av kycklingen bli en sallad i morgon. Samma sak med köttfärs och annat som ofta är billigare i större förpackningar.

Vad är ert bästa tips till den som hittar råvaror som håller på att ”gå ut” hemma i kylskåpet?

Om du inte kommer att använda den omgående, frys in den! Eller laga till den och frys sen.

Har det här arbetet inspirerat er till att tänka annorlunda hemma?

Både Kristin och jag kom fram till att vi nog var ganska duktiga på miljötänk i köket redan innan vi började jobba med det!

***

Vill du berätta för personalen i din närmaste eller bästa matbutik om resursmatlagning så att de också kan bli inspirerade att minska matsvinnet? Här finns ett slags programförklaring från Resurskocken på ICA Tuna i Lund.