Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Filtar

Återupptäckt: Den ostickade filten

Bild: Franciska Veenker

Nu på morgonen kom jag att tänka på Den ostickade filten, en idé som jag blev tvungen att prova när jag dels hade försökt förstå en gammal vantbeskrivning från Land eller ICA-kuriren, dels hade sett en av Delia Creates virkbeskrivningar, dels hade fått massor av fint bomullsgarn (Järbo Soft Cotton) av Maja.

Tyvärr försvann alla mina bilder av den när en hårddisk blev stulen och Hemmets Journal bytte plattform för min blogg, men den här som mottagarens mamma tog finns kvar.

Om du blir inspirerad och provar beskrivningen, skicka gärna en bild!

Filten har rest till Borås

Foto: Annika Johansson

Såhär blev den till slut, den filt som gruppen Händiga händer i Kalmar tillsammans med andra i Kalmar S:t Johannes församling stickade till We Knit For Peace i Borås!

Såhär presenterades utmaningen:

Bidragen kommer tillsammans att bilda en utställning som öppnar på Textilmuseet under i början av jubileumsåret 2021. Den enda begränsningen är att stickningarna har fredens färg: vitt och att verket ska kunna hängas upp. Annars är det fritt fram att blanda både material och sticktekniker (vi tillåter också virkade verk). Du kan sticka något föreställande, något man kan använda eller något helt unikt – bara fantasin sätter gränser!

Händiga händer bestämde sig för att göra en gemensam filt av rutor eftersom gruppmedlemmarna har arbetat så tidigare. Skillnaden den här gången var att alla rutor skulle vara vita.

Den gång när de komponerade filten var jag och hälsade på, och då såg det ut såhär. Några enskilda rutor kan man också titta närmare på i det blogginlägg som jag skrev då.

”En gemenskapsfilt för fred och värme” kallade diakonen Annika deras idé, och när hon visade den färdiga filten frågade Textilmuseet om de också kunde få visa den.

Såhär såg det ut på Instagram nu i veckan (hela bilden syntes ovanför, såklart):

Fint eller hur?

Garn på väg

Av Posted on Inga taggar 2

Det här är en del av Händiga händer, en grupp textilhantverkare som jag har lärt känna här i Kalmar.

Foto: Neuroförbundet

Och det här är Lise Lidbäck. Vi fick kontakt när Lise var med och stickade till en av de första insamlingarna som jag var med och ordnade, och sedan har jag följt Lises arbete — sedan några år är hon Neuroförbundets ordförande och gör ett helt fantastiskt arbete för att människor som har neurologiska sjukdomar ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och få det stöd de behöver, bland annat i vården och med assistans. Nu senast hjälpte hon regeringen och Folkhälsomyndigheten att rätta till en miss i informationen om restriktioner för riskgrupper — SÅ viktigt.

För inte så länge sedan fick jag ett meddelande från Lise. Hon undrade om jag kunde komma på någon som kunde göra något bra av det garn som hon hade kvar och som har blivit liggande eftersom hon inte kan sticka nu.

Jag satte henne i kontakt med Händiga händers ledare Annika, och häromdagen kom den här bilden!

Nu är två lådor garn på väg från Stockholm till Kalmar där innehållet kommer att förvandlas till värme åt människor som behöver. Men mitt hjärta blir ju varmt redan av den här bilden, och kanske blir det likadant för er som läser. Tusen tack, Lise och Händiga händer, för att ni vill göra bra saker!

Vitt, vitt, vitt

Förra måndagen hälsade jag på hos Händiga händer i Kalmar S:t Johannes församling igen. Annika hade berättat för mig att många rutor till den vita We Knit For Peace-filten var klara och att det var dags att komponera med dem.

Händiga händer-medlemmarna har stickat — men de har också inspirerat några andra i församlingen till att sticka. Det fanns rutor till mer än en filt.

Många av dem var stickade i fina strukturmönster, och flera hade också fått fina dekorationer eller skulle få.

We Knit For Peace-arrangörerna vill ha vita bidrag som går att hänga upp, och de har skrivit att det går fint att blanda olika vita nyanser och att kombinera olika tekniker: stickat, virkat, broderat. Det har Händiga händer-medlemmarna tagit fasta på, och att de gör en filt förklarade Annika såhär: ”Det är en gemenskapsfilt för fred och värme.”

Såhär såg det ut när komponerandet kom igång. Britten var noga med att alla som hade varit med skulle finnas representerade i den första filten även om det blir en till av resten av rutorna. Ett slags stickgemenskapens ”alla ska med”!

Blev jag inspirerad? Mycket! Särskilt av den här rutan som just Britten hade stickat och som hon sa var hur lätt som helst att få till. Hoppas att hon vill visa mig hur hon gjorde!

Att sy en filt

Av Posted on Inga taggar 1

Vad gör man om det är så väldigt mycket roligare att sticka eller virka koftor, mössor och sockor än att sticka eller virka filtar?

Det kan låta som ett lyxproblem, men om man just har engagerat sig i babypaketsarbete och verkligen vill göra en insats kan det verkligen sätta käppar i hjulet. Eller kanske stickor i spinnrocken.

I tisdags var jag och hälsade på Gemensamma krafter, en nystartad öppen grupp i Garvaregården i Lindsdal där de flesta håller på med babypaket. De hade lyckats samla ihop allt som behövdes till mer än femton babypaket på bara ett par veckor — minus filtarna som det bara fanns två av.

Här är ett tips om någon mer har hamnat i den situationen: The Self-Binding Baby Blanket!

Titta noga så går det bra att förstå oavsett om Shannon pratar lite för fort eller inte! Och det går att sänka hastigheten på filmen också — det gjorde jag ofta när jag arbetade på folkhögskola. Klicka på kugghjulet så dyker ett reglage för hastighet upp bland flera valmöjligheter som gäller annat.

Kom ihåg att det naturligtvis går finfint att återanvända tyger till sådana här filtar! Mönstrade påslakan kan bli jättefina till det ena lagret.

Rutfiltar i konsthall

Minikonsthallen Kikain nära Kalmars järnvägsstation har en extra fin utställning just nu.

Det är Händiga händer, handarbetsgruppen i Kalmar S:t Johannes församling, som har hängt upp sina rutfiltar. (På bilden här ovanför pågår diskussioner om exakt hur filtarna ska hängas — och jag var tvungen att gå innan det blev klart, så jag ska gå tillbaka snart.)

Gruppens medlemmar har varit tvungna att hålla sig isolerade sedan i mars, men tack vare att stickgruppen har setts i en stor lokal eller utomhus har flera av dem kunnat träffas lite grann, och de som inte har varit med har hållit kontakten ändå. Trots att de började tillsammans för bara ett år sedan har de hunnit med mycket!

Tanken är att filtarna ska säljas till förmån för en insamling till ett barnhem och en skola i Nairobi. Dit skickas (när någon ändå reser) också alla de bindor som gruppen syr. Så bindorna visas också i minikonsthallen. Det är nästan så att jag hoppas att någon blir upprörd över att bindor har hamnat i en konsthall — det skulle ju skapa ett lysande tillfälle att berätta för fler om problemet att så många flickor i världen ramlar ur skolan av en så dum orsak som den att de inte har mensskydd.

Heja Händiga händer!