Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Boktips

Historia

Av Posted on Inga taggar 0

På fredag kommer det nya numret av tidskriften som jag är redaktör för till alla prenumeranter! Av någon gammal anledning är det nummer som kommer i december nästa års första nummer, och nästa år fyller organisationen som ger ut tidskriften 175 år, så det är ett nummer med extra mycket historia i.

Maria Store har skrivit tre artiklar, och en av dem är om Märta Adolfsson, en kvinna som hade en bakgrund helt utan ekonomiska förutsättningar men som tack vare stipendier lyckades skaffa sig först en svensk läkarutbildning och sedan en engelskspråkig. När hon kom till Sydafrika som missionär blev hon, för att kunna få tillstånd att arbeta som läkare, tvungen att läsa en sydafrikansk läkarutbildning också.

På den tiden var det bara män som kunde bli missionärer. Det skickades ut många, många kvinnor, men de kallades missionsarbetare och hade inte rätt att vara med och fatta beslut om arbetet rent formellt.

Märta Adolfsson byggde upp verksamheten (och, får man anta, byggnaderna) vid sjukhuset i Ceza i Sydafrika. Och det blev stort — bland annat hade sjukhuset en egen sjuksköterskeutbildning, som blev en chans för många kvinnor i området att studera och skaffa sig ett yrke och en inkomst.

Så det blev uppenbart för alla att Märta Adolfsson var den som visste mest om en stor och viktig verksamhet, och hennes manliga kolleger i den svenskkyrkliga missionen i Sydafrika förstod att hon måste vara med och fatta besluten.

Till slut fick hon det — och på det viset banade hon vägen för de andra kvinnliga missionsanställda.

Hon var inte ensam — sjuksköterskan Anna Berntsson var hennes närmaste medarbetare i många år. Tillsammans skrev de också boken Ceza — en omväg till målet.

Maria Store gick till Carolina i Uppsala och beställde fram den boken ur magasinet. På det viset hamnade den på omslaget till det här numret av tidningen. Tack Maria!

Såhär blev boken

Av Posted on Inga taggar 0

Ursäkta en lång lång lång tystnad! Den beror på massor av saker men kanske mest på att jag har haft stora problem med min dator (de är inte lösta) och på att jag fortfarande går lite som i dimma efter mitt fem terminer långa försök att arbeta som lärare. Jag saknar det — och många av deltagarna — så jättemycket, men jag undrar hur länge det ska dröja innan jag blir mig själv igen.

En sak som jag borde ha visat för mer än en månad sedan, och som har legat och väntat som krafs i min almanacka och som bilder i kameran, är den här:

Ja, det är Imad Elabdalas barnbok Sarahs resa som har kommit!

Sommaren 2017 kontaktade en av hans medarbetare mig och frågade om jag ville översätta en bok om och för flyktingbarn, och då trodde jag att uppdraget skulle vara klart inom några veckor. Det har tagit enormt mycket tid än jag trodde — och enormt mycket mer tid än Imad trodde också. Men nu har det blivit en bok!

Två illustratörer har arbetat med den: Salma Kamal och Radia Mohsen. Jag är så imponerad av vad de har åstadkommit.

Om man är en som tycker om anfanger får man glädjas extra mycket åt varje nytt kapitel.

Här finns miljöbilder från flyktingläger i vad jag tror att de flesta läsare kommer att känna igen som Mellanöstern …

… och den miljö där Sarahs familj lever instängd länge, länge före flykten: källaren i deras eget hus.

Och massor av uppslag där ett slags vardag — Imad ville gärna behålla sagostämningen — blandas med en helt otrolig färgfantasi.

Det ville jag visa!

Än så länge trycks boken enbart i print-on-demand-utgåva, och det gör att den kostar mycket, men den finns att beställa till exempel här. Fråga gärna på närmaste bibliotek om de inte kan köpa in den!

Allt är återanvänt

Av Posted on Inga taggar 0

Idag blir det ett biblioteksboktips till: Tina Sparkles bok Little Green Dresses — 50 0riginal Patterns for Repurposed Dresses, Tops, Skirts, and more!

Tina Sparkles är en nordamerikansk klädskapare och miljöaktivist som tidigare bland annat har arbetat som programledare i DIY Network-programmet Stylelicious. I den här boken har hon gjort det mesta själv men dessutom bjudit in en rad kolleger som också har gjort kläder av återbrukade material i bokens anda, så det är ganska stor bredd på stil och idéer.

Boken kom ut 2008 men ska fortfarande gå att beställa. Inte minst på närmaste bibliotek!

Det jag har absolut mest behållning av är förordet, där Tina Sparkles förklarar hur hon steg för steg upptäckte hur den internationella klädindustrin fungerar och där hon presenterar sin praktiska filosofi. Det får bli ett eget inlägg om den en annan gång, för hon har verkligen arbetat med många olika aspekter av klädkonsumtion och kreativitet. Jag skulle vilja ha den texten som broschyr att dela ut till en massa människor.

Det finns inget mönsterark till boken, för Tina Sparkles idé är att alla kan lära sig mönsterkonstruktion. Jag har inte provat att följa hennes instruktioner, bara läst dem, men det låter ju väldigt vettigt att steg för steg lära sig hur man gör ett grundmönster som verkligen passar en själv (eller den man ska sy åt). ”The You Dress” kallar hon grundmönstret till klänning med figursydd överdel. O vad saker kan låta bra på engelska …

Allt utgår inte från det grundmönstret — efter ett tag får man till och med lära sig hur man tar mått och resonerar och ritar för att sy egna tights av stretchlakan! — och en del idéer är mycket enklare än de figursydda plaggen. Den här blusen blev jag lite imponerad av. Den ser ut att vara sydd av två kvadratiska tygstycken, men passformen är faktiskt lite justerad för att det ska bli riktigt bra, och beskrivningen av hur man gör det är också föredömligt tydlig.

Här är en T-shirtaktig klänning där man använder en mätt och ritad överdel och förlänger den i A-form.

Att allt är återbrukat är tydligt i varje beskrivningsstart, där Tina Sparkles och de andra berättar vilken sorts plagg eller material de själva har använt. Pusslandet och utnyttjandet av befintliga sömmar och snitt — det som verkar vara en så stor del av återbruksglädjen för många som jag känner — är inte något särskilt synligt inslag i just den här boken. En tunn bomullskjol bär tydliga spår av att ha varit herrskjorta, men det är nästan det enda.

Som den tråkiga och ängsliga person jag är (och kanske ännu mer har blivit) tycker jag att många av modellerna är extrema och lite konstiga. I vilka sammanhang kan man känna sig bekväm i SÅ korta kjolar och klänningar? Men det är tydligt att Tina Sparkles kan mycket om att sy, om textilindustrin och om vilka material som är värda att lägga tid på. Jag är väldigt imponerad av hennes bok.

Låna den på biblioteket, beställ den på biblioteket (Malmö Stadsbibliotek har den, så andra bibliotek borde kunna låna den därifrån) eller beställ ett eget exemplar i närmaste bokhandel genom att visa att den finns tillgänglig.

Och: ha så roligt! Vi kommer aldrig att kunna lösa världens problem om vi inte inser att de innebär idel utmaningar för vår kreativitet och att det i sin tur kan ge oss så mycket glädje. Det är vad jag tror i alla fall!

Magiskt och extra bra för återbruk

Av Posted on Inga taggar 0

Den här boken hittade jag på Malmö stadsbibliotek i somras. Den kom ut 2015 i USA, men det verkar som om den har längre livslängd än många svenska böcker — det går i alla fall fortfarande att beställa den på Adlibris. (Och det, kära vänner, betyder att det går att beställa den i närmaste bokhandel också!)

Jag lyckades inte ens packa upp symaskinen under sommaren, men jag bläddrade igenom några böcker ganska noga för att se vad jag skulle kunna börja med när det blir av. Hoppet, hoppet!

Amy Barickman utgår från sex olika plagg och presenterar sex varianter av vart och ett av dem. Sedan fortsätter hon, efter en utförlig beskrivning med många bilder, med att visa hur varje variant kan ta sig ut sydd i olika tygkvaliteter och med vitt skilda mönster och mönsterkombinationer.

Här och där finns det återbruksförlag — som blusen ”The Charlotte”, som är sydd av gamla herrskjortor.

Hon måtte ha blivit bra nöjd med den, för den har hamnat på en extrabild bredvid förordet! Här ser man materialen tydligare: tre olika herrskjortor i samma färger men med olika randning.

Alla mönster visas med bilder av hur man ska lägga mönsterdelarna, men när hon föreslår återbruk berättar hon lite om hur man tar vara på befintliga plagg också.

Här är en kortärmad variant av samma modell.

Boken innehåller fler återbruksmodeller: en kappa som är sydd av en gammal militärfilt (!), till exempel. Återbruk är inte Amy Barickmans fokus, men det dyker upp gång på gång på ett inspirerande sätt.

Men det finaste är nog citaten ur gamla sömnadstexter — Mary Brooks Picken som skrev som klädsömnad på 1920-talet verkar ha varit en mycket medveten och pedagogisk person!

Här kan man se alla modellerna som boken innehåller. Här kan man bläddra bland smakprovssidor. Den första av dem är också en av återbruksmodellerna!

Bokomslag med baksidor

Av Posted on Inga taggar 0

Brittiska och amerikanska klassiker kommer ju ofta i massor av utgåvor — särskilt om de är så klassiska att författaren har varit död i mer än 70 år så att rättigheterna är fria och förlagen är helt fria att bara tjäna en massa pengar på nyutgåvor … Men en av de senaste årens nyutgåvetrender är så vacker att jag är beredd att lägga alla synpunkter på vinstmaximering åt sidan en stund.

Broderade omslag nämligen! Ganska ofta med reliefeffekter och med broderiets baksida på insidan av bokomslaget. Jag vet inte om det oftast är brodöser som har fått agera formgivare eller om det är formgivare som har fått i uppgift att brodera, eller om det är samarbeten, men effekten är så vacker.

När jag bläddrade i de här utgåvorna var jag på en bokhandelsrunda i Sheffield med Lily Batsford, som är nyutexaminerad professionell brodös, och hon var lika glad som jag.

Till och med baksidestexten på Anna Sewells Black Beauty (på svenska fick den för länge sedan titeln Vackre Svarten, och jag läste den i en magnifik illustrerad utgåva när jag gick i mellanstadiet) är broderad. Visst är det fint?

Det är konsekvent genomfört — här är insidan av baksidan!

Till Black Beauty passade det fint med bara svart och rött garn, men till Frances Hodgson Burnetts The Secret Garden (Den hemliga trädgården) behövde brodösen en massa nyanser av rött, brandgult och grönt.

Då blir baksidan såhär. Man kan undra om en gammaldags syslöjdsfröken skulle ha godkänt en sådan baksida — idealet var ju länge att baksidan skulle vara i stort sett lika fin som framsidan — men man ser verkligen att här har någon arbetat.

Här är baksidan lika fullsydd som framsidan.

Visst är det maffigt?

Här i Sverige har Vilhelm Mobergs Utvandrarserie fått vackra broderade omslag på ungefär samma sätt, men i en stil som passar tonen i böckerna — dovare färger och mer återhållsamma tekniker och motiv. Vilka andra böcker skulle kunna få broderade omslag? Har man inte så nära till att få uppdrag av bokförlagen kan man ju göra sig ett eget tygomslag till en favoritbok — ett riktigt exklusivt sätt att behandla en favoritförfattare, eller ett riktigt exklusivt sätt att ge bort en present.

Sarahs resa

Av Posted on Inga taggar 0

Våren 2017 fick jag ett e-postmeddelande från en kvinna som hette Anna på ett företag som hette Kidnovation. Hon undrade om jag kunde tänka mig att översätta en bok.

Sådana meddelanden kommer ibland när man är medlem i Översättarcentrum och har en presentationssida på webbplatsen där, och ibland har jag möjlighet att tacka ja, och ibland måste jag av olika anledningar tacka nej.

Det här visade sig vara en barnbok av en man som heter Imad Elabdala och som kom till Sverige från Syrien för några år sedan.

Jag tror att bokprojektet tog mycket längre tid än han och hans medarbetare hade tänkt sig, men i våras blev hans manus så klart att jag kunde avsluta mitt arbete med översättningen, och i somras läste jag och Imads medarbetare Tiffany korrektur, och nu verkar det som om boken finns att beställa! Jag har inte fått den själv än, men jag ser att den finns här.

I våras berättade Tiffany också att hon och Imad arbetar med en animerad-film-version av berättelsen. Man kan se ett smakprov av den:

Det finns också flera filmer där Imad berättar om sin idé med boken. Det här är en av dem:

Det ska bli spännande att se hur det går för Sarah nu — jag har ju levt med henne i två och ett halvt år och lagt mycket tid på att få den svenska versionen av berättelsen att bli så bra som möjligt. Lycka till, Sarah och Imad!