Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Beskrivningar

Halvvägs-till-strumpstickning-tofflorna

Första gången jag såg den här toffelmodellen var när min mamma hade ropat in ett par på en missionsauktion för kanske åtta år sedan.

Såhär såg de ut (fråga mig inte hur jag har lyckats spara just den bilden samtidigt som så många andra som var mycket viktigare har gått upp i rök, men jag hittade den precis när jag skulle lägga ut den här beskrivningen, och det var ju lika osannolikt):

Antagligen har idén funnits hur länge som helst, för den är så enkel. Den innehåller faktiskt enbart räta maskor (och så två sorters minskningar som man gör med räta maskor). Häldelen är en rätstickad rektangel som man stickar fram och tillbaka, och tådelen stickar man runt och minskar som man skulle ha gjort med ett par strumpor.

Modellen har dykt upp bland mina ”men det måste jag prova”-idéer lite då och då, och när jag var hos min väninna Ita i Riga för ett par månader sedan började hon på ett par. ”Simple House Slippers” tror jag att beskrivningen hette. Sedan repade hon upp det hela, för hon kom på att de skulle bli för små åt henne själv och att ingen som hon kände hade exakt den storlek som garnet nog skulle räcka till.

För ett par år sedan gav hon mig två stora härvor av ett rustikt lettiskt ullgarn, och jag har funderat på vad jag skulle göra av det. Förra vintern stickade jag två riktigt varma mössor av den ena härvan – jag ville prova ett par mössidéer som jag hade. Om jag minns rätt hamnade de hos Åsa i Hedesunda, för hon förmedlade värme till ett par asylförläggningar i Gävletrakten. Men den andra härvan hade jag kvar, i form av ett enormt nystan, och medan jag var hos Ita stickade jag ett par enkla tofflor av en annan modell som jag hade sett på bild och ville prova, och när jag kom hem provade jag en ännu enklare variant av dem, och sedan … sedan satte jag igång med de här!

Garnet är verkligen rustikt – jag har fått plocka bort boss och annat minst en gång på varje varv – och en av anledningarna till att jag har provat så många modeller till inneskor är att jag tyckte att det borde vara ett bra sätt att använda garn som är för grovt för att man ska vilja ha det inpå kroppen. För ett litet tag sedan hittade jag flera härvor med nöthårsgarn i en second hand-butik. Det ska tydligen användas till mattvävning egentligen, så för den som står ut med att sticka med det borde det ju vara perfekt till tofflor!

Nu har jag inte tittat på en enda beskrivning utan bara stickat efter minnet av tofflorna som min mamma köpte på missionsauktionen och en bild som fladdrade förbi på Itas skärm, så det finns säkert fler sätt att göra, men jag skriver ner hur jag gjorde, och den som vill kan prova att göra likadant!

Tofflorna är lite flexibla i storleken eftersom häldelen är elastisk, och det är ju lätt att öka eller minska antalet varv i båda delarna. Den som vill göra dem bredare eller smalare kan sticka provlapp och försöka få fram ett antal maskor som är jämnt delbart med fyra. Sedan lägger man till en maska för att få ”sammantagningen” vid strumpdelens start lite finare.

Kanske kan sådana här tofflor vara en lite mindre skrämmande ingång till strumpstickning eftersom man får prova på att sticka tån men kan skjuta upp arbetet med den lite mer utmanande hälen (oavsett hälmodell)?

Storlek: skostorlek 38–40

Garn: jag använde ett ganska grovt lettiskt ullgarn utan banderoll men tror att det skulle gå fint med till exempel Järbo Gästrike, 4-trådigt — möjligen är det lite tunnare

Garnåtgång, en ledtråd: de tofflor som jag har stickat väger 64 g

Stickor: nummer 4, en rundsticka med mjuk kabel

En enda förkortning: ödht – lyft 1 m, sticka 1 m rät, dra den lyfta över den stickade

 

Lägg upp 41 m med en garnände på ca 20 cm tillgodo (det är den som ska bli hälsömmen) och sticka rätstickning i 39 v.

Sticka sedan r fram till sista m på v 40.

Dra ut kabeln mitt i stickningen så att det är 21 m på vänster sida och 20 på höger. Sticka ihop första och sista m och börja sticka runt med r.

Efter 25 v, se till så att m är jämnt fördelade och räkna varvstarten från ”skarven” där kanterna möttes.

Minskningsv 1: 7 r, 1 ödht, 2 r, 2 tills r, 14 r, 2 tills r, 2 r, 1 ödht, 7 r.

Sticka 1 v r.

Minskningsv 2: 6 r, 1 ödht, 2 r, 2 tills r, 12 r, 2 tills r, 2 r, 1 ödht, 6 r.

Sticka 1 v r och fortsätt minska enligt samma mönster (4 m mindre för varje minskningsv) tills 8 m återstår. Sticka ihop dem 2 och 2 och dra garnet genom dem.

Fäst garnänden framtill och sy ihop hälen dubbelvikt, räta mot räta. Vänd och prova toffeln. Sticka sedan en exakt likadan.

Grattis! Golvvärme att glädjas åt och kanske att glädja någon annan med!

Vill du också sticka mössa och knapphalsduk?

I december, när det verkade som åtminstone hälften av alla stickare i Sverige stickade enormt stora mössor och knäppta halsdukar inspirerade av det som Selma i SVT:s adventskalender hade på sig, då var jag i Brasilien och sedan i England och till sist i Lettland.

Men nu är jag hemma igen, och Kerstin och jag har hittat på en liten tävling, för jag har tre ouppackade rundstickor nummer 10 som blev kvar när vi hade haft hjälpstickningsdag i Höör i höstas (möjligen var det Ingrid som skänkte dem till restgarnsbordet …?), och Kerstin hade ganska gott om stora knappar.

(Alla knapparna är inte med på bilden.)

Skulle du vilja sticka tjocka mössor och knäppta halsdukar till värme åt några som du känner eller några som du inte känner?

Då kan du vara med i tävlingen!

Tre vinnare vinner varsitt paket med rundsticka, tre knappar av en sort och tre knappar av en annan sort!

Själv hade jag inget garn som passade till så grova stickor, så jag gjorde en variant på stickor nummer 7, raka, istället. Först tänkte jag skriva en enkel beskrivning, men så insåg jag att jag inte visste namnet på garnet som jag använde …

Hursomhelst, det är vanlig resårstickning med en avig och en rät. Jag la upp så mycket att det räcker runt ett vuxenhuvud om man töjer ut det lite grann och såg till att ha en lång ände som jag skulle kunna sy med sedan. Så stickade jag i ungefär 30 centimeter, och sedan stickade jag två maskor, tog ihop två, stickade två, tog ihop två … Efter ett par hoptagningsvarv till var det dags att trä garnänden igenom maskorna och dra ihop. Med uppläggningsänden sydde jag ihop mössan. Stickar man runt behövs det förstås ingen söm.

Man viker upp en ganska bred kant så att det blir varmt om öronen. Eller också använder man mössan utan att vika och får det där som kallas — häng?

Halsduken är också resårstickning och så lång att den räcker runt nacken. Jag gjorde en ände-mot-ände-knäppning, men vill man ha det på något annat vis är det bara att flytta knapparna. Knapphålen är två maskor breda.

Tack kära Sara som ställde upp på bilderna! Vi skulle ha tagit några utomhus också, men så blev det plötsligt för bråttom.

Nu till tävlingen: på vilket sätt vill du värma andra under år 2017? Berätta i kommentarfältet om vad du vill — några exempel kan vara mat, kramar, uppmuntrande ord, vykort, besök, stickad mössa och halsduk, strumpor, insändare, födelsedagshälsningar, hembakat … vad är ditt eget bästa sätt?

Tävlingen är öppen till torsdag kväll. Sedan drar en slumpmaskin tre vinnare, och vi ber om adresser och postar stickor och knappar! Och kallt nog för mössa och halsduk är det nog ett tag till, eller vad tror ni?

Klänningen Berbel — nu med bilder

Den första Berbel-klänningen som jag stickade försvann iväg så snabbt att jag inte hann ta några bilder. Men strax efter nyår träffade jag flickan som fick den, och både hon och hennes föräldrar tyckte att vi kunde prova att fotografera. Så det gjorde vi. Vi var på Malmöhus slott, ett museum där hon ville titta på vargar och älgar (hon hade helst velat rida på en häst också) och där det just nu finns en installation som består av tecknade bilder av träd uppsatta på bokhyllor som skulle kasseras från ett bibliotek i Norge. Tyvärr hittar jag ingen information om konstnären på museets hemsida — men i det rummet tog vi de här bilderna. Så nu publicerar jag själva beskrivningen igen!

Tack också den här gången till Gun-Britt som tittade på Finnkampen så intensivt att hon stickade bort sig — annars hade den här beskrivningen kanske inte kommit till!

Det är alltså en kortärmad klänning med knappslå framtill, och den har fått namnet Berbel efter en liten flicka som bor i Holland och som har vuxit så snabbt. Jag stickade en tröja och en kofta till henne men dröjde för länge med att sy i knappar, och hennes mormor har sparat tröjan alldeles oanvänd till nästa barnbarn!

Anledningen till att beskrivningen dröjde — Finnkampen ägde ju rum för ganska länge sedan — är att jag stickade en klänning i största storleken själv för att kunna fotografera den. Men sedan ringde pappan i en familj som jag skulle träffa den dagen. De var långt hemifrån, och deras treåriga dotter vägrade att stiga upp eftersom de hade packat ”fel” kläder. Hon var verkligen ledsen över att det inte fanns någon klänning i väskan. ”Har du någon klänning?” frågade pappan. ”För i så fall kan jag säga till henne att det finns en när vi kommer fram.” Och det hade jag ju — och på det viset flög den alltså iväg utan att ha blivit fotograferad … Faktum var att jag inte ens hade hunnit fästa trådarna eller sy i knappar, men det ordnade flickans mormor någon vecka senare. Och klänningen har blivit mycket använd.

Hon (flickan) tycker mycket om att klä sig i flera lager klänningar, och när vi skulle ta bilderna hade hon tagit på sig Berbel utanpå sin nya mjuka julklappsklänning. Det var inte för att den sticks, såvitt jag förstod.

Här kan man se att nederkanten lätt rullar upp sig, trots att jag har gjort tricket att minska lite precis när jag börjar med rätstickningen. Om man vill kan man göra en lite bredare rätstickad kant. Och så kan man förstås lägga kanten i press en stund efter varje tvätt.

Ni som brukar använda mina beskrivningar känner igen oket från Två trådändars lilla kofta, nederdelen från Två trådändars lilla västklänning och ärmarna från klänningen Aluna.

Jag skulle gissa att ett hekto Järbo Junior och stickor nummer 3½ passar bra, och då tror jag att den minsta storleken kan passa de flesta upp till tre—fyra månader.

Stickar du den i Big Verona, eller i Lady som ju är samma garn fast i mindre nystan, kan den nog passa de flesta barn upp till ett halvår.

Mellanstorleken kan passa upp till ett år, och den större stickade jag först till en treåring. En storlek för en tvååring kan man få till genom att förkorta både oket och ”kjolen” från treårsklänningen lite grann.

Det är enkelt att göra klänningen större genom att börja med fler maskor i halsringningen och göra fler okökningar, längre ärmar och längre livstycke. En tumregel kan vara att utgå ifrån ett antal maskor som är delbart med tio. Framstycket och bakstycket ska ha tre tiondelar vardera av maskantalet, axelpartierna ska ha två tiondelar vardera (och det ena ska ha två gånger tre extramaskor för knappkanten). Lägg sedan till fyra maskor för raglanskärningen.

Klänningen börjar med halskanten som stickas i rätstickning och som ger den en rektangulär ringning. Resten stickas i slätstickning utom kanterna som stickas räta och den lilla resåren som stickas med en rät maska och en avig.

Alla ökningar görs med vridna omslag, men om du vill kan du göra någon annan sorts ökning, till exempel Tant Koftas osynliga med vänster- respektive högerlutning. Det går naturligtvis också att göra vanliga omslag och sticka den vridna på nästa varv.

Ärmen har samma lösning som de tidigare koftornas och tröjans fastän den är kortkort: maska av alla maskor utom den sista på ärmen, sätt maskan på en virknål och virka ihop ärmens kanter, sätt maskan på höger sticka, sticka ryggpartiets maskor och fortsätt med nästa ärm utan att klippa av garnet – på det viset fogas framstycket också ihop med bakstycket.

Garn: Järbo Junior eller motsvarande, eller Big Verona/Lady eller motsvarande, ca 100 (150) 200 g

Stickor: nummer 3½ eller 4, en rundsticka med mjuk kabel

Virknål: nummer 3½ eller 4

Lägg upp 59 (70) 79 m (detta är klänningens halsringning).

V 1: 10 (12) 13 rm (detta blir första framstycket), 1 am (detta blir första raglanmaskan), 10 (12) 14 rm (första axelpartiet), 1 am (andra raglanmaskan), 15 (18) 21 rm (bakstycket), 1 am (tredje raglanmaskan), 10 (12) 14 rm (andra axelpartiet), 1 am (fjärde raglanmaskan), 10 (12) 13 rm (andra framstycket).

De jämna varven är koftans rätsida. Alla ökningar görs med vridna omslag.

Varv 2: sticka 10 (12) 13 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) 14 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 15 (18) 21 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) 14 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) 13 rm. Nu ska det vara 67 (76) 87 m på stickan.

Varje ökningsvarv resulterar i åtta nya m.

Varv 3: rm utom raglanmaskorna, som stickas a.

Varv 4: 11 (13) 14 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) 16 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 17 (20) 23 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) 16 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 11 (13) 14 rm.

Varv 5 (med första halvan av första knapphålet): rm fram till första raglanmaskan som stickas a, sedan rm resten av varvet — utom på alla raglanmaskor som stickas am — tills 4 m återstår, maska av 2 m, sticka de två sista r.

Varv 6 (med andra halvan av första knapphålet): 2 r, 2 omsl (ersätter de två avmaskade m), 8 (10) 11 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) 18 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 19 (22) 25 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) 18 rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) 15 rm.

Varv 7 och alla ojämna varv som följer stickas med aviga m utom de 5 första och 5 sista m som stickas räta.

Varv 8: 13 (15) 16 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) 20 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 21 (24) 27 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) 20 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 13 (15) 16 rm.

Varv 10: 14 (16) 17 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) 22 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 23 (26) 29 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) 22 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 14 (16) 17 rm.

Varv 12: nu syns raglanränderna ganska tydligt. På detta v och alla ökningsv framöver, *sticka fram till raglanm, 1 omsl, raglanm r, 1 omsl*, upprepa 3 ggr och sticka återstående m räta.

Fortsätt på detta vis fram till och med v 31 (37) 41 eller tills du tycker att oket är lagom stort. Gör knapphål till exempel vart 18:e v.

Det är förstås tre knappar och knapphål i den här storleken — pinsamt att jag inte såg efter så att alla knappar var knäppta innan jag började ta bilder, Ursäkta!

Delningsvarvet, varv 32 (38) 42, stickas från rätsidan (början): när du har stickat första framstyckets och första axelpartiets m och kommit fram till andra raglanm, gör 1 omslag.

Vänd och sticka slätstickning på hela axelpartiets m, mellan de två första raglanm (sticka inte själva raglanm) i ytterligare 4 v. Detta är början på den första ärmen.

Vill du ha en kedja av större m i kanterna, så att det blir enkelt att virka ihop ärmen sedan, så sticka sista m på varje v a, vänd på stickningen och lyft den r som start på nästa v.

Ärmens varv 6 (från avigsidan): r.

Ärmens varv 7–9: r.

Ärmens varv 10 (från avigsidan): maska av med r, spara sista m och sätt den på en virknål. Vik ärmen med rätsidan inåt och virka ”sömmen” med smygm eller fasta m upp till delningen. Sätt m på höger sticka och ta bort virknålen. Sätt en markör på höger sticka.

Nu är du på klänningens ryggstycke. Sticka raglanm r, gör 1 omslag, sticka rm hela ryggstycket fram till andra raglanm, gör 1 omslag.

Sticka 1 rm (raglanmaskan), gör 1 omsl, sticka det andra axelpartiets m, gör 1 omsl, vänd och sticka den andra ärmen likadant som den första. Sätt en markör på höger sticka. De båda markörerna markerar ”sidsömmarna” (som förstås inte är några sidsömmar) och gör det enklare att få ökningarna att hamna rätt.

Nu är du tillbaka på klänningens andra framstycke. Sticka 1 m (raglanmaskan), gör 1 omsl och sticka framstycket.

Ta loss de yttersta 5 m i vardera kanten och lägg dem omlott med knapphålskanten överst – tröjans rätsida ska vara utåt, och om det behövs kan du dra ut en ögla av rundstickans kabel någonstans så att det går lättare att forma stickningen till en cirkel. Trä upp kantmaskorna på vänster sticka så att det blir varannan från vänster kant och varannan från höger. Sticka dem två och två, en från vardera sidan, med am och fortsätt sedan med rätstickning över framstycke-ryggstycke-framstycke – nu sitter de ihop, och det är bara att flytta kabelns ögla när det behövs genom att dra ut den på ett annat ställe och vrida den till ett kryss så att den inte töjer ut några maskor. Om du vill avsluta knappsprundet lite extra fint kan du sticka am på de 5 m under sprundet på vartannat v ett par gånger.

På de mindre storlekarna: sticka ett varv slätstickning. Från och med ny börjar och slutar varven i klänningens ena ”sidsöm” (som förstås inte är någon söm).

På den större storleken: sticka 6 v slätstickning, gärna med am under knappslån på vartannat v så att den ”fortsätter” lite. Från och med ny börjar och slutar varven i klänningens ena ”sidsöm” (som förstås inte är någon söm). Vill du sticka klänningen randig är det här färgbytena äger rum.

Sticka sedan 5 (6) 7 v resårstickning med 1 r, 1 a.

Den här flickan är tre och ett halvt nu och har klänningen i den största storleken. Vill man göra den längre är det bara att fortsätta med ökningarna ett tag till!

Varv 1: 1 rm, 1 omsl, rm fram till 1 m före markören, 1 omsl, 1 rm, flytta markören till höger sticka, 1 rm, 1 omsl, rm fram till 1 m före markören, 1 omsl, 1 rm.

Varv 2–8: rm.

Varv 9, 17 osv: som varv 1.

Övriga varv: slätstickning.

Vill du sticka ränder, så sticka hela tiden varvets första m med båda garnerna. Det blir en rand i klänningens ”sidsöm”, men den är betydligt smidigare än en massa fästa trådar – och klänningen blir färdig mycket fortare!

Sticka klänningen så lång som du vill – den minsta storleken har 55 v slätstickning, och den stora (som är till en flicka som tycker om långa klänningar) har 108 v som är fördelade på fyravarvsränder.

Avsluta med 4 eller fler v ”rätstickning” – alltså vartannat v am – och maska av från avigsidan. (Eller, om du inte vill sticka så många am: sticka rm fram och tillbaka med varvbyte i ena sidan i 4 v, maska av med rm från avigsidan och sy sedan ihop det lilla sprundet samtidigt som du fäster trådarna.)

Om du vill undvika att kanten viker sig (och det gör den eftersom rätstickning blir lite bredare än slätstickning), så prova att sticka ihop till exempel var 10:e och var 11:e maska på det första varvet i kanten.

Fäst de båda eller alla trådändarna. Sy i knapparna. Grattis – du har stickat en liten kortärmad klänning!

Nu kan du sy i knappar direkt, och klänningen kan vara klar, eller också dekorerar du den på något vis innan du ger bort den.

***

Skicka gärna bilder om du använder den här beskrivningen — det är så roligt att se hur det blir!

En liten tuffing utan hög krage och utan långa ärmmuddar

Av Posted on Inga taggar 2

Vad får man om man plockar bort den höga mudden i halsen och de långa muddarna på ärmarna från Lilla tuffing?

En ganska vanlig kofta.

Och om man gör samma sak med Lilla tuffing-tröjan?

Då blir den en ganska vanlig tröja.

Fast båda två har fortfarande de tekniska finesser som jag tycker är viktigast: allt stickas i ett stycke, och efteråt behöver man bara fästa två trådar (fler om man har bytt nystan eller färg såklart) och sy i knappar — ingen montering behövs. Det sparar massor av tid!

Inga-Lill tog initiativet till tröjan och har redan stickat många (bland annat den på bilden), och nu har jag gjort en beskrivning till den och en till en kofta i samma stil. Är det någon som vill provsticka tröja eller kofta eller båda innan jag publicerar beskrivningarna? Skriv i kommentarfältet i så fall (eller skriv till mig på adressen annabraw[snabel-a]gmail.com), så kommer det en Word-fil!

Lilla tuffing-tröjan

Det är klart att man kan göra en tröja av Lilla tuffing-koftan! Det var bara det att det inte blev av för mig … men Ingrid i Simrishamn gjorde det, och nu är det ganska många som har provat beskrivningen, så det är dags att släppa ut den i världen!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ärmmuddarna är alltså extra långa för att de ska kunna fungera som halvvantar och för att man ska kunna trä vantar på händerna utan att tröjans mudd åker upp. I ”sömmen” har de ett hål för tummen. Vill man ha vanliga muddar är det naturligtvis hur lätt som helst att göra sådana.

Modellen bygger på Två trådändars-idén, och har man ett tillräckligt stort nystan klarar man hela tröjan med bara två trådar att fästa efteråt. Ingrid stickade sin tröja i Fuga Tweed från Järbo.

Jag har sett att ett par (av många) som har stickat koftan och tröjan har fått andra proportioner, så att den har blivit väldigt långsmal. Själv stickar jag alltid på ögonmått och räknar när jag tycker att proportionerna är bra, och märker du att din tröja ”drar iväg”, så jämför den med en långärmad T-shirt och avsluta ok, ärmar och nederdel när måtten stämmer.

Storlek? Jag tycker att den borde passa de flesta barn som är upp till ett halvår gamla. Susanne som provstickade originalkoftan provade den på sitt barnbarn som hade kläder i 72 cl då, och det brukar räknas som nio månader.

Garn: Järbo Big Verona (eller motsvarande), ett nystan (tröjan på bilderna är stickad i Järbo Fuga Tweed som säljs i 50-gramsnystan, och då är det bra att räkna med att tre kommer att behövas)

Stickor: 4, en rundsticka med mjuk kabel

Dessutom: virknål nummer 4 (eller en storlek upp eller ner — virknålen används bara till ärmarnas ”sömmar”), nål att fästa garnändar med, knappar, sytråd

Lägg upp 88 m (detta är kragens kant).

Varv 1: 5 rm, *2 am, 2 rm*, upprepa från * till * tills 7 m återstår, 2 am, 5 rm.

Varv 2: 7 rm, *2 am, 2 rm*, upprepa från * till * tills 7 m återstår, 7 rm.

Varv 3, 5, 7: som varv 1.

Varv 4, 6: som varv 2.

Varv 8 (det första knapphålets första halva): som varv 2 tills 7 m återstår, 3 rm, maska av 2 m, 2 rm.

Varv 9 (det första knapphålets andra halva): 2 rm, 2 vridna omslag (ersätter de avmaskade maskorna), 1 rm, sedan som varv 1.

Fortsätt sedan med ojämna varv som varv 1 och jämna varv som varv 2 fram till och med varv 22.

Varv 23 (det andra knapphålets första halva, och i stickningens andra kant): som varv 1 tills 5 m återstår, 1 rm, maska av 2 m, 2 rm.

Varv 24 (det andra knapphålets andra halva): 2 rm, 2 vridna omslag (ersätter de avmaskade maskorna), 1 rm, sedan som varv 2.

Fortsätt sedan med ojämna varv som varv 1 och jämna varv som varv 2 fram till och med varv 34.

Nu är kragen klar, och det är dags att börja på oket. Alla ökningar är gjorda med vridna omslag (omsl), men öka gärna på något annat sätt som du tycker blir bra, till exempel med Tant Koftas osynliga ökningar (en lutar åt vänster, den andra åt höger). Varje ökningsvarv resulterar i 8 nya m. Knapphålen hamnar bra med ett mellanrum på 14 v, tycker jag, och ett knapphål på ena sidan och tre knapphål på andra blev lagom på tröjan på bilden.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Varv 35 (första ökningsvarvet): 15 rm (detta blir första framstycket), 1 omsl, 1 rm (första raglanmaskan), 1 omsl, 16 rm (detta blir första ärmen), 1 omsl, 1 rm (andra raglanmaskan), 1 omsl, 22 rm (ryggstycket), 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 16 rm (andra ärmen), 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 15 rm (andra framstycket).

Varv 36: 5 rm, am tills 5 m återstår, 5 rm.

Varv 37 (med första halvan av det tredje knapphålet): *rm fram till raglanmaskan, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl*, upprepa detta tre gånger, rm tills 5 m återstår, 1 rm, maska av 2 m, 2 rm.

Varv 38: 2 rm, 2 omsl, 1 rm, am tills 5 m återstår, 5 rm.

Varv 39: *rm fram till raglanmaskan, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl*, upprepa detta tre gånger, rm tills 5 m återstår, 5 rm.

Upprepa varv 36 och 39 tills oket är tillräckligt långt – jag tyckte att det blev bra att avsluta oket på varv 64. Glöm inte att göra knapphål med jämna mellanrum! Om du vill kan du göra ränder på oket genom att sticka räta varv från avigsidan – Ingrid gjorde dem inte, men på koftan stickade jag dem på varv 48, 54 och 60 och stickade raglanmaskorna a.

miriam-skagert-3

Provstickaren Miriam gjorde ett mönster — visst blev det fint? Lägg märke till att här är ärmarna uppvikta en bra bit och de två första knapparna placerade ”på andra sidan” (jag placerade bara första knappen där).

Delningsvarvet, stickas från rätsidan (början): sticka fram till första raglanm, 1 omslag, sticka raglanm r, 1 omslag, sticka fram till andra raglanm, 1 omslag.

Vänd och sticka slätstickning på den första ärmens m, mellan de två första raglanm (sticka inte själva raglanm) i 3 v. Detta är början på den första ärmen, och från och med nu görs inte fler ökningar.

Vill du ha en kedja av större m i kanterna, så att det blir enkelt att virka ihop ärmen sedan, så sticka sista m på varje v a, vänd på stickningen och lyft den r som start på nästa v.

Ärmens varv 5 (från rätsidan): 1 r (eller lyft 1:a m), 2 tills, sedan r v ut.

Fortsätt i slätstickning.

Ärmens varv 9: r tills 3 m återstår, 2 tills r, sticka sista m (a om du vill lyfta den som start på nästa v).

Fortsätt i slätstickning.

Upprepa v 5 på v 13, 21 osv och varv 9 på v 17, 25 osv.

När ärmen är 76 v lång räknat från slätstickningens början vid halsringningen (det är lättast att räkna därifrån, tycker jag) är det dags för mudden.

Sticka resår med 2 r, 2 a i 22 v.

Maska av i resår.

Spara sista m och sätt den på en virknål. Vik ärmen med rätsidan inåt och börja på ”sömmen” med 3 smygmaskor eller fasta maskor. Virka lika många i bara den ena kanten (detta blir tumhålet). Fortsätt sedan med nedtag i båda kanterna upp till delningen. Sätt m på höger sticka och ta bort virknålen.

Delningsvarvet (fortsättning): sticka 1 rm (raglanmaskan), gör 1 omsl, sticka ryggstyckets m, gör 1 omsl, sticka 1 m (raglanmaskan), gör 1 omsl, sticka andra ärmens m, gör 1 omsl och sticka sedan denna ärm likadant som den första.

När virkmaskan är satt på höger sticka, sticka 1 rm (raglanmaska), gör 1 omsl och sticka andra framstycket fram till de 5 sista m.

Nu sticker båda ärmarna ut.

gun-britt-prue-carlssons

Provstickaren Gun-Britt stickade sin tröja i flerfärgat garn.

Ta loss de yttersta 5 m i vardera kanten och lägg dem omlott med knapphålskanten överst – tröjans rätsida ska vara utåt, och om det behövs kan du dra ut en ögla av rundstickans kabel någonstans så att det går bra att forma stickningen till en cirkel. Trä upp kantmaskorna på vänster sticka så att det blir varannan från vänster kant och varannan från höger. Sticka dem två och två, en från vardera sidan, och fortsätt sedan med rätstickning över framstycke-ryggstycke-framstycke – nu sitter de ihop, och det är bara att flytta kabelns ögla när det behövs genom att dra ut den på ett annat ställe och vrida den till ett kryss så att den inte töjer ut några maskor. Om du vill avsluta knappsprundet lite extra fint kan du sticka am på de 5 m under sprundet på vartannat v ett par gånger.

Fortsätt med slätstickning i 33 v eller så långt du vill och sticka sedan resår med 2 r, 2 a i 14 v. Maska av i resår.

Fäst trådarna och sy i knappar.

Lilla tuffing-tröjan är klar – tack Ingrid, och tack alla ni som provstickade koftan för ett tag sedan och tröjan nu!

Om du har möjlighet, så visa mottagaren (eller egentligen mottagarens föräldrar) att tröjan går att använda med både knäppt och utfälld krage och att muddarna kan vikas upp när de inte används som halvvantar.

Och skriv gärna på ett kort eller en lapp till den lilla tuffingen att det är bra att kunna vara tuff när det behövs men att man absolut inte behöver vara det jämt. Ännu viktigare än att vara tuff är det såklart att bry sig om andra!

ulrica-danevads

Provstickaren Urica gjorde rätstickade ränder på oket på sin tröja.

(Som vanligt blir jag glad för bilder, och den här gången lovar jag att dela med mig av dem till Ingrid också!)

 

Två år med Ett varv till

Idag är det ett slags jubileum för Ett varv till-bloggen — för det är två år sedan jag berättade för mina vänner att den finns. Egentligen hade jag arbetat med den ett tag redan innan dess …

Allt som jag gjorde fram till i våras har ju blivit delvis förstört av ett bloggplattformsbyte som Hemmets Journal gjorde, så jag kan inte göra någon exposé (om jag nu hade varit en som gör exposéer …), men här är några av de beskrivningar som har dykt upp under de senaste månaderna:

dsc_1687

Två trådändars lilla väst (den hade legat och väntat länge) — länken går direkt till beskrivningen på Järbo Garns blogg

lillatuffing

Koftan Lilla tuffing — länken går direkt till beskrivningen på Järbo Garns blogg

dsc_2235

Två trådändars lilla västklänning

dsc_0336

Baraettendanystanvästen som man stickar så långt garnet räcker

dsc_2223

Lilla t som är en stickad T-shirt med knappar på axeln

dsc_2207

Klänningen Aluna som också har sina knappar på axeln

gun-britt-prue-carlssons

Klänningen Berbel som kom till tack vare Gun-Britt (det här är ett av hennes exemplar)

Uppifrån och ner och regelbundna raglanökningar är det som alla de här modellerna har gemensamt. Alla utom Lilla tuffing har fyrkantig ringning (och Lilla tuffing bygger på samma uträkning fastän det inte syns). De som har ärmar har virkad ärm-”söm”. Allihop härstammar från Två trådändars lilla kofta. Innan jag gjorde den modellen provade jag idén lite försiktigt och gjorde Salomes kofta.

Ja, det var två år, det … Hoppas att ni vill vara med på fortsättningen!

Skriv gärna i kommentarfältet om ni har någon favorit, några önskemål om nya modeller (jag törs inte lova, men jag tycker om att försöka) eller någon egen variation som borde bli en beskrivning.