Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Två trådändars

Fotografering

När jag var ute och reste i påskas hamnade jag hemma hos Maja i Arvika en stund, och en av de saker som hände då var att jag fick en massa fina uddanystan som hade blivit över för henne.

Den här slipovern var det första jag började sticka med dem — det naturvita nystanet är ett Peer Gynt eller möjligen något från Rauma, och det turkosa är ett franskt märke. Båda två är ren ull.

Det gick ganska snabbt att bli klar med slipovern. Men sedan hade jag med den som exempel när jag var på hjälpstickningsdag i Höör, och när vi var klara där skulle jag resa vidare, så jag lämnade min stora väska och kassarna med inlämnade filtar och plagg i Saras bil. Sedan har de varit på Bildas Malmö-kansli i många veckor …

I midsommarhelgen hann jag med att fästa trådar och sy i knappar. Och sedan frågade jag den här pojkens föräldrar om jag kunde fotografera honom i slipovern.

Han är en så otroligt vänlig person, så fastän han är mycket rörlig annars satt han där och tittade lite oförstående från sin mamma till mig och tillbaka.

Här kan man se ett av tricken med västen — jag stickar flera ränder för att få det att se ut som om jag inte alls gör av med uddanystan utan vill sticka i två färger, och i en maska i ena sidan stickar jag hela tiden med båda garnerna för att det inte ska bli några öglor som små fingrar kan haka upp sig i.

Såhär ser slipovern ut i plattversion. Den som har sett Två trådändars-modellerna ser direkt att det mesta är likadant men att raglanränderna är lite annorlunda.

Här har han hunnit bli lite gladare.

Här kan man titta närmare på raglanränderna. De är tre maskor breda, och på vart sjätte varv stickar jag alla tre tillsammans utan att lyfta av, gör ett omslag, stickar sedan alla tre tillsammans igen och lyfter av. Då har jag tre maskor med ett litet snörp undertill.

Jag bar ut en bit gammal tapet uppklistrad på papp och tog några bilder på det viset — mina bröder sparade ett par sådana tapetbitar när de renoverade ett av rummen i mina föräldrars hus förra året. Är det någon som vet ungefär vilket år sådana här tapeter var populära? Det ser nästan ut som korsstygn, eller hur?

Här hände det något som gjorde honom alldeles väldigt förtjust!

Och sedan började det regna. Det var vi allihop extra glada för.

Klänningen Ulla

Det är inte klokt vad en del saker drar ut på tiden — sedan jag började arbeta som lärare (i februari förra året) har jag tappat mycket av stickfarten och helt tappat farten med att skriva ut beskrivningarna till de saker som jag experimentstickar och blir nöjd med. Och det gör väl inget egentligen, världen klarar sig absolut utan mina stickbeskrivningar, men om man har anlitat barn som fotomodeller för att kunna visa plaggen blir det ju så tydligt hur tiden går!

Här är Lydia och Leiah hemma hos Ulla i mars förra året. Fem och två var de då.

Här är Salome ett par veckor tidigare. Hon fyller fem om drygt en månad!

Nu är beskrivningen, som fick namnet Klänningen Ulla, publicerad på Järbo Garns blogg. Men, fasa för en stickbeskrivningstillverkare som mig: en bit hade ramlat bort när jag redigerade den! Och Kalle som har hand om bloggen har semester. Så nu lägger jag ut hela beskrivningen här också, så att ni som vill sätta igång kan göra det.

***

Klänningen Ulla

Här kommer en modell som jag har velat prova länge – och när jag väl gjorde det blev det i samarbete med Ulla i Gamla Uppsala. Hon syr massor av fantastiska kläder till sina barnbarn, många av dem av kasserade herrskjortor, och när jag frågade om hon ville vara med och göra verklighet av en idé sa hon ja direkt. Två av de små klänningarna som jag har gjort tidigare har fått flicknamn. Så nu har den här klänningen hennes namn: Klänningen Ulla.

Den allra första inspirationen kommer från en amerikansk stick- och virkblogg som har ändrat karaktär de senaste åren men som förr innehöll ganska många gratisbeskrivningar. The Purl Bee heter den, och den hör ihop med en känd garn- och tygaffär i New York. På The Purl Bee såg jag en bomullsklänning med ett virkat fyrkantigt ok och en sydd kjoldel.

Den andra inspirationen, om man kan säga så, kommer sig av det faktum att det oftast är svårt att ta vettigt betalt för handstickade plagg här i Sverige – samtidigt som många gärna betalar ganska mycket för kläder annars. Jag har funderat ganska mycket på, och frågat ganska många om, vad man skulle kunna göra för att matcha grupper och enskilda som vill handarbeta till förmån för bra ändamål med de människor som skulle kunna tänka sig att köpa handgjorda plagg, gärna barnplagg.

Den här klänningen har alltså ett stickat ok som är identiskt med det som är början på Två trådändars lilla väst och Två trådändars lilla slipover men som avslutas direkt efter holkärmarna. På det syr man en kjoldel i något tyg som man tycker passar.

Stickar man oket i bomullsgarn passar det förstås bra att sy kjolen i bomullstyg. De båda gröna klänningarna här har bomullskjolar (jag tror att tyget kommer från Panduro). Jag tycker att de skulle kunna vara fina som brudnäbbsplagg på ett sommarbröllop, till exempel. Särskilt om någon i brudparet stickar! Men den första klänningen som Ulla och jag gjorde fick en enfärgad kjoldel i ett sidenliknande tyg. Det blev en festklänning som jag tycker passar året runt!

Klänningarna med grönt ok är stickade i Järbos bomullsgarn Reko, som är gjort av återvunna bomullsfibrer från trikåindustrin – inte bomull som har varit kläder och liksom utvunnits igen utan spillmaterial från klädtillverkning. Det är inte så hårt spunnet, så man får vara lite extra noga med att få med sig alla trådar hela tiden. Vill man vara extra miljövänlig matchar man det såklart med återbrukat tyg i kjoldelen!

Den blå klänningen var den första prototypen, och det oket stickade jag i garn från ett restgarnsbord på en hjälpstickningsdag.

Skarven mellan garnnystan gör jag annars gärna med ryska skarvar, men det fungerar inte så bra med ett glest spunnet bomullsgarn. Bättre att fästa i efterhand, tycker jag. Det finns en del fästmetoder som lämpar sig extra bra för bomull.

Oket är inspirerat av Tant Koftas grundbeskrivning till kofta med fyrkantig ringning. Hennes teknik lärde jag mig på en liten kurs under Stickstämman på Ransberg en gång, och här är den i min förenklade version som en del av er känner igen från andra modeller som jag har gjort.

Holkärmarna är samma som på Baraettendanystanvästen, Två trådändars lilla väst, Två trådändars lilla slipover och Två trådändars lilla västklänning. De är lite släkt med Treochenhalvtimmesvästen också – samma enkla idé.

Det är enkelt att göra klänningen större eller mindre, eller anpassa den till tunnare garn (gröve skulle jag inte rekommendera) genom att justera antalet maskor i halsringningen och antalet okökningar, kanske också längden på livstycket. En tumregel kan vara att utgå ifrån ett antal maskor som är delbart med tio. Ett framstycke ska ha 1,5 tiondelar av maskantalet och så tre extramaskor för knappkanten, ett axelparti ska ha två tiondelar, bakstycket ska ha tre tiondelar. Lägg sedan till fyra maskor för raglanskärningen.

Visst är bilderna av de färdiga klänningarna oroligt vackra? De togs hemma hos Ulla under ett par dagar i mars förra året. Flickorna i grönt och blommigt heter Lydia och Leiah och var fem respektive två år gamla då. Salome i den blå klänningen var tre och ett halvt år men ungefär lika stor som Lydia. Magnus Aronson, som har arbetat tillsammans med mig med många böcker, kom in i Ullas finrum och såg genast att soffhörnet var den vackraste platsen att fotografera dem på.

Garn: Järbo Reko

Tyg: valfritt vävt tyg, inte alltför tjockt eftersom det ska rynkas – på 140–150 centimeters bredd räcker det med kjolens längd + sömsmån + 6 centimeter (till linning)

Storlekar: Den mindre storleken passade till Leia som var två år. Den större passade till Lydia som var fem år.

Stickor: rundsticka nummer 4 med mjuk kabel

Dessutom: nål att fästa garnändar med, knappar, synål, sytråd

Klänningen börjar med halskanten som stickas i rätstickning och som ger den en rektangulär ringning. Resten stickas i slätstickning utom framstyckenas fem yttersta maskor som hela tiden stickas räta. Ärmkanterna är också rätstickade för enkelhetens skull. Oket har en resårkant nertill, och i det sys kjoldelen fast.

Lägg upp 59 (70) m (detta är klänningens halsringning).

V 1: 10 (12) rm (detta blir första framstycket), 1 am (detta blir första raglanmaskan), 10 (12) rm (första axelpartiet), 1 am (andra raglanmaskan), 15 (18) rm (bakstycket), 1 am (tredje raglanmaskan), 10 (12) rm (andra axelpartiet), 1 am (fjärde raglanmaskan), 10 (12) rm (andra framstycket).

De jämna varven är klänningens rätsida.

Varv 2: sticka 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 15 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm. Nu ska det vara 67 (78) m på stickan.

Varje ökningsvarv resulterar i åtta nya m.

Varv 3: rm utom raglanmaskorna, som stickas a.

Varv 4: 11 (13) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 17 (20) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 11 (13) rm.

Varv 5 (med första halvan av första knapphålet): rm tills 4 m återstår, maska av 2 m, sticka de två sista r.

Varv 6 (med andra halvan av första knapphålet): 2 r, 2 omsl (ersätter de två avmaskade m), 8 (10) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 19 (22) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm.

Varv 7 och alla ojämna varv som följer stickas med aviga m utom de 5 första och 5 sista m som stickas räta.

Varv 8: 13 (15) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 21 (24) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 13 (15) rm.

Varv 10: 14 (16) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 23 (26) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 14 (16) rm.

Varv 12: nu syns raglanränderna ganska tydligt. På detta v och alla ökningsv framöver, *sticka fram till raglanm, 1 omsl, raglanm r, 1 omsl*, upprepa 3 ggr och sticka återstående m räta.

Fortsätt på detta vis fram till v 31 (37). Gör knapphål till exempel vart 18:e v.

Varv 31 (37) (från avigsidan): sticka kantmaskorna r, sticka första framstyckets m a, sticka raglanmaskan a, sticka rm fram till nästa raglanmaska, sedan am fram till och med nästa raglanmaska, rm fram till den fjärde raglanmaskan och am fram till de sista 5 m som stickas r.

Varv 32 (38): som tidigare räta v.

Varv 33 (39): som v 27.

Varv 34 (40): som tidigare räta v.

Varv 35 (41), ärmvarvet: sticka kantmaskorna och sedan am fram till första raglanm, maska av axelpartiets maskor med rm, sticka nästa raglanmaska a och sticka fram till och med nästa raglanmaska med am, maska av andra ärmpartiets maskor med rm, sticka andra framstycket med am och kantmaskorna r.

Ta loss de yttersta 5 m i vardera kanten och lägg dem omlott med knapphålskanten överst – slipoverns rätsida ska vara utåt, och om det behövs kan du dra ut en ögla av rundstickans kabel någonstans så att det går bra att forma stickningen till en cirkel. Trä upp kantmaskorna på vänster sticka så att det blir varannan från vänster kant och varannan från höger. Sticka dem två och två, en från vardera sidan, med am och fortsätt sedan med rätstickning över framstycke-ryggstycke-hela framstycket – nu sitter de ihop, och det är bara att flytta kabelns ögla när det behövs genom att dra ut den på ett annat ställe och vrida den till ett kryss så att den inte töjer ut några maskor.

Sticka sedan resårstickning (1 r, 1 a) i 8–10 v med start i ena sidan. Maska av i resårsticknng.

Fäst alla garnändar och sy i knappar. Förstärk knapphålen med små langettstygn om du vill – dela i så fall garnet i två trådar så att det inte blir för tjockt.

Mät oket tvärs över och klipp till en linning och en kjol.

Linningen ska vara lika lång som okets omkrets plus sömsmån, och bredden kan vara sex – sju centimeter.

Kjolens bredd ska vara 1½-2 gånger okets omkrets + sömsmån. Höjden blir den längd du vill att kjolen ska ha + sömsmån.

Sy kjoldelen till en ”tub”. Fålla nederkanten. Sy två rynktrådar i överkanten och rynka kjolen så att den har samma vidd som oket.

Sy linningen till en ring. Lägg den räta mot räta med kjolen och sy en söm runt om. Vik upp den, pressa med strykjärn, vik in en centimeter och vik den sedan dubbel så att det går att sy fast den för hand på kjolens insida också.

Sy fast den i klänningens ok för hand och med små stygn i samma färg som garnet – en söm i linningens överkant från avigsidan och en i okets nederkant från rätsidan. Linningen ska inte synas från rätsidan.

(Vill du kan du istället för att sy en linning rynka fast kjoldelen i en bit linningsresår som är lika lång som okets omkrets. Då blir klänningen mindre stum i okets nederkant.)

Ann-Maries lilla koftkalas 1 (och Två trådändars lilla kofta i två storlekar)

Kommer ni ihåg Två systrars lilla koftkalas, när Annika och Ann-Christin tog grundbeskrivningen Två trådändars lilla kofta och gjorde en massa variationer?

Nu har Ann-Marie Hagström byggt vidare på den raden med två nya variationer, enkla båda två och (tycker jag och många andra som har beundrat dem på Facebook) otroligt fina. Idag kommer beskrivningen till den kofta som är till vänster här på bilden!

Mössorna som hon har gjort till kan man sticka med beskrivningen Formelhjälmen utan sömmar, och tossorna är nog inte Ariadnetossorna men liknar dem.

 

Här är koftbeskrivningen i två storlekar!

Det är enkelt att göra koftan ännu större genom att börja med fler maskor i halsringningen och göra fler okökningar, längre ärmar och längre livstycke. En tumregel kan vara att utgå ifrån ett antal maskor som är delbart med tio. Ett framstycke ska ha 1,5 tiondelar av maskantalet och så tre extramaskor för knappkanten, ett axelparti ska ha två tiondelar, bakstycket ska ha tre tiondelar. Lägg sedan till fyra maskor för raglanskärningen.

Storlekar:

Den mindre storleken passar en nyfödd och brukar kunna användas tills barnet är ungefär tre månader om man stickar den i Järbo Junior (eller motsvarande) och med stickor nummer 3½, och stickar man den i Järbo Big Verona och med stickor nummer 4 blir den lite större.

Den större storleken ska passa de flesta barn som är mellan nio månader och ett år om man stickar den i Järbo Big Verona eller Lady (eller motsvarande) och med stickor nummer 4. Stickar man den i Järbo Junior och med stickor nummer 3½ blir den lite mindre.

Stickor: se ovan – och det går att sticka koftan på raka stickor, men jag tycker att det är enklare att sticka den fram och tillbaka på en rundsticka med mjuk kabel

Virknål: samma grovlek som stickorna (virknålen används till ärm-”sömmarna”)

Dessutom: nål att fästa garnändar med, knappar, synål, sytråd

Koftan börjar med halskanten som stickas i rätstickning och som ger koftan en rektangulär ringning. Resten stickas i slätstickning utom framstyckenas fem yttersta maskor som hela tiden stickas räta. Ärmkanterna och nederkanterna är också rätstickade för enkelhetens skull.

Den idé som är lånad från Femtimmarskoftan är alltså ärmen: maska av alla maskor utom den sista på ärmen, sätt maskan på en virknål och virka ihop ärmens kanter, sätt maskan på höger sticka, sticka ryggpartiets maskor och fortsätt med nästa ärm utan att klippa av garnet – på det viset fogas framstyckena också ihop med bakstycket.

Lägg upp 59 (70) m (detta är koftans halsringning).

V 1: 10 (12) rm (detta blir första framstycket), 1 am (detta blir första raglanmaskan), 10 (12) rm (första axelpartiet), 1 am (andra raglanmaskan), 15 (18) rm (bakstycket), 1 am (tredje raglanmaskan), 10 (12) rm (andra axelpartiet), 1 am (fjärde raglanmaskan), 10 (12) rm (andra framstycket).

De jämna varven är koftans rätsida.

Varv 2: sticka 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 15 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 10 (12) rm. Nu ska det vara 67 (78) m på stickan.

Varje ökningsvarv resulterar i åtta nya m.

Varv 3: rm utom raglanmaskorna, som stickas a.

Varv 4: 11 (13) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 17 (20) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 11 (13) rm.

Varv 5 (med första halvan av första knapphålet): rm tills 4 m återstår, maska av 2 m, sticka de två sista r.

Varv 6 (med andra halvan av första knapphålet): 2 r, 2 omsl (ersätter de två avmaskade m), 8 (10) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 19 (22) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 14 (16) rm, 1 omsl, 1 rm, 1 omsl, 12 (14) rm.

Varv 7 och alla ojämna varv som följer stickas med aviga m utom de 5 första och 5 sista m som stickas räta.

Varv 8: 13 (15) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 21 (24) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 16 (18) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 13 (15) rm.

Varv 10: 14 (16) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 23 (26) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 18 (20) rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 14 (16) rm.

Varv 12: nu syns raglanränderna ganska tydligt. På detta v och alla ökningsv framöver, *sticka fram till raglanm, 1 omsl, raglanm r, 1 omsl*, upprepa 3 ggr och sticka återstående m räta.

Fortsätt på detta vis fram till v 31 (37). Gör knapphål till exempel vart 18:e v.

Delningsvarvet, stickas från rätsidan (början): sticka fram till första raglanm, 1 omslag, sticka raglanm r, 1 omslag, sticka fram till andra raglanm, 1 omslag.

Vänd och sticka slätstickning på m mellan de två första raglanm (sticka inte själva raglanm) i 3 v. Detta är början på den första ärmen.

Vill du ha en kedja av större m i kanterna, så att det blir enkelt att virka ihop ärmen sedan, så sticka sista m på varje v a, vänd på stickningen och lyft den r som start på nästa v.

Ärmens varv 5: 1 r (eller lyft 1:a m), 2 tills, sedan r v ut.

Fortsätt i slätstickning.

Ärmens varv 9: r tills 3 m återstår, 2 tills r, sticka sista m (a om du vill lyfta den som start på nästa v).

Fortsätt i slätstickning.

Upprepa v 5 på v 13, 21 osv och varv 9 på v 17, 25 osv.

När ärmen är 75 (83) v lång räknat från slätstickningens början vid halsringningen (det är lättast att räkna därifrån, tycker jag), sticka 1 v rm från avigsidan och sedan ytterligare 3 v rm. Maska av från avigsidan. Spara sista m och sätt den på en virknål. Vik ärmen med rätsidan inåt och virka ”sömmen” med smygmaskor eller fasta maskor upp till delningen. Sätt m på höger sticka och ta bort virknålen.

Sticka 1 rm (raglanmaskan), gör 1 omsl, sticka ryggstyckets m, gör 1 omsl, sticka 1 m (raglanmaskan), gör 1 omsl, sticka andra ärmens m, gör 1 omsl och sticka sedan denna ärm likadant som den första.

När virkmaskan är satt på höger sticka, sticka 1 rm (raglanmaska), gör 1 omsl och sticka andra framstyckets m.

Nu stickas koftans nederdel med rätstickade kanter fram och tillbaka över framstycke-ryggstycke-framstycke. Gör knapphål med jämna mellanrum!

Du kan börja med några varv slätstickning innan du börjar med mönstret, eller du kan följa den här varvsekvensen från och med det första räta varvet.

Räkna maskorna, räkna bort 10 m för de rätstickade kanterna och dela det återstående maskantalet i 7. Det behövs minst en kantmaska i vardera kanten — lägg till fler för att få varvet att gå jämnt ut.

Mönstervarv 1, från rätsidan: rm

Mönstervarv 2, från avigsidan: 5 rm, am tills 5 m återstår, 5 rm

Mönstervarv 3, från rätsidan: 5 rm, kantmaska/kantmaskor, *1 omsl, 1 am, 3 am tills, 1 am, 1 omsl, 2 r*, upprepa från * till * tills kantmaska/kantmaskor + knappkantens 5 m återstår, sticka dem räta.

Mönstervarv 4: 5 rm, am tills 5 m återstår, 5 rm

Upprepa de fyra mönstervarven tills koftan är nästan lagom lång. 42 (48) v kan vara lagom.

Avsluta med 4 eller fler v rätstickning och maska av från avigsidan.

Fäst de båda trådändarna.

Sy i knappar — sedan är koftan klar!

***

Tack Ann-Marie för den fina idén och för bilden!

En ny raglanfläta (tack vare en uthållig mamma)

I somras när jag var på Panduro för att köpa tvålmassa låg det två alldeles övergivna härvor lingarn i en reakorg. Tio kronor styck kostade de.

Eftersom jag har bestämt mig för att försöka använda naturmaterial mer när jag stickar var det inte så svårt att fatta beslutet att rädda dem.

Sedan skulle jag bara nysta dem.

Och då blev det ett enda trassel, och den ena härvan blev liggande på det viset i flera månader. Den andra blev liggande orörd.

Men så kom min mamma hem till mig för att sova mellan tåg och flyg, och jag var tvungen att racerarbeta, så hon satte sig med trasslet. Hon är inte den som ger upp i första taget, och efter en stund gav hon en perfekt garnboll till mig.

Den såg så pytteliten ut, men jag tänkte att eftersom jag hade två kunde jag kanske sticka en liten spädbarnsväst åtminstone.

Jag hade en idé som var att trixa med två raglanmaskor, så jag la upp 63 maskor och satte igång.

Det visade sig att min idé blev knasig men att halva min idé resulterade i ett slags fläta som jag tyckte om.

Nu har jag kommit såhär långt: en ärm är klar, och den ena härvan är slutstickad. Det borde innebära att två härvor räcker till en hel kofta.

Flätan stickar man såhär på en kofta med fem maskor breda framkanter:

V 1: *r fram till raglanmaskorna, 1 vridet omslag, sticka raglanmaskorna räta, 1 vridet omslag”, upprepa från * till * ytterligare tre gånger och sticka sedan r varvet ut

V 2: 5 r, am tills 5 återstår, 5 r

V 3: *r fram till raglanmaskorna, 1 vridet omslag, 2 r tillsammans, 2 vridna omslag*, upprepa från * till * ytterligare tre gånger och sticka sedan r varvet ut

V 4: 5 r, am tills 5 återstår, 5 r

Enkelt, eller hur? Och ändå en synlig och rolig detalj tycker jag.

Nu önskar jag bara att min mamma vore här så att den andra härvan kunde förvandlas till ett nystan utan omvägen över totalt trassel.

Hoppas kunna skriva beskrivning snart, men prova gärna lite på fri hand så länge, ni som vill!

 

Experiment: fuskflätad raglanrand

Minns ni den korallfärgade klänningen med fuskflätade raglanränder?

Den kom till nästan av en slump när jag hade hittat ett par nystan av Järbo-garnet Elise på rean på Panduro i somras (egentligen skulle jag bara köpa tvålmassa — mer om det en annan dag).

Den är väldigt lik Två trådändars lilla västklänning, fast jag la upp tre maskor för varje raglanrand. På vart sjätte varv stack jag stickan genom alla tre maskorna, drog igenom en maska utan att lyfta av dem från vänster sticka, gjorde ett vridet omslag, drog igenom en maska till och lyfte av dem.

Under oket gjorde jag en rand med sådana maskor på framstycket.

Hade jag haft tre nystan hade klänningen blivit mer klänning och mindre tunika.

När det var hjälpstickningshelg på Bödagården i september åkte vi på utflykt till en garnaffär några kilometer söderut. Där fanns det två nystan av ett ganska tjockt bomullsgarn från Debbie Bliss i en reakorg, och jag bestämde mig för att använda det också till fuskflätade raglanränder — det är ju bra med ”tydliga” garner när man vill att ett mönster ska synas. Det fick bli ett slags Baraettendanystanvsten, alltså, jag stickade den så lång som garnet räckte till.

Här syns flätorna ännu mer eftersom jag började med ganska få maskor — garnet är som sagt tjockt. Jag tänkte att det skulle bli en väst att ha över festklänning när man är två–tre år. Får väl se om det är någon som vill ha en grå väst till en festklänning …

Det har varit svårt att hitta tid att skriva beskrivningar nu under sommaren och hösten, men jag hoppas hinna snart. Vill du provsticka den ena eller den andra modellen, så hör gärna av dig!

 

En liten klänning har blivit klar

Nu kan jag rapportera lite om experimentet med en ny sorts raglanränder!

Det började med att jag såg två nystan Elise på Panduro när jag egentligen bara skulle köpa en akvarellpensel.

Eller med att jag hade sett någon kofta med vridna raglanränder någonstans kanske …

Och så skulle jag åka till Erikshjälpens butik på Cypressvägen i Malmö, och det tar en stund, så jag satte igång.

Jag la upp 67 maskor och lät raglanranden bli tre maskor bred på alla tre ställena. Kanske kunde jag ha struntat i slätstickningen på de första varven — eller? För att göra aningen annorlunda stickade jag åtta räta varv i början istället för bara sex som det är på alla Två trådändars-modellerna.

Fläteffekten är enkel att få till: på vart sjätte varv stickar jag raglanmaskorna tre tillsammans utan att lyfta av dem från vänster sticka, gör ett omslag, stickar samma tre tillsammans igen och lyfter av dem.

Från början visste jag inte om det skulle bli en kofta eller en tröja eller en väst, men det blev en klänning. Ett par varv efter att jag hade satt ihop sprunder gjorde jag en rand med de hopstickade maskorna, och på det femte varvet efter en till. Kanske hade det blivit finare med ett avigvarv före och ett efter så att randen hade blivit lite mer avgränsad? Jag räknade ut hur jag skulle få den att stämma med mitt fram, alltså sprundet, och jag gjorde den bara på klänningens framsida.

Ökningarna i kjoldelen är ett omslag före och ett efter sidomaskan i vardera sidan på vart åttonde varv, alltså fyra nya maskor.

Hade jag haft mer garn hade jag gärna gjort klänningen längre och provat med en uppvikt kant istället för en rätstickad. Men att ta ihop lite när den rätstickade börjar gör i alla fall att den inte krånglar. På det sista räta varvet före kanten stickar jag ihop maska nummer 10 och 11 hela vägen runt. Sedan stickar jag fram och tillbaka i rätstickning och syr ihop det pyttelilla sprundet med garnsnutten efter avmaskningen.

Kommer det en beskrivning? Ja, jag hoppas kunna skriva en snart …