Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Sy

Marias återvinningspussel: påslakan

För ett par veckor sedan intervjuade jag ju Maria Härfstrand om hennes arbete i Skånegruppen som har tagit på sig att förse International Volunteers Organization med 500 startpaket för nyfödda.

Det blev en lång intervju, och Maria skickade två bildbeskrivningar, en som visar hur hon tar vara på ett påslakan och ett som visar hur man kan göra med en vuxentröja om man vill sy om den till barnkläder.

Maria igen — den här bilden togs under mormorsfiltsrekorddagen. Maria var en av ledargestalterna i arbetet med rekordet.

Här kommer påslakanet!

Maria, du har ju gjort en handledning till hur man bäst tar vara på ett lakan eller ett påslakan — hur många har ni återvunnit på det viset nu?

Den gjorde jag därför att vi har en del medlemmar som inte har sömnad som sitt huvudområde inom handarbete. Jag ville visa på hur man kan utnyttja påslakanet maximalt för vårt ändamål.

Beskrivningen blev mer uppskattad än jag hade förväntat mig, och det inspirerade mig till att göra fler med till exempel sweatshirts, T-shirts och örngott. Det tar lite tid att dokumentera och få ihop beskrivningarna, men kan det underlätta eller få någon att inspireras till återbruk så kan det vara värt den tiden.

Alla mina beskrivningar utgår från babypaketen, och det finns ju mängder av andra sätt att återbruka de olika plaggen och textilierna.

Nu har vi nog återbrukat ett 60-tal påslakan, och innan projektet är slut kommer det antagligen att ha gått åt ungefär 180.

Såhär gör Maria när hon förvandlar ett påslakan till tygblöjor, tvättlappar och bandage. Om påslakanet har hunnit gå sönder någonstans får man förstås ta hänsyn till det.

Blöjorna sicksackar man runtom, tvättlapparna viker man dubbla och sicksackar, och bandaget syr man bara ihop i skarvarna.

Färdigt! Ett vanligt underlakan är ju lika brett men aningen längre. Har det blivit slitet och gått sönder, så prova hur många blöjor som går att få ut och gör sedan tvättlappar och bandage av resterande hela bitar.

Har ni någon annan återvinningsmetod som du är lika nöjd med?

Vi tar också vara på garn. Vi repar upp äldre stickade och virkade handarbeten och använder garnet för att skapa nya. Minsta lilla bit används. Restgarner som inte längre räcker för att göra kläder använder vi bland annat till mormorsrutor. Efter ett tag räcker de till en babyfilt.

När det bara är bitar, under en meter långa, kvar sätter vi ihop dem med ”ryska skarvar” — syr ihop garnändarna och nystar spräckliga ”stumpnystan”.

De allra sista garnbitarna som blir över efter till exempel fästning samlar vi i påsar. Dem använder vi som stoppning i de mjuka leksakerna. Vi använder alltså precis varenda millimeter av det återvunna garnet!

Vad är det roligaste eller bästa med att arbeta tillsammans på det här viset?

Absolut gemenskapen! Vi har så otroligt roligt när vi träffas. Träffarna ger en enorm inspiration och hjälper till att driva arbetet framåt.

Att vi alla är väldigt enkla som personer gör det också lätt att träffas. Vi har inga krav eller föreställningar om hur träffarna måste eller bör se ut. Vi känner oss hemma där vi är, och självservering och lite spontant knyte underlättar för den som är värdinna.

Skånegruppens startpaket nummer 18 av 500 planerade. Efter det har många fler blivit klara, så 500 är inte långt bort nu!

Vill du stötta Skånegruppen i arbetet med paketen? Läs mer här!

Konsten att inte slänga en skjorta (del 4)

Idag ska vi se hur Ulla i Gamla Uppsala bär sig åt för att kunna fortsätta sy fina klänningar av kasserade herrskjortor också åt barn som har vuxit en bit!

Den största utmaningen är hur man ska få klänningen tillräckligt lång- Vill man inte skarva med annat tyg (och det kan ju i och för sig bli nog så fint) så blir det skjortans längd som sätter gränsen — man får pussla in livstyckena så nära kragen som det går och använda det som blir över nedanför till kjolen.

Den näst största utmaningen är att få till tillräcklig vidd i kjolen. Ulla säger att kjolen ska vara minst en och en halv gång så vid som livet. Och på det finns det en jättefin lösning. Titta bara!

Här har Ulla fått in alla mönsterdelar till en klänning i 110 cl på en ganska stor herrskjorta. Och istället för att använda ärmarna till ytterligare plagg har hon skarvat in dem som sidopaneler i kjoldelen!

Ni ser att hon har skissat var manschettens öppning sitter. Den syr hon igen — och så blir det en extra fin detalj på klänningen.

Den syns knappt, men visst är den elegant?

Små fickor blev det också.

Den här klänningen fick knäppningen baktill. Då spelar det inte riktigt lika stor roll om det blir ”pojkknäppning” eller ”flickknäppning”.

Ulla använder ett klassiskt klänningsmönster som hon har haft i många år och som hon har ritat av på kraftigare papper för att det ska hålla. Liknande mönster finns hos nästan alla som har barnklädesmönster och dessutom i många böcker om att sy barnkläder. När man har blivit bekant med sitt mönster kan man också börja göra variationer — det kan till och med vara så att det är svårt att låta bli.

En skjortklänning kan vara lika mycket vardagsplagg som skjortan var — och den kan också vara det finaste festplagget, särskilt om skjortan kommer från någon vuxen i familjen.

Har du inga herrskjortor att tillgå? Fråga i närmaste second hand-butik. Nästan alla sådana butiker får in kläder som av olika orsaker måste sorteras bort, ofta för att de är lite trasiga eller blekta eller kanske bara för att de är omoderna. Skjortor kan bli bortsorterade för att kragen eller manschetterna har blivit slitna. Det kan mycket väl hända att de passar fint att sy klänningar av!

Ha så roligt!

Och tack Ulla för all inspiration och alla tips!

Här kan man lära sig det mesta om sömnad

Av Posted on Inga taggar 0

När jag var hos Ulla i Uppsala för att lära mig hur man syr barnkläder av kasserade herrskjortor visade hon mig den här boken:

Det är inte klokt vad den innehåller mycket — och vad författarna tar för givet att läsaren är ambitiös!

Jag glömde att leta efter utgivningsåret, men nu när jag har försökt forska lite har jag i alla fall upptäckt att det finns en utgåva från 1949. Om det är den första, den sista, en i mitten eller den enda vet jag inte.

De som talar om att ”content” är trenden inom marknadsföring kan ju fundera en stund på om det är så nytt. Den här boken kommer nämligen från ett företag som försåg tygaffärer i Sverige med mönster. Har man fått en fin bok och blivit så övertygad om företagets expertis (och om hur absolut nödvändigt och underbart det är att sy sina och familjens kläder själv) så vågar man väl knappt köpa mönster från något annat ställe sedan.

Här kan man läsa om olika kroppsformer. Ingen pardon i benämningarna men en viss ömsinthet i det faktum att det går att sy kläder som fungerar för alla …

”Tänk mera på figuren än på modet vid val av modell. De outrerade modenyheterna är ingenting för den fylliga damen att ta fasta på.” Har det blivit bättre eller sämre sedan dess?

Och så lite om klänningar för mammor. Hoppas att alla som hjälpte varandra med val av modell och provning och inprovningar och veck gjorde det i största vänlighet.

Några sidor med genomgångar av olika alternativ i olika situationer kan nog vara mer användbara än de här resonemangen om ganska avancerade klänningar och dräkter — eller kanske ska jag bara säga extra användbara. Så det blir nog anledning att återkomma till boken framöver!

Blev du lika fascinerad som jag? Ett par exemplar av boken finns faktiskt att köpa på Bokbörsen (länk med reservation för att de går åt).

I Jönköping och Borås får människor och tyger ett nytt liv

Av Posted on Inga taggar 0

Häromdagen tittade jag på Nyheter på lätt svenska tillsammans med en grupp människor från kanske åtta olika länder.

Ett av inslagen var ovanligt hoppingivande, så jag har tagit reda på lite mer om det.

Ett nästan färdigt ”lapptäcke” som deltagarna har samarbetat om. Foto: Matilda Maroti (projektledare)

Det är i Jönköping och Borås som Röda korset har ordnat så att svenskar och nyanlända kan arbeta tillsammans med professionell, kreativ, visionär textilåtervinning. Kan det bli bättre?

Deltagarna kommer från sju olika länder och har mellan fem och trettio års erfarenhet av professionellt arbete med textilier — design, skräddararbete och sömnadsindustri, till exempel. De har samlats tre timmar i veckan och arbetat vid tillskärningsbord och symaskiner.

Dels har de fått kläder från Röda korsets insamling, sådant som inte går att sälja i second hand-butikerna. Många par jeans, till exempel. Dels har de fått överblivet material från textilindustrier i närheten, mest möbeltyger om jag förstår saken rätt.

Resultatet har blivit en del kläder och många möbelklädslar och väggbonader. Titta särskilt på alla stolsdynor av jeansbitar i filmen!

Samarbete när det allra sista ska göras på ett stort projekt. Foto: Matilda Maroti (projektledare)

— Genom projektet vill vi ta vara på och uppmärksamma all den kunskap som kommer med nya människor till vårt land och ge dem möjligheter att synas i Sverige, säger Matilda Maroti som är projektledare för Textil integration. Deltagarna får också chansen att lära sig textil yrkesterminologi på svenska. Projektet har redan lett till att arbetsgivare inom branschen hört av sig och efterfrågat personal med denna typ av textil kompetens.

Fram till den 21:a maj visas mycket av det som projektet har resulterat i på en utställning i Värnamo. Läs om den här! Matilda Maroti berättar att det man ser på utställningen är en blandning av mönsterbilder från moskéer och klassisk skandinavisk design. Och allt är gjort av tyger som annars antagligen skulle ha blivit en del av det svenska textilberget — ungefär åtta kilo per person och år slängs här, enligt Vandalorums presentation av utställningen. Tänk att det som vi knappt slösar en blick på kan bli så vackert! Visst borde det gå att ta vara på en del av de här idéerna på fler ställen?

Konsten att inte slänga en skjorta (del 2)

Av Posted on Inga taggar 2

Det finns så många möjligheter att ta vara på en skjorta — men eftersom vi måste börja någonstans så börjar vi med hur en vanlig herrskjorta som till exempel har fått någon fläck eller en inte helt fräsch krage kan bli två kortärmade barnskjortor.

Ulla har gjort dem till två pojkskjortor, och den som vill kan förstås göra en eller båda lite annorlunda med till exempel rundade kragsnibbar, rak nederkant eller kanske lite puff på ärmarna.

Använd ett basmönster till barnskjortor i två storlekar — det finns sådana i många ”sy till barn”-böcker som brukar gå att låna eller beställa på biblioteken. Här har Ulla lyckats pussla ihop till en i storlek 62 centilong och en i storlek 86 centilong.

Här kommer ett ”styckningsschema” som gör det hyfsat tydligt var alla mönsterbitar passar in:

Framstyckena är mitt fram på grund av knäppningen.

På det här viset kan man alltså utnyttja knappkanterna fram till två små skjortor.

(Om man tycker att knapparna hamnar för glest kan man göra något åt det. Det enklaste är att sätta knappar och sy nya knapphål mellan de befintliga. Att knapphålen blir lite olika kommer ju inte att synas så mycket, och man kan sprätta bort originalknapparna och sätta dit så många likadana som man vill. En annan lösning är att lägga framstyckena uppochner så att det går byta plats på knappradskant och knapphålskant och sy helt nya knapphål. Men Ulla behåller oftast den knapprad och knapphålsrad som finns.)

Bakstyckena behöver inte nödvändigtvis ”centreras” på samma sätt — dem ser man ju inte här på skissen. Till den stora skjortan har Ulla utnyttjat en bit av vuxenskjortans ok. Vid sidan om den fick hon ut de snedremsor som hon behövde till kragsömmens insida.

Den lilla skjortans ärmar har Ulla klippt ut längst ner på framstyckena. Den stora skjortans ärmar tog hon överst på originalskjortans ärmar.

Nederdelen av originalskortans ärmar kan man använda till ett par små byxor.

”Att använda manschetterna som mudd är en rolig idé som man ser ibland, och det är klart att det går, men jag tycker att det blir lite för stelt”, säger Ulla.

Hon gör hellre ett par shorts. Behövs det skarvar hon för att grendelarna ska bli tillräckligt djupa — de sömmarna syns ändå inte särskilt mycket. Och den som gärna syr så kallade muddbyxor sätter förstås mudd i midjan. På det viset kan byxorna också bli ett par storlekar större eller en bit längre än om man viker ner en bit upptill och syr resårkanal.

Sicksacka delarna? Ulla syr inte runt varje del med sicksack innan hon börjar sy ihop. Däremot sicksackar hon ofta efter att hon har sytt en raksöm.

Observera: styckningsschemat är inte något klippschema! Innan du börjar klippa, så klipp isär originalskjortan nära alla sömmar (utom oksömmen) så att du får platta bitar att arbeta med. Sprätta bort bröstficka om det finns. Pressa alla bitar.

Knäpp ihop framstyckena och pressa knappkanten.

Sedan är det dags att nåla och klippa!

Kom ihåg att du redan har knappkanten på båda skjortorna vikt och sydd. Det innebär en liten justering för ett mönster som är tänkt för vanligt tyg.

Vill du ha flickknäppning på en skjorta eller på båda vänder du framstyckenas mönsterdelar uppochner innan du nålar fast dem. Kontrollera huruvida det innebär att du måste vända på fler mönsterdelar — det beror på hur tyget i originalskjortan är mönstrat. Oftast är framstyckena allt som behöver vändas!

Kom också ihåg att hålla isär de båda skjortornas delar — det är mycket irriterande när man har råkat blanda ihop dem …

När du har alla bitar, se till att markera ”mitt på axeln” med ett pyttelitet jack i kanten på kragdelarna och på ärmarna.

Den allra första sömmen är den ena axelsömmen. Den andra är den andra. Har du utnyttjat originalskjortans dubbla ok syr du två sömmar per axel. Har du inte det kan du göra en stickning ändå — det ser proffsigt och arbetat ut. Den lilla skjortan har inte dubbelt ok, så den får en stickning.

Sy kragen räta mot räta — kortsida, långa långsidan, kortsida. Vänd den ut och in, pressa och sy en stickning om du vill.

Sedan är det dags att nåla den mot skjortans halsringning. Ta med snedremsan direkt, så slipper du en extrasöm. Nåla först jacken mot axelsömmarna och sedan resten. Sy sömmen.

Pressa. Vik ner snedremsan, vik in kanten, nåla noga och sy fast den så att den täcker sömmen. Syr du den sömmen på maskin kan du sy den ända ut på knappkanten som en stickning.

Nu är det dags för första ärmen. Lägg mitt-på-axeln-jacket mot axelsömmen och nåla ut åt sidorna.

”Det är ofta bra att sy ett par rynktrådar på ärmkullen först, även om det inte ska vara puffärm — då går det lättare”, säger Ulla.

När du har sytt, pressa och sy gärna en stickning så att sömsmånen ligger mot skjortans fram- och bakstycken, inte ut mot ärmen.

Båda ärmarna på plats? Dags för den söm som går från ärmens kant och nerför skjortans sida. Och samma på andra sidan

Pressa igen och sy sedan ärmfållarna och fållen i skjortans nederkant. Ulla viker två gånger och arbetar intensivt med strykjärnet.

En skjorta klar, och en kvar!

En i storlek 62 centilong och en i storlek 86 centilong blev det den här gången.

Tusen tack, Ulla!

***

Du som blir inspirerad av Ullas skjortor och gör något eget — identiskt, liknande eller helt annorlunda — får väldigt gärna höra av dig! Bilder blir vi extra glada för, både Ulla och jag!

 

Konsten att inte slänga en skjorta (del 1)

Av Posted on Inga taggar 1

Idag börjar en alldeles fantastisk kurs med den alldeles fantastiska Ulla!

Än så länge tror jag att den har fem delar, men vi får se.

Herrskjortor är ämnet.

Det sys enorma mängder herrskjortor här i världen, nämligen, och de sys ofta i tyg som är riktigt fint.

De skjortor som används ska såklart användas.

De skjortor som inte används ger man till en vän som har samma storlek eller till en bra second hand-affär.

Men de skjortor som har blivit lite slitna eller solkiga i manschetterna eller kragen, eller som har fått deodorantfläckar under armarna?

Här är en av alla klänningar som Ulla har sytt till ett av sina barnbarn, en flicka vars pappa använder skjorta nästan varje dag. Den här bilden togs vid Krusenstiernska gården, ett café i Kalmar, den sommar när flickan skulle fylla ett år. Till klänningen hör en liten hätta som hon inte hade på sig just den dagen och ett par korta byxor som hon kanske har på sig fast de inte syns.

De kan förvandlas till alldeles underbara barnkläder! Ulla har hållit på med det ett tag, experimenterat, hittat favoritmönster och förfinat sina arbetsmetoder, och nu när vi äntligen lyckades få en dag tillsammans delade hon med sig av alltihop.

Det var en vårdag av bästa sorten, så jag tänker inte be om ursäkt för bilderna.

Ullas tips för en bra utgångspunkt:

1. Strykbord och strykjärn nära symaskinen!

2. Om det är viktigt för föräldrarna att flickkläder är flickknäppta: tänk på knäppningen redan från början.

3. Noggrannhet — tänk efter en extra gång och tänk framåt några steg i varje moment, särskilt de första gångerna.

4. Klipp gärna bort skjortans ärmar och klipp upp dem tätt intill sömmen så att du har platt tyg att arbeta med. Om du inte ska använda skjortans sidsömmar, klipp upp dem också.

3. Tålamod!

4. Skaffa bra grundmönster till skjorta, klänning och byxor i barnstorlekar från kanske 68 till 110 centilong — låna några böcker på biblioteket om du inte har någon tygaffär med bra mönsteravdelning i närheten. Till en klänning är livet och ärmkullen viktigast, och ärmlängen kan man variera. Kjoldelen på en klänning kan man göra rak eller lite utställd och med mer eller mindre rynkning. Ullas grundmönster till klänning i de minsta storlekarna är från början en dopdräkt!

5. Kom ihåg att när plaggen är såhär små är det bra att vara redo att sy klart en söm här och där, eller sy en hel söm, för hand.

6. Pussla och utnyttja tyget så mycket som möjligt — det blir roligare att arbeta när man ger sig själv den utmaningen! Ulla brukar till och med hitta en bit som hon kan göra snedremsor av. Det behövs alltid en till nacken, och om man vill göra en ärmlös klänning eller en med en liten volang på axeln är det bra att kunna kanta.

Här är en av Ullas senaste klänningar. Den får ni beundra så länge. Jag funderar för fullt på hur jag ska bära mig åt för att förklara allting på ett enkelt och tydligt sätt — del 2 dyker upp här inom kort hoppas jag!