Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing långpannerecept

Körsbärsbaklava

Av Posted on Inga taggar 0

Förra sommaren plockade jag massor av bigarråer från det stora trädet i Slätthög. Den här sommaren finns det inte tillstymmelse till bär där, bara skrumpna blad som ser ut att ha råkat ut för något hemskt. Men jag hoppas att andra har bättre tur! Så här är ett recept (ett långpannerecept minsann!) som jag har fått från min gamla studiekamrat Beatrisa. Tusen tack, Beatrisa!

***

Förra sommaren.

Beatrisas baklava med bigarråer

Beatrisa bakar Baklava sa visnjama (Baklava med bigarråer eller körsbär), en långpanna full med klibbiga, frasiga fyrkanter eller trianglar. ”Sött (o ja!) med en angenäm touch av syra från bären”, skriver hon.

Ugn: 200˚, ca 30 minuter

4 ägg
2 dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 dl ströbröd
500 g filodeg
1 kg rensade bigarråer eller körsbär
2 dl rapsolja eller annan olja utan alltför mycket smak

sockerlag:
4 dl vatten
6 dl socker

Skilj äggen. Vispa ihop äggulorna med sockret och vaniljsockret.

Vispa upp äggvitorna och rör ner hälften av ströbrödet. Blanda försiktigt ihop
äggulesmeten med äggvitesmeten.

Vänd bären i resten av ströbrödet.

Olja in en långpanna. Täck pannan med några filodegsblad, pensla med olja, bre ut tunt med smet och strö över lite bär. Varva på detta sätt tills allt tagit slut – sista lagret ska vara filodeg.

Grädda baklavan i 200 graders ugnsvärme i ungefär en halvtimme.

Koka under tiden upp sockerlagen.

När baklavan kommer ut ur ugnen, skär den genast i generösa rutor eller trianglar och häll sockerlagen jämnt över hela ytan.

Åbodas tomatbröd

Av Posted on Inga taggar 1

Tomatbröd i Agnes version.

Tillbaka från min första semestervecka, en i Småland tillsammans med min franske gudson och hans mamma, pappa och lillebror. Jag hade inte hälsat på hos Agnes och Arne i Lockebo i Åboda sedan deras nye lille son föddes, så vi åkte dit — och sedan gick det inte att åka hem, och fyra timmar senare gick det att spänna fast gudsonen i bilbarnsstolen bara med löftet att vi skulle komma tillbaka dagen efter. Han kallar Lockebo för ”huset med alla barnen”. Hans föräldrar kallar det för ”the Paradise House” …

Till lasagnen och salladen den andra dagen bjöd Agnes på nybakat bröd, en för länge sedan hemimproviserad och nu helt etablerad kopia av ett tomatbröd som Estvalls Bageri i Moheda har bakat och skämt bort bygden med i ganska många år nu. Här är receptet!

Åbodas tomatbröd

en långpanna full med tre långa eller fyra kortare limpor
Jäsning: 1–2 timmar + medan ugnen blir varm
Ugn: 250 grader i 15 minuter, 100 grader i 20 minuter

ca 60 g soltorkade tomater
12 dl vatten
100 g jäst (två paket)
2½ msk salt
4 msk honung eller ljus sirap
drygt 2 msk tomatpuré
18 dl vetemjöl
1 l mörkt lantbrödsmjöl

till pensling:
lite olja

ovanpå:
massor av riven ost (hushållsost går bra)

Klipp tomaterna i bitar. Värm vattnet till fingervärme, häll det i en bunke och rör ner jäst, salt, honung (eller sirap), tomatpuré och tomatbitar. Rör sedan ner mjölet och arbeta ihop till en deg. Strö lite mjöl över och låt den jäsa i i minst en timme, kanske två, under bakduk.

Knåda degen och forma den till tre limpor, lika långa som långpannan (eller till fyra som är lika långa som långpannans kortsida — med risk att de fastnar i falsen i ugnen …). Pensla långpannan med olja och lägg den första limpan utmed kanten. Pensla limpans andra sida med olja och lägg den andra limpan intill, pensla med olja på nästa sida och lägg ner den sista limpan (oljan gör det lättare att dela limporna efter gräddningen). Strö över rikligt med riven ost.

Sätt ugnen på 250 grader. När den är varm har limporna oftast jäst så att det är lagom att sätta in dem. Grädda dem i en kvart på den höga värmen, sänk sedan till 100 grader och låt dem står kvar i 20 minuter till.

Ta upp limporna ur långpannan och låt dem svalna på galler.

Olgas rutor

Av Posted on Inga taggar 0

Snabbfika med Heléne före en spelning i lördags. Jag stod för kakorna, Heléne för fatet (hon har en fantastisk samling gammalt vackert porslin, särskilt med tanke på att hon är fyrabarnsmamma!) och fönstret.

Kakorna är en nyuppfunnen rutvariant av ett gammalt ärvt recept som Monica skickade när vi gjorde Kyrkkaffe-boken. Enklare kan det knappt bli. Och inte godare heller! I själva verket vore det ganska enkelt att lära sig det utantill och på det viset alltid ha något att ta till, eller hur?

Olgas rutor på Helénes fat.

Olgas rutor

Monica Larsson i Kode har sparat recept från kyrkkaffena i Harestad på 1950-talet. Olgas kaka var en av favoriterna när det begav sig – en sockerkaka utan bakpulver – och här, i dubbel sats, som Olgas rutor, blir den favorit igen. Enkel och otroligt god!

Ugn: 175°

300 g smör
6 dl strösocker
6 dl vetemjöl
6 ägg

ovanpå:
200 g hasselnötter

Smält smöret och låt det svalna. Rör ner socker, mjöl och ägg och blanda till en jämn smet. Bred ut den i en långpanna klädd med bakplåtspapper.

Hacka nötterna och strö ut dem ovanpå.

Grädda kakan i 175 graders ugnsvärme tills den har fått fin färg. Låt den svalna lite och skär den i rutor.

Fuskmazariner

Av Posted on Inga taggar 0

Delar av HIT-klubben i lördagens upplaga.

I lördags var jag på HIT-klubben på Pukeberg i Nybro. Jag skulle egentligen på Hannas och Erics bröllop i Kalmars Slottskyrka, och så råkade det passa ihop med en sak till.

HIT betyder Högt I Tak och är Niklas och Tinas och Markus och Ellens initiativ. De tyckte att det behövdes ett sammanhang dit alla som ville kunde komma och diskutera — så de ordnade ett! I lördags var det två ämnen: först en timme ”ansvar” och sedan en timme ”hen”. Eftersom alla som kom hade så olika perspektiv att bidra med — en journalist, en socialarbetare, en konstnär, en pensionerad präst, en förskollärare och så vidare (och antagligen väldigt olika syn på svensk politik också, men det pratade vi inte så mycket om) — blev det väldigt intressant med alla exempel.

Hurra för initiativ!

Mellan ”ansvar” och ”hen” åt vi långpannerutor. Niklas hade frågat på Facebook om någon kunde ta med sig fika, och jag var ändå tvungen att testa ett nytt recept … Här kommer det:

Fuskmazariner fotograferade i dåligt ljus. Och sedan blev de uppätna!

Fuskmazariner

Cittragruppen i småländska Slätthögs församling passar på att dricka kaffe tillsammans en stund på sina övningar. Gruppen har medlemmar från Slätthög, Mistelås och Moheda och uppträder i många olika sammanhang: i kyrkor, på tältmöten, i missionshus, på äldreboenden … Många som är med bakar till församlingarnas kyrkkaffen också. Deras mazarintårta är mycket populär och inte alls svår att baka.

Den här varianten är omräknad för långpanna och resulterar alltså i rutor som smakar ungefär som mazariner fastän arbetsinsatsen är ungefär en tiondel … Den som vill kan byta ut mandlarna och ungefär en deciliter av sockret mot ett och ett halvt hekto riven köpt mandelmassa. Och så är det väldigt gott att servera frukt och bär till!

en långpanna full
Ugn: 150 grader, 45–60 minuter

ca 1½ dl mandel
ca 6 dl socker
lite vatten
300 g smör
4 ägg
3 dl mjölk
10 droppar bittermandelarom eller 2 tsk mandelarom
6 dl vetemjöl
2 msk vaniljsocker
1 tsk bakpulver

glasyr:
florsocker
vatten, pressad apelsin eller blodapelsin eller juice (jag använde vatten, grön karamellfärg och mandelarom)

Lägg mandlarna oskalade i matberedaren och hacka dem mycket smått. Häll i drygt en deciliter socker och kör igen tills allt är mycket finfördelat. Fortsätt köra och droppa i vatten så att det blir en fast massa.

Smält smöret.

Vispa ihop äggen med mjölk och bittermandelarom eller mandelarom. Rör ner mandelmassan och vispa bort alla klumpar.

Blanda de torra ingredienserna för sig och rör sedan ner dem i smeten.

Blanda till sist i det smälta smöret.

Häll smeten i en långpanna klädd med bakplåtspapper och grädda kakan i 150 graders ugnsvärme i  nedre delen av ugnen i 45–60 minuter.

Skär kakan i rutor när den har svalnat lite. Bred på glasyr en liten stund före servering.

Ett pyttelitet brödunder

Någon som kan lista ut vad som händer när man håller på med en långpannebok?

Inte så svårt kanske.

Hur man än bär sig åt så måste ju de flesta av recepten provbakas, särskilt de som innehåller något otestat moment, och det blir VÄLDIGT MYCKET KAKOR.

Igår pratade jag med Mia, som hjälpte mig att baka för ett par veckor sedan. Hon tog med ett par lådor fulla av chokladkakor med gräddad kokoskolaglasyr till Studentprästerna i Lund, som hade dem på sin terminsavslutning för Söndagskväll i Kryptan. Så det var ju väldigt lyckat! När vi hade jublat färdigt över det berättade jag om en annan sak och sa att jag inte visste om det skulle bli konstigt att prata om den. Det blir så lätt så att det låter som något slags skryt, fastän poängen var att det var ett pyttelitet mirakel. Mia sa bestämt att mirakel behöver folk höra om. Så här kommer det:

Förra veckan skulle jag vara i Malmö och skynda mig med en massa saker för förlagets räkning, men så var det plötsligt någon som kom på att min dator måste vara i Örebro åtminstone en dag, så jag fick ta nattåget upp ändå och sedan nattåget hem igen. Jag hade provat flera långpannerecept på onsdagen och tog med mig två stora burkar i resväskan. Men när jag kom fram var det nästan inget folk på redaktionen! Alla var ute och reste på olika håll.

Sedan sprang jag på Henrik på lunchen. Han har varit präst i Olaus Petri men arbetar i samma byggnad som jag nu. Vi bestämde att vi skulle fira Pilgrimslivet (där han är med) och hans födelsedag med lite fika på eftermiddagen.

När vi satt där och bläddrade kom Erik, som skulle ta min dator och som sjunger i en av körerna i Olaus Petri. Han fikade med oss en liten stund. Men lådorna var fortfarande nästan fulla. Så jag frågade om han inte kunde ta dem. Eftersom kören skulle öva på kvällen sa han att han kunde ta med dem till församlingshemmet.

Sedan kom det här meddelandet:

”Tack för brödet som jag fick med mig! Det var så märkligt att just den här gången hade de som var fikaansvariga missat det, så då kunde jag plocka fram lådorna. Det blev mycket uppskattat!”

Här är en av kakorna:

Underbara.

Hasselnötsrutor med kanel

En sockerkaksbotten med strössel fastgräddat – det är kanske inte så originellt. Men förfärligt gott!
Använd gärna det här receptet som utgångspunkt för strösselexperiment med andra sorters nötter och olika kryddor. Farinsockret kan sannolikt helt eller delvis ersättas med smaksatt strösocker, rårörssocker eller muscovadosocker.

Ugn: 175º, ca 20 minuter

150 g smör
2½ dl socker
3 ägg
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
3 dl gräddfil

strössel:
1½ dl brun farin
1 msk kanel
2 dl grovt hackade hasselnötter

Rör smör och socker poröst och tillsätt sedan äggen, ett i taget. Blanda mjöl med bakpulver och vaniljsocker och rör ner detta växelvis med gräddfilen. Rör tills smeten är jämn. Bred ut den i en långpanna klädd med bakplåtspapper.

Blanda farinsocker, kanel och hackade hasselnötter och strö detta över smeten.

Grädda kakan i nedre delen av ugnen, 175 grader varm, i ungefär 20 minuter. Låt den svalna lite och skär den sedan i bitar.

Doptårta från Hidingsta

Av Posted on Inga taggar 0

Maria som är församlingstidningsredaktör hörde av sig häromveckan och frågade om det fanns något recept som hon skulle kunna använda när hon skrev om dopet. Något att bjuda på när det är dopfest, alltså.

Då kom jag att tänka på Hidingsta baptistförsamling. Mitt i arbetet med Kyrkkaffe hamnade jag där tillsammans med en väldigt trevlig fotograf som heter Anders Hällzon. En redaktör på tidningen Dagen ville att vi skulle göra ett reportage från en söndagsgudstjänst, och just den här söndagen var det dop. Anders fotograferade både gudstjänsten och kyrkkaffet, och bilderna från fikaborden blev så roliga och typiska och fina att inte bara Dagen använde dem sedan — en hel rad av dem hamnade på omslaget till boken! Naturligtvis bad jag om tårtreceptet också.

Elina bakade tårtan när vi var i Fellingsbro. Den blev lika god den här gången!

***

Foto: Magnus Aronson

Hidingsta baptistförsamlings doptårta

När det är dopfest vill man ju gärna bjuda hela församlingen! Hidingsta baptistförsamling utanför Örebro firade dopfest precis när boken Kyrkkaffe skulle göras, så det är de festdeltagarna som är på bokens omslag. Tårtan är en sockerkaksbotten med marängtäcke. Teoretiskt sett kan man göra dubbel sats och en långpannestor tårta genom att grädda två bottnar och lägga dem ovanpå varandra, men då kan man behöva extra stekspadar och extra händer.

Marängen på den undre bottnen ”smälter” snabbt, så den som vill servera en krispig tårta gör klart den precis innan den ska serveras. Det är enkelt eftersom dekorationen ovanpå nästan inte kräver någonting – några vackra bär eller citronmelissblad bara.

en tårta stor som en halv långpanna
Ugn: 175°, 20–25 minuter

sockerkaksbotten:
125 g smör
3 äggulor (äggvitorna används till marängen)
1½ dl socker
½ dl mjölk + 1/4 dl grädde, alt ¾ dl mjölk
1½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

marängtäcke:
3 äggvitor
2 dl socker
½ dl finhackade nötter eller flagad mandel

fyllning:
2–3 dl vispgrädde
bär efter säsong, t ex hallon, jordgubbar eller blåbär

Smält smöret. Vispa äggulor och socker poröst. Tillsätt smör, mjölk, grädde och vetemjölet blandat med bakpulvret.

Vispa äggvitorna till hårt skum. Vispa ner sockret och fortsätt vispa tills smeten är styv.

Rör om i sockerkakssmeten igen och häll den i en långpanna klädd med bakplåtspapper. Bred försiktigt ut marängsmeten ovanpå. Strö över hackade nötter eller flagad mandel och grädda tårtbottnen i 175 graders ugnsvärme i 20–25 minuter

Låt tårtbottnen kallna och dela den på mitten. Lägg ihop delarna med grädde och bär emellan och några bär ovanpå. Servera!