Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avAnna

Kanske vackraste trappuppgången i Hamburg

I Hamburg finns det massor av ståtlig arkitektur. Jag var där med min bror i slutet av juli i år.

Broder Rudolf, som jag har lärt känna i Brasilien och som jag satt och pratade med många timmar i somras när vi var på samma plats i Frankrike i ett par veckor, har berättat en del för mig om hur det var att växa upp i Hamburg på 1940-talet. Han och hans vänner letade efter bombfragment, byggde samlingar och bytte bitar med varandra — färgglada och vackra. Det är så overkligt att tänka på det när man vandrar omkring i staden, men det är ett faktum att många av de modernare husen ligger där de ligger därför att staden blev bombad.

Men många jugendfastigheter klarade sig eller har blivit renoverade. När vi (jag och min bror alltså) var på väg förbi Asiahaus blev vi så fascinerade av den vackra porten att vi blev tvungna att titta närmare.

Det är alltså en administrationsbyggnad — här hanterades på något (eller alla?) vis hyror från och med förra sekelskiftet. Asientemat beror förstås på att Hamburg, som den enorma hamnstaden, hade täta kontakter med Fjärran Östern. Kanske är det uppenbart för en jugendekonom — jag kan inte påstå att jag ser att det här skulle vara särskilt Asieninspirerat.

Om man ska gå ner i källaren för att hämta något, så är det ju fantastiskt trevligt att källarnedgången har ett ljusgult blomstergaller med många detaljer.

Blommor av järn.

Och blad.

Den som har stämt träff med en kollega för att gå ut och äta lunch kan nästan gå vilse med blicken i mosaiken på golvet.

Den ovala formen är en ljusgård. Intill den finns trapphuset — som väl egentligen hade räckt om det är skönhet som ska mätas, eller hur?

Och här sitter en som det är lite svårt att få ögonkontakt med.

Vad ska man göra med alla de här otroligt vackra jugendintrycken? Bara njuta kanske.

DN-annonsen och handlederna i Hongkong

Av Posted on Inga taggar 0

Den här annonsen måste vara något av det underligaste jag har sett i en svensk dagstidning.

En kanske irrelevant fråga dök upp nästan genast när jag läste texten: vem är översättaren som tackade ja till det här bisarra uppdraget?

Det lilla hoppfulla är att så många har protesterat mot den.

Läs den och jämför med Hongkongdemonstranternas hälsning till världen.

Min vän i Hongkong berättar lite grann i meddelanden då och då.

För ett par veckor sedan:

Nu har regeringen backat från förslaget om utlämningslagen, men det är för sent. Under de här två månaderna har nio personer dött, och polisen har gett sig på demonstranterna på ett extremt sätt och använt mycket våld. Regeringen vägrar att svara på de fyra andra vädjandena.

När jag frågade om relationerna mellan politiker i Hongkong och fastlandspolitiker fick jag det här svaret:

Carrie Lam som är chefsminister här (Annas kommentar: jag använder Sveriges Radios översättning av titeln Chief Executive) väljer att lyda och tillfredsställa den kinesiska regeringen, och Hongkongs invånare känner sig bedragna av henne. Det pågår ett handelskrig mellan Kina och USA, och den kinesiska regeringen har tagit massor av pengar från Hongkong.

Vi misstänker att fastlandspoliser har skickats hit och beordrats att låtsas tillhöra Hongkongpolisen. De har vridit om händer och fötter på många demonstranter. Många av demonstranterna har frakturer i handleder och fotleder nu. Det är tortyr. Det är så förfärligt, för i vanliga fall är poliserna i Hongkong mycket artiga.

Vi har upptäckt att det inträffar ungefär sju självmord varje dag, och vi tror inte att alla är autentiska självmord. Vi misstänker att det är något annat som har hänt.

Jag skulle tro att demonstranters familjer också har blivit tillfångatagna, för poliser dödade människor vid MTR Station, och sedan försökte de radera materialet från övervakningskamerorna, så nu har många demonstrerat för att de filmerna ska visas.

När jag berättade om reaktionerna på annonsen här skrev min vän:

Ja, vi är så upprörda över det som den kinesiska regeringen påstår. Tack för att ni stöttar oss! Och fortsätt be för Hongkong. Vi misstänker att över 100 personer har dött i vad som påstås vara självmord nu. Nästa måltavla blir kyrkorna. Den kinesiska regeringen gillar att skicka ut fake news …

Vi har kommit överens om att jag inte ska publicera min väns namn eller något annat som gör att det går att lista ut vem det är, men jag vill tacka dig för att du har berättat! Och tack alla ni som läser — jag vet att det betyder mycket för min vän att veta att människor i andra delar av världen bryr sig om Hongkongborna och deras rättigheter och trygghet!

Amnesty International har skrivit om de senaste veckornas händelser här, här och här. Svenska Amnesty skriver om lagförslaget som drogs tillbaka här.

Det verkar som om man fortfarande kan delta i svenska Amnestys brevkampanj här.

Betala en extra lunch

Av Posted on Inga taggar 0
Att mäta omkretsen av överarmen på barn är ett av de säkraste sätten att upptäcka om de är undernärda. Foto: Rotary Doctors

I slutet av det som vi kallar sommar här i Sverige, i augusti, får många barnfamiljer i Östafrika det mycket kämpigt. September är ännu värre. Majsen har inte mognat än, och det kan bli riktigt svårt att få tag på mat. Även om föräldrarna försöker se till att barnen får äta först går det fort för dem att bli undernärda.

Foto: Rotary Doctors

Under den här perioden kommer det extra många barnfamiljer med undernärda barn till Rotary Doctors kliniker. Klinikerna är ett slags primärvård som min farfar uppfann på 1990-talet och som fortfarande fungerar: skandinaviska och holländska läkare kommer körande i jeep tillsammans med sköterskor och hälsoinformatörer och möter lokal personal. Tillsammans bemannar de en enkel klinik dit alla i området kan komma, och det finns en fond som täcker kostnaderna när någon inte har råd att betala den redan mycket låga avgiften. Nästa dag är jeepen och den resande personalen på ett nytt ställe, men samma dag nästa vecka kommer de tillbaka igen, och kliniken är öppen. På det viset kan människor bo kvar i sina hemtrakter istället för att dras in till städerna, där de annars ofta hamnar i svårigheter.

Vad kan vårdpersonalen på klinikerna göra för de undernärda barnen? Jo, det finns faktiskt en väldigt enkel lösning som snabbt får dem att må bättre och att må bra ända tills majsen kan skördas.

Foto: Rotary Doctors

Det är en extra näringsrik grötmix som är enkel att laga till. Grötmix som räcker till ett barn i två månader kostar ungefär 80 svenska kronor.

Många av oss lägger minst den summan på en enda lunch någon dag i veckan, och vi äter alla för minst så mycket på en eller två eller tre dagar. Men 80 kronor räcker alltså till gröt i två månader för ett barn i något av de utsatta områdena i Kenya. Varför inte utmana några vänner att vara med och ge? Det går bra att swisha till 9004722 och lika bra att sätta in på bankgiro 900-4722.

Magiskt och extra bra för återbruk

Av Posted on Inga taggar 0

Den här boken hittade jag på Malmö stadsbibliotek i somras. Den kom ut 2015 i USA, men det verkar som om den har längre livslängd än många svenska böcker — det går i alla fall fortfarande att beställa den på Adlibris. (Och det, kära vänner, betyder att det går att beställa den i närmaste bokhandel också!)

Jag lyckades inte ens packa upp symaskinen under sommaren, men jag bläddrade igenom några böcker ganska noga för att se vad jag skulle kunna börja med när det blir av. Hoppet, hoppet!

Amy Barickman utgår från sex olika plagg och presenterar sex varianter av vart och ett av dem. Sedan fortsätter hon, efter en utförlig beskrivning med många bilder, med att visa hur varje variant kan ta sig ut sydd i olika tygkvaliteter och med vitt skilda mönster och mönsterkombinationer.

Här och där finns det återbruksförlag — som blusen ”The Charlotte”, som är sydd av gamla herrskjortor.

Hon måtte ha blivit bra nöjd med den, för den har hamnat på en extrabild bredvid förordet! Här ser man materialen tydligare: tre olika herrskjortor i samma färger men med olika randning.

Alla mönster visas med bilder av hur man ska lägga mönsterdelarna, men när hon föreslår återbruk berättar hon lite om hur man tar vara på befintliga plagg också.

Här är en kortärmad variant av samma modell.

Boken innehåller fler återbruksmodeller: en kappa som är sydd av en gammal militärfilt (!), till exempel. Återbruk är inte Amy Barickmans fokus, men det dyker upp gång på gång på ett inspirerande sätt.

Men det finaste är nog citaten ur gamla sömnadstexter — Mary Brooks Picken som skrev som klädsömnad på 1920-talet verkar ha varit en mycket medveten och pedagogisk person!

Här kan man se alla modellerna som boken innehåller. Här kan man bläddra bland smakprovssidor. Den första av dem är också en av återbruksmodellerna!

Bokomslag med baksidor

Av Posted on Inga taggar 0

Brittiska och amerikanska klassiker kommer ju ofta i massor av utgåvor — särskilt om de är så klassiska att författaren har varit död i mer än 70 år så att rättigheterna är fria och förlagen är helt fria att bara tjäna en massa pengar på nyutgåvor … Men en av de senaste årens nyutgåvetrender är så vacker att jag är beredd att lägga alla synpunkter på vinstmaximering åt sidan en stund.

Broderade omslag nämligen! Ganska ofta med reliefeffekter och med broderiets baksida på insidan av bokomslaget. Jag vet inte om det oftast är brodöser som har fått agera formgivare eller om det är formgivare som har fått i uppgift att brodera, eller om det är samarbeten, men effekten är så vacker.

När jag bläddrade i de här utgåvorna var jag på en bokhandelsrunda i Sheffield med Lily Batsford, som är nyutexaminerad professionell brodös, och hon var lika glad som jag.

Till och med baksidestexten på Anna Sewells Black Beauty (på svenska fick den för länge sedan titeln Vackre Svarten, och jag läste den i en magnifik illustrerad utgåva när jag gick i mellanstadiet) är broderad. Visst är det fint?

Det är konsekvent genomfört — här är insidan av baksidan!

Till Black Beauty passade det fint med bara svart och rött garn, men till Frances Hodgson Burnetts The Secret Garden (Den hemliga trädgården) behövde brodösen en massa nyanser av rött, brandgult och grönt.

Då blir baksidan såhär. Man kan undra om en gammaldags syslöjdsfröken skulle ha godkänt en sådan baksida — idealet var ju länge att baksidan skulle vara i stort sett lika fin som framsidan — men man ser verkligen att här har någon arbetat.

Här är baksidan lika fullsydd som framsidan.

Visst är det maffigt?

Här i Sverige har Vilhelm Mobergs Utvandrarserie fått vackra broderade omslag på ungefär samma sätt, men i en stil som passar tonen i böckerna — dovare färger och mer återhållsamma tekniker och motiv. Vilka andra böcker skulle kunna få broderade omslag? Har man inte så nära till att få uppdrag av bokförlagen kan man ju göra sig ett eget tygomslag till en favoritbok — ett riktigt exklusivt sätt att behandla en favoritförfattare, eller ett riktigt exklusivt sätt att ge bort en present.