Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avAnna

Åt var och en en egen säng

Nu ska ni få se något som är både en grafisk upplevelse och osannolikt vackert till innehållet!

Min mamma är helt fantastiskt bra på många saker, och en av dem är att pyssla med barn. Hon blir inte stressad när barn har idéer — och de flesta barn är alldeles lugna när de är med henne, så det brukar komma mycket spännande och oftast konstruktiva idéer.

Den här gången pysslade hon med en femåring som hade fått två små kakmått i form av nallar.

En trolldeg fanns också.

Först kavlade de ut trolldegen och gjorde massor av nallar.

Sedan gräddade de nallarna hårda.

Femåringen gav dem ansikten och kläder med tuschpennor, och min mamma hjälpte nog till lite grann, men bara på femåringens inbjudan.

Sedan kom femåringen på att varje nalle måste få en säng och en filt. Då blev min mamma verkligen satt i arbete: det är hon som har gjort alla askarna som nallarna har som sängar. Femåringen bäddade med silkepapper. (Varför fyra vilar tillsammans högst upp har jag glömt att fråga. Det finns alldeles säkert en bra förklaring.)

Och det man inte ser på bilden är att varenda nalle dessutom har fått ett namn som står på sänggaveln. Det var inte så lätt att skriva namnen på de tunna askarna, men det måste såklart göras.

Var och en kan ju förstå att det här projektet tog sin tid och att det inte bara blev det som en vuxen kunde förutse från början.

Finns det en finare present att ge till ett barn än en lång stund och beredskapen att följa med i fantasin?

(Och här kommer ett litet tips: baka dem i det som kallas vit pepparkaksdeg istället, dekorera med ätbar färg, ordna säng och namn och sälj på adventsbasaren eller ge bort, kanske tillsammans med ett kort där du berättar om vart du har gett julklappspengar i år!)

Tre som vinner garn och beskrivning till Stjärnerand-vantarna

Vad roligt att så många av er ville vara med och tävla om garn och beskrivning till Maja Karlssons vackra vantar!

Nu har en slumpgenerator valt tre vinnare som får beskrivningen (och några till — den ingår nämligen i det senaste numret av Järbo Garns tidning Inspiration) och garn.

Ida Selin skrev till mig flera gånger i samband med den förra tävlingen — hon lyckades inte skriva någon kommentar här på bloggen. Är ni fler som ar det problemet? Nu fungerade det, och lustigt nog drog slumpvalsgeneratorn henne. Såhär skriver hon:

Nu provar jag igen om det funkar att kommentera! 

På hösten och vintern nästan växer tekoppen fast vid mina händer, har en tekopp nära så fort jag är hemma! Härlig värme och SÅ gott! 

Men en ullstickning fungerar skönt att värma sig på också!

Elisabet Berndtsson vinner också. Hon skriver såhär:

Är det riktigt kallt tar jag ett par tunna fingervantar på händerna och sedan ett par tjockare tumvantar utanpå. ”Lager-på-lager”!

Och Annika Landoff:

Åh, jag vill vinna! Har jag inga vantar så snor jag in händerna i tröjan eller hämtar en kopp hett kaffe för att värma tassarna runt koppen.

Stort grattis, alla tre! Jag önskar er värme, stjärnor och inspiration!

Och ni andra: det finns alltså 35 vantmönster till, och massor av vackra bilder, i Majas nya bok Trettiofem vantar. Stjärnerand-vantarna har hon hittat på utanför det projektet, så att säga.

Docksömnad i Lokichoggio

Ett nytt försök har satts igång i ANA-gruppen i Loki (Lokichoggio) i Kenya: man kan ju sy dockor med runda huvuden och händer och med kropp av kangatyg!

Sedan tidigare finns det en grupp som driver ett bageri och en som tillverkar smycken, bland annat.

Nu har Birgitta lärt ut hur man syr en dockmodell som Linda Westermark arbetade fram för ett tag sedan (det var ju Linda som hade den första mer omfattande sykursen i Loki).

Eftersom Barnmissionen inte har några utländska gäster just nu kunde gruppen låna gästlägenheten som arbetsrum för det här projektet.

Linda lärde ut symaskinssömnad när hon var i Loki för några år sedan. Då köptes det in symaskiner som kunde drivas med el men också med trampa — bra i trakter där elförsörjningen är opålitlig.

Lite senare visade det sig att en kongolesisk man som bodde i ett flyktingläger i närheten var skräddare. Han fick tillstånd att arbeta tillsammans med klädsömnadsgruppen och lärde medlemmarna hur man syr skoluniformer. Det var något som flera i gruppen hade drömt om, för att kunna sy skoluniformer är en väg till en självklar inkomst i Kenya. Många, många skolor kräver att barnen ska ha skoluniform varje dag.

Nu är det alltså ytterligare en ny färdighet som lärs ut. Det har funnits ett par mjuka djur i gruppens sortiment tidigare, så idén med dockor låg nog ganska bra till.

Här är Eunice med sin första färdiga docka. Grattis, Eunice!

Du som vill veta mer om Birgittas och hennes medarbetares arbete i Loki kan leta upp Loki i kategorilistan här på bloggen eller gå in på Birgittas och hennes man KeAs egen blogg!

Tävling (igen!): Vinn garn och mönster till Majas Stjärnerand-vantar

Idag har jag en riktigt underbar liten nyhet att dela med mig av!

För ett par veckor sedan hade jag ju en tävling med Maja Karlssons bok Trettiofem vantar, och det var många, många som ville vinna den. Grattis till er tre som gjorde det!

Ungefär samtidigt bläddrade jag igenom Järbo Garns senaste Inspiration-tidning och insåg att alla ni som tävlade antagligen skulle bli lika förtjusta i det Maja-vantmönster som fanns där, Stjärnerand.

Inspiration är en gratistidning som många har chansen att hämta hos någon återförsäljare — men alla har ju inte en sådan i närheten, och på en del ställen tar den slut snabbt. Så jag frågade Kalle på Järbo Garn om jag kunde få göra en minitävling med några exemplar.

Han hade en ännu bättre idé: han föreslog att vinsten kunde få bli tidning och garn till vantarna!

Tidningen innehåller, förutom Stjärnerand-mönstret, Majas flätstickningsskola! I den finns också mönster till en julig barntröja och flera andra gratisbeskrivningar.

Den vackra vanten stickar man i naturvitt och mörkgrått tvåtrådigt yllegarn, Järbo Gästrike.

Tre paket med tidning och garn har jag, och tävlingsfrågan den här gången blir såhär:

Vad brukar du göra för att värma händerna när det blir kallt ute?

(Temugg? Varm choklad-mugg? Elementet? Vantar inomhus? Spola dem i varmt vatten? Be en vänlig familjemedlem att gnugga dem? Klappa katten?)

Svara före tisdagen den 20:e, så använder jag en slumpmaskin för att hitta tre vinnare sedan!

Glad nyhet för alla som inte kan leva utan bryggkaffe

Ni skulle bara veta hur mycket jag har tänkt ut att jag ska berätta för er … det är många, många gånger mer än det som syns här på bloggen.

Ibland är orsaken lika enkel som vardaglig som knäpp: jag har gjort det mesta av arbetet men glömt bort var jag sparade resultatet.

Idag kom jag plötsligt på att bilder på de fantastiska kaffefiltren som jag fick från Henrietta i Karlskrona i somras kanske inte låg i återbruksmappen, där jag har letat efter dem flera gånger, utan i en mapp som heter Henrietta. Ganska logiskt, eller hur?

Så nu får ni också se dem!

Bakgrunden är den här artikeln, och den här — om Anna Laxhed som kom på att hon kunde sy kaffefilter av minibitar av begagnat bomullstyg som hade blivit över, blindtestade dem med vänner och kom fram till att kaffesmaken inte påverkas alls.

Mönstret har ju alla som har filter hemma. Så små bitar av bomullstyg har de flesta som syr. Jag undrade om inte det här skulle kunna bli ett av de första någorlunda lönsamma hantverksmarknadsinslagen på länge och la ut frågan i gruppen Handarbeta för välgörenhet på Facebook, där många medlemmar försöker både ordna det som behövs på olika platser i världen och samla in pengar genom att sälja handgjorda saker här i Sverige.

Några dagar senare fick jag ett fint kuvert med ett ännu finare handgjort kort i från Henrietta — och två filter!

Anna Laxheds idé var att använda vintagetyger från 1970-talet till filtren, och det har Henrietta också gjort. Jag är uppväxt med påslakan i den här stilen — jag tror att det var min farmor som köpte dem åt oss, fantastisk kvalitet, många av dem varade fram till för kanske fem år sedan — och blev så väldigt nostalgisk och glad!

Man kokar filtren på spisen när de är färdigsydda (i artiklarna beskriver Anna Laxhed exakt hur hon gör), sköljer dem och hänger dem på tork efter varje användning och kokar dem igen ibland så att de håller sig rena. Det verkar helt okrångligt.

Vinsten? Ja, inte är ett kaffefilter av papper superdyrt. Men många använder ett par om dagen, eller fler, och räknar man ihop det så blir det en del pengar. Ett sytt filter i bomullstyg håller länge, länge. Och dessutom blir man glad och kanske, som jag, nostalgisk varje gång man ser det!

Henrietta har sytt sina filter på en overlockmaskin, men det går finfint med raksöm och sicksack på en vanlig maskin också.

Se det här som ett tips om …

… du har barn som behöver en bra idé till syslöjden i skolan

… du syr tillsammans med barn hemma och de vill göra egna julklappar till kaffedrickare i släkten

… du syr för att sälja till förmån för något bra

… du vill komma igång med att sy men tycker att mycket verkar krångligt

… du har någon vän som vill göra sig av med gamla vävda tyger

… du har arbetskamrater eller vänner som dricker mycket kaffe och som du vill ge en liten julklapp till

… du är ansvarig för rättvis handel-skåpet i din församling och vill göra en extrasatsning på Eguale-kaffet genom att bjuda på något som passar till det

… du leder någon grupp där det behövs en enkel återbruksaktivitet

Ja, och Henrietta har ju försett mig med finfina tips tidigare också. Till exempel bivaxdukarna!