Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avAnna

Mainas fina mössa

Förra veckan började Bunda-insamlingen (kan vi kalla den så?), och nästan direkt visade Maina fyra vackra mössor som hon hade stickat och tänkte bidra med.

Jag frågade henne om hon ville bjuda på beskrivningen, och hon svarade genast ja, så här kommer den!

***

Mainas fina mössa

Garnet jag stickat i är Drops Merino Extra fine 100% ull, superwashbehandlat. Kanten och blomman är virkade i tunnare garn och med virknål nummer 2.

Omkretsen på mössan är 37 cm. Intagningarna börjar vid 10 cm, och mössan är 15 cm hög när den är klar.

På strumpstickor nummer 3½ har jag lagt upp 60 maskor som jag har stickat i 15 varv mosstickning.

Så har jag bytt till stickor nummer 4 och stickat 24 varv slätstickning.

Sedan minskningar enligt följande:

Ta ihop maska 9&10 sex ggr varvet runt.

Sticka ett varv utan minskningar.

Fortsätt ihoptagningarna med ett varv slätstickning emellan: ta ihop maska 8&9 ett varv runt, sticka ett varv utan minskningar, ta ihop 7&8 ett varv runt, sticka ett varv utan minskningar, fortsätt på samma sätt med 6&7, 5&6 och 4&5.

Nu är det 24 m kvar.

Sticka ett varv slätstickning och ta ihop 2&2=12 m kvar.

Dra tråden igenom de sista 12 maskorna.

Byt till det tunnare garnet och virka kanten såhär: börja med 1 fastmaska, 3 luftmaskor, 1 fastmaska i 1:a luftmaskan, 1 fastmaska i kanten, upprepa varvet ut.

Blomman virkar jag i samma garn som kanten: 5 luftmaskor, ta ihop till en ring och virka 10 fastmaskor i ringen. varv 2: 2 st fastmaskor i varje fastmaska varv 3: 1 fastmaska + 1 luftmaska i varje fastmaska varvet ut. Avsluta med ett likadant varv som du gjorde runt kanten på mössan.

Sy fast blomman på mössan och fäst alla trådar.

Sedan jag frågade Maina om beskrivningen har det hunnit bli ett par mössor till!

***

Tack så jättemycket, Maina! Hoppas att det blir många blommössor till Bunda!

Kanske en idé

Förra veckans lilla experiment, stickat framför A United Kingdom: en dopdräkt med stickat ok (som jag verkligen har stickat) och sydd nederdel (som jag inte har sytt än — det är en vit T-shirt som ligger där och låtsas).

Min tanke är att den kan vara ett fint samarbetsprojekt i en familj eller en församling och att man kan använda tyg som har varit något annat (finduk? lakan? brudklänning?) nertill.

Och finns det gamla vita spetsar så kan man använda dem. Är det ett fint överlakan med spets använder man såklart överkanten som nederkant.

En poäng är såklart att där passformen är viktig och sömnaden skulle ha blivit lite pillig slipper man sy, och där stickningen skulle ha blivit tidskrävande använder man tyg och syr med bara raka sömmar istället. Och så tycker jag dessutom att den här sortens materialblandning är vacker.

En annan poäng är att oket är mer elastiskt än ett sytt, så dräkten är enklare att ta på och kanske också lite skönare att ha på. Och aningen mer flexibel i storleken än dopdräkter sydda helt i vävt tyg.

Vad tror ni?

Ramslökspesto, ett riktigt recept

Av Posted on Inga taggar 0

Är det så att ramslök håller på att bli ett kantarellfenomen — alltså att de som hittar den inte vill tala om för andra var den finns?

Förra helgen gick jag till en matbutik där jag inte brukar handla. Där finns det en särskild hylla för frukt och grönsaker som har sorterats bort och fått sänkt pris, och där hittade jag flera 50-gramsaskar med ramslök — så nu har jag gjort pesto igen, och nu har jag ett recept!

Hade jag haft en chans att plocka dem i naturen skulle jag förstås ha gjort det, men jag är så glad att jag fick en chans att rädda dem från att bli slängda i matbutiken istället.

Det är inte alls så noga med proportionerna i receptet egentligen, men den som vill kan använda dem. Det blev i vanlig ordning hur gott som helst, och det är ju inte min förtjänst utan de fantastiska ramslöksbladens.

50 g ramslök (väg den först, skölj den sedan)
2½ dl rostade solrosfrön
2½ dl rapsolja
½ dl Bjäst-flingor
salt

Lägg allt i en matberedare eller en skål och kör det till en slät massa med matberedarens kniv eller med mixerstav. Smaka av med salt. Vill du ha den lösare kan du använda lite mer olja eller faktiskt vatten — vattnet kommer att ändra färgen på peston och göra den ljusare grön, och det är också vackert.

Två som vann över rasismen till slut

Av Posted on Inga taggar 0

När A United Kingdom gick på bio för fem år sedan missade jag den, men jag är så glad att jag har sett den nu!

Det är en spelfilm som bygger på verkliga händelser på 1940-talet, när en 24-årig engelska, Ruth Williams, mötte en ung juridikstudent som var den blivande regenten i Betchuanaland (nuvarande Botswana), Seretse Khama, på ett arrangemang som London Missionary Society ordnade.

Först ett BBC-reportage där Ruths syster berättar om vad som hände och vad det fick för följder:

Det var alltså två unga människor som möttes, men på grund av att de hade olika nationalitet, och egentligen mest av allt på grund av att de hade olika hudfärg, blev deras relation en stor världspolitisk fråga.

Om jag har förstått det rätt var det så att Betchuanalands grannland Sydafrika just höll på med att införa apartheidlagar. Om Storbritannien, som styrde Betchuanaland, hade godkänt Ruth och Seretse Khamas äktenskap och låtit Seretse Khama bli ”chief” i sitt hemland (det var det juristutbildningen skulle förbereda honom för) hade det blivit en konflikt med Sydafrika. Och det gick inte att ha en konflikt med Sydafrika, för det här var också en period när uran var mycket viktigt för Storbritannien, och det var Sydafrika som skulle leverera uranet.

Antagligen var det också så att Betchuanalands naturresurser höll på att utforskas och att frågan var vem som skulle kunna tjäna stora pengar på dem.

Vad hände?

Ruth och Seretse Khama kom till Betchuanaland som nygifta, men han kallades tillbaka till London för ett möte och tilläts sedan inte resa hem. Så Ruth blev lämnad i sitt nya hemland, födde deras första dotter och var mycket ensam.

Många, många konstiga möten senare, många svepskäl senare, många brutna löften senare, efter mycket förödmjukelse, ganska många år senare, blev Seretse Khama Botswanas förste president.

Min morbror Rune, som kan enormt mycket mer om de afrikanska ländernas historia än jag, rekommenderar läsning av Wikipedias artikel om Ruth Williams Khama tillsammans med filmen.

Jag skäms alltid när jag inser att stora historiska händelser helt har gått mig förbi, och det är ju inte så konstruktivt. Att se den här filmen och läsa på kan vara att täppa till en kunskapslucka, men det är också en så väldigt vacker och ibland skrämmande film om ett land och om andra länders försök att styra det och om två unga människor som vet att de måste få vara tillsammans.

Den som inte har tillgång till Cineasterna där jag såg filmen — Malmö Stadsbibliotek har haft den streamingtjänsten som en del av sitt utbud men håller på att avveckla den nu, jag vet inte hur det är med andra bibliotek — kanske hittar filmen på något av de stora nätverken (jag har inget av dem), och annars finns den åtminstone som betalfilm på Youtube och SF Anytime.

Hur stor är en liten mössa?

Det är många som frågar om storlekar på de mössor som ska till Bunda i Tanzania nu i sommar.

Jag brukar hänvisa till den här tabellen:

Den här hämtad från den här webbplatsen.

Men som ni ser är det en storlek för barn från prematur och upp till en månad.

Och alla ni som har sett bilden av de nyfödda trillingarna har säkert tänkt på att nyfödda kan vara så olika stora …

De som är riktigt små behöver mössorna minst lika mycket som de som är normalstora, så mindre mössor behövs också.