Hur går det med min gröna Röda korset-kofta?
Jo, jag har inte kunnat sticka så mycket den senaste veckan, och nystanet har kollapsat alldeles, men en bit till har jag kommit!
En dam som jag träffade idag sa att oket har så vackra ränder — det var vändningarna hon såg. De skulle synas mer om jag bara vände, men jag lägger garnet om nästa maska, så det blir nästan inget hål. Egentligen kanske man vill åt hålen, som ett slags spetsmönster?
”Ärmsömmen” är virkad, en kombinerad avmaskning och söm, och när maskorna tog slut satte jag den sista på stickan.
Vändningen vid ärmslutet gör jag var fjärde gång, åtta maskor in. Skulle gärna ha lite mer muddkänsla, så kanske var tredje gång på nästa kofta?
Att koftan är helt rätstickad är inte riktigt sant — sista maskan stickar jag alltid avig för att kunna lyfta den på nästa varv.
Det var nog allt för idag! 
