Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv Sandnes Garn

”Enkla mönster som alla kan förstå”

I höstas fick jag en vacker bok från Ordalaget förlag: Sticka till dig själv. Nu är det dags för en intervju med dess författare, Stina Tiselius!

***

Hej Stina! Sticka till dig själv heter din nya stickbok – varifrån kom den idén?

Så länge jag kan minnas så har det jag stickat varit presenter till andra. Kanske till min familj, någon vän som nyss fått barn, eller till en vän eller som en gå-bort-present.

Jag tycker det är otroligt roligt att ge bort något vackert handgjort, något som tagit tid att göra, något med kärlek. Jag gillar att skämma bort min familj och mina vänner med stickade gåvor. Men jag då?

Jag är otroligt dålig på att unna mig själv fina saker. Och det kände jag nu att jag ville ändra på. Det har blivit dags för att äntligen sticka något till mig själv. För det är jag värd.

Hur har du fått inspiration till modellerna i boken?

Ofta är det själva garnnystanet som väcker kreativitet och skaparlust. Det kan vara en färg eller en struktur och så sätts tankarna igång. Hur skulle en poncho eller en tröja kännas i det här garnet? Vilken stickad struktur skulle framhävas bäst med detta garnet? Sedan tänker jag på vilken färgskala jag är ute efter. Jag vill också att det ska vara skönt att både sticka plagget och att ha på sig det.

Poncho designad av Stina.

Är det någon av dem som du är extra nöjd med?

Hm, svårt! Boleron i tweed är så fantastiskt användbar och superskön att ha på sig. Så den är en favorit. Sedan älskar jag alla ponchos, och tweedtröjan är också en favorit.

Har du stickat dem till dig själv eller designat dem med tanke på stickvänner som skulle kunna sticka dem åt sig?

Både och. Alla modeller i boken är plagg som jag själv vill ha och som jag tycker är roliga och avkopplande att sticka. Många hör av sig till mig och tackar för att jag har enkla mönster som alla kan förstå. Ovana stickare som säger att de har hittat gnistan igen i mina enkla beskrivningar. Detta bär jag med mig i varje mönsterkonstruktion. Jag vill att det ska vara enkelt att förstå så att mina beskrivningar ska kunna stickas av alla.

Varför ska man sticka till sig själv?

Jag tycker att många generellt sett är ganska dåliga på att unna sig själva. Man stickar till sina barn, sin man och ger bort till vänner och släkt. Men man unnar inte sig själv samma fina gåva, det är som om man själv inte skulle vara värd en lika fin present. Det ville jag utforska lite. När jag är med på stickcaféer och liknande möter jag många som känner igen sig i detta. Därför uppmanar jag alla jag träffar att pyssla om sig själva för en gångs skull! Sparka igång sin egen kreativitet. Fundera på vilken färg vill JAG ha. Vad skulle passa MIG bäst? Vad vill JAG sticka och varför?

Mössa och värmekrage i Stina-stil.

Vad är skillnaden mellan de här modellerna och modellerna i din bok Sticka enkelt till barn, utöver att det går åt mer garn?

Jag skulle säga att garnvalet skiljer sig mest. Jag var mer experimentell med garnerna i Sticka enkelt till barn. Till Sticka till dig själv har jag valt mer klassiska garner. Annars är stilen på modellerna ganska lika varandra. Till exempel ville jag också ha en oversizetröja efter att ha stickat en till båda mina döttrar.

Vilka garner använder du helst?

Jag gillar Sandnes Garn — de har många fina kvalitéer. Nästan alla modeller i boken är stickade med garn från Sandnes. Jag gillar lite tjockare garner, gärna med struktur och färgskiftning. Ofta stickar jag med dubbelt garn för att få till en effekt jag inte kan hitta med ett enkelt nystan.

Är det någon modell som passar extra bra att börja med om man inte är så van?

Eftersom jag uppskattar enkel stickning och den avkoppling den ger är alla mina mönster enkelt konstruerade. Så jag skulle säga att nästan alla modeller är bra om man inte är så van. Men om jag måste välja någon skulle jag säga oversizetröjan. Det är en av de enklaste modellerna i boken. Jag har en skala över svårighetsgraden på alla modeller i boken som man kan kika på innan man börjar.

Festsjal i strukturmönster.

Är det någon modell som passar extra bra att sticka som present om man skulle vilja göra det?

Någon av handledsvärmarna eller kanske baggymössan. De är väldigt populära och uppskattas av många. Kan vara bra också om man inte är säker på storleken på den man vill ge presenten till.

Hur har ni tagit alla de underbara bilderna? Vilka är dina fotomodeller?

Kul att höra att du tycker att bilderna är underbara! Jag har tagit alla bilderna till alla mina tre böcker. Fotomodellerna är vänner till mig, och mina två systrar ställde också upp som modeller. Det krävs mycket planering och omsorg bakom varje bild. Vilka kläder ska matchas? Ska modellen ha smycken? Hur ska vi göra med håret? Var ska vi fotografera? Hur visar jag plagget och detaljerna på bästa sätt i bilden? Jag älskar varje steg även om det är mycket jobb.

Vad har du fått för respons på boken?

Det har varit jättefin respons! Många hör av sig och tycker den är grymt fin och inspirerande, många taggar i Instagram och tipsar om boken. Det finaste jag fick läsa var i en av Facebook-grupperna med sticktema — det var en kvinna som skrev att hon aldrig hade stickat färdigt en tröja till sig själv för att beskrivningarna hon hittat var så svåra att förstå men att hon tack vare min bok nu hade lyckats sticka en tröja till sig själv. Sådant gör mig så himla obeskrivligt glad!

Vad stickar du just nu, och vad planerar du för nya projekt?

Jag är en sådan person som har flera projekt igång samtidigt. Just nu håller jag på med att ta fram nya mönster och stickar på en tröja och ett par handledsvärmare. Jag planerar också att starta igång min webshop nu under våren. Där kommer man att kunna köpa mina böcker men också köpa lösa mönster och lite uppstickat. Det ska bli väldigt roligt! Och så har jag några andra projekt igång, några som jag inte kan berätta mer om just nu även om jag skulle vilja …

***

Tack Stina!

Alla ni som känner att ni behöver mer Stina-inspiration: hon finns på Instagram och Facebook som stinamariastickar!

Här skrev jag om boken i höstas när den kom. Fråga efter den i närmaste bokhandel och på biblioteket — jag vet att det ligger nära till hands att beställa den från en stor internetbokhandel, men det är precis som med garnaffärerna: om vi anstränger oss lite extra för att handla av människor och är beredda att betala lite mer för det så får vi ha butikerna kvar, och människor kan fortsätta att hjälpa oss och se till att det vi behöver och önskar oss finns i närheten och att det finns någon att prata med och fråga. Det är värt mycket, eller hur?

Vad ska det här bli?

I december förra året fick jag en beställning av en flicka som var tio år då.

Hon och hennes mamma läser mycket tillsammans, det vill säga, mamma läser högt. De hade läst alla M I McAllisters Urchin-böcker, och nu hade de börjat på Harry Potter.

Då förstår ni vad det var hon ville ha, eller hur?

Nu har jag äntligen tagit mig till en välsorterad garnaffär, Rätstickan som ligger nära Kronprinsen i Malmö, och när jag berättade att jag skulle sticka en Gryffindor-halsduk, att jag behövde vinrött och gult, att jag ville sticka i naturmaterial men att garnet måste vara mjukt försökte mannen i butiken med några olika lösningar. Vinrött och gult finns inte i alla färgskalor. Till slut blev det ett vinrött alpackagarn från Sandnes och ett gult merinogarn från Hjertegarn.

Hoppas att färgerna ska stämma någorlunda med förväntningarna. Jag gör den variant där de gula ränderna kommer två i taget och är smala. På bilder som jag har sett verkar det vara slätstickade, rundstickade halsdukar som är vanligast, men jag stickar resår. Visst borde det kunna fungera, eller hur? Vad tror ni?

Och så den stora frågan: blir den klar före jul? Antagligen inte. Man får verkligen skylla sig själv när man börjar för sent …

En film från Aira Hospital i Etiopien

Hur många av er var med i Sandnes Garns satsning och stickade Hjärtefilten för några år sedan?

Sandnes Garn stod för garnet, återförsäljare runtom i Sverige stod för utdelningen, stickarna stod för arbetstid och skicklighet, och resultatet blev flera tusen filtar till barnen på Aira Hospital i Etiopien.

Såhär såg det ut vid ett av överlämningsmötena — det var Astrid Tedman som reste ner för att vara med när filtarna kom fram. Bilden fick jag för länge sedan från Astrid när jag skulle skriva om Hjärtefilten i en bok.

Häromveckan sände SVT en dokumentärfilm som heter Rebellkirurgen. Huvudpersonen i den är Erik Erichsen, som är kirurg just på Aira Hospital.

Under de år när jag var redaktör för Nytt från Läkarbanken, ett nyhetsbrev om Skandinaviska Läkarbanken och Rotarys Läkarbank, läste jag alla rapporter från läkare som hade varit ute på uppdrag. De som hade arbetat på Aira Hospital berättade om Erik och Sennait Erichsen — hon är operationssjuksköterska och arbetar tillsammans med sin man. Ibland kan man ju få en känsla av att man känner någon när man har läst mångas berättelser, men jag var ändå oförberedd på den otroliga energi och kreativitet som filmen förmedlar.

Se den på SVT Play!

Varning: den innehåller mycket som är filmat under undersökningar och operationer på sjukhuset, så om man har lätt för att svimma eller må illa får man vara försiktig.

Kämparkoftan (med Edith-ränder)

bild-1

En ny kofta idag — efter rekordlång väntan tror jag … så ett litet hurra får det allt bli!
Edith lärde mig i höstas hur man kan sticka ränder utan att behöva fästa en massa garnändar. En liten revolution!

91-c

Bild lånad från Ediths Facebook-konto.

AstridSandnes Garn föreslog att jag skulle sticka en barnmodell i Tweed, ett osannolikt fluffigt och mjukt garn. I sista ögonblicket kom hon på att det skulle bli roligare med två färger.

Världen är full av små kämpar som inte har något val de måste bara acceptera den situation som vuxna i form av föräldrar och myndigheter har placerat dem i, och de får försöka överleva så gott de kan. Har ni sett bilden av ett barn i Syrien med armarna i luften för fotografen? Den här lilla koftan, storlek tre år ungefär, tillägnar jag henne och alla andra som har lärt sig gå och håller på att lära sig att tala men som kommer att behöva extra mycket värme av alla slag i många år framöver om det som redan har hänt inte ska förstöra deras liv alldeles.
Koftan är ganska vid, så den som vill göra en större storlek kan nog använda maskantalet och oket som de är och bara förlänga ärmarna och nederdelen. Antagligen är det i så fall bra att minska på minskningstakten på ärmarna också. Mitt bästa tips är som vanligt att skaffa en liten uppsättning långärmade T-shirts i olika storlekar, kanske på second hand, och använda dem som mallar. Koftan ska såklart alltid passa utanpå, det vill säga vara lite vidare.

Första prototypen — här minskade jag bara en maska på vart fjärde varv på ärmarna, och de blev lite för vida. Dessutom glömde jag att göra det femte knapphålet, och när jag märkte det hoppade jag över det sjätte också … Och så hamnade Edith-kanten så att den syns.

Jag har aldrig stickat i ett såhär exklusivt garn tidigare, och jag blev lite stressad av att det var så svårt att repa upp. Så det har tagit lite längre tid än vanligt, och den första versionen blev inte alldeles som jag hade tänkt. Men nu!

Kämparkoftan är nära släkt med Två trådändars lilla kofta (och på det viset också lite mer avlägset släkt med Femtimmarskoftan och Sukutakoftan) men stickas med dubbla raglanmaskor och markörer.

Edith-kanten görs på det framstycke som har knapparna, så döljs det under knapphålskanten när koftan är knäppt.

På den kant som sedan får knappar hamnar alltså de kantmaskor som stickas med båda garnerna — det innebär såklart också att det är är man byter färg. Om man vill göra en kofta med motsatt knäppning får man flytta färgbytena.

Stickor: nummer 5 (gärna en rundsticka med lång och mjuk kabel)
Dessutom: 4 markörer av valfri sort (garnöglor går bra) och en virknål i ungefär samma grovlek som stickorna
Garn: Sandnes Tweed, 4 nystan (ungefär 1½ av varje färg, lite mer av färg 1 det som blir över kan nog räcka till en mössa)
Dessutom: 6 knappar

***

Alla ökningar är gjorda med vridna omslag, men välj gärna en annan ökningsmetod (till exempel Tant Koftas osynliga ökningar som lutar åt höger respektive vänster).
Alla minskningar är gjorda genom hopstickning av två maskor.
Varje varv från rätsidan på oket innebär att maskantalet ökar med 8.

***

 

Lägg upp 11 m med färg 1 (detta är ena framstycket), sätt en markör, lägg upp 12 m (detta är ena axelpartiet), sätt en markör, lägg upp 17 m (ryggpartiet), sätt en markör, lägg upp 12 m (detta är andra axelpartiet), sätt en markör, lägg upp 11 m (detta är andra framstycket) = sammanlagt 63 m.

Varv 1: *sticka r fram till 1 m före markör, 1 a, flytta markör, 1 a*, sticka från * till * ytterligare 3 gånger och sticka sedan resterande m r.
Varv 2 (detta är nu koftans rätsida): *sticka r fram till 1 m före markör, 1 omsl, 1 r, flytta markör, 1 r, 1 omsl*, sticka från * till * ytterligare 3 gånger och sticka sedan resterande m r. Detta resulterar i ytterligare 8 m.
Varv 3: som v 1
Varv 4: som v 2
Varv 5: som v 1
Varv 6: som varv 2 fram till sista 4 m: maska av 2 m, sticka 2 r.
Varv 7: 2 r, 2 omsl, sedan som v 1

Varv 8 (byt till färg 2): som v 2
Varv 9: 5 r, a fram till de 5 sista, sticka 4 r och sticka sedan sista m r med färg 1 och färg 2 tillsammans
Varv 10: sticka 1:a m med färg 1 och färg 2 tillsammans, sedan som v 2
Varv 11: som varv 9
Varv 1215 (byt till färg 1): som varv 10, 9, 10, 9
Varv 1619 (byt till färg 2): som varv 10, 9, 10, 9
Varv 20 (byt till färg 1): sticka 1:a m med färg 1 och färg 2 tillsammans, sedan som varv 6
Varv 21: 2 r, 2 omsl, 1 r, sedan som varv 9
Varv 22: som varv 10
Varv 23: som varv 9

bild-3

På den kant som sedan får knappar hamnar alltså de kantmaskor som stickas med båda garnerna — det innebär såklart också att det är är man byter färg. Om man vill göra en kofta med motsatt knäppning får man flytta färgbytena.

Fortsätt sedan på samma sätt och glöm inte att göra knapphål på varannan färg 1-rand tills oket består av den rätstickade kanten + 4 ränder i färg 1 och 4 ränder i färg 2.

Ta av färg 1 med lite fästmån och sticka första framstycket med färg 2. Gör omslag före och efter markörens maskor som vanligt och ta samtidigt bort markören. Sticka ärmpartiet fram till nästa markör, gör omslag före som vanligt, sticka den ena raglanmaskan avig, ta bort markören och vänd.
Ärmens varv 2: Lyft första m rät och sticka ärmens m a.
Ärmens varv 3: Lyft första m rät och sticka fram till sista m som stickas a.
Ärmens varv 4: som ärmens varv 2, men låt färg 1 vara med i den sista m.
Byt till färg 1, lyft första m, 2 tills, r tills 3 m återstår, 2 tills r, 1 a.
Ärmens varv 6: som ärmens varv 2, sista m stickas med båda färger.
Ärmens varv 7: som ärmens v 3.
Ärmens varv 8: som ärmens v 6.
Sticka 6 ränder (3 i färg 2, 3 i färg 1) på detta vis.
Nästa rand: minska bara i början av första varvet.
Och nästa: minska bara i slutet av första varvet.

bild-4

När det är 9 ränder i färg 1, halskanten oräknad, och 10 i färg 2, sticka kanten i färg 1: 4 r, 2 r tills, upprepa varvet ut. Sticka ytterligare 6 v r utan att minska och maska sedan av i rätstickning från avigsidan alla m utom den sista.
Sätt den på en virknål och virka ihop ärmen med sm, först med färg 1 så att kanten sluts, byt sedan till färg 2 (ta av färg 1) och virka hela vägen upp till delningsvarvet.
Sätt virkmaskan på höger sticka, sticka nästa m som är en raglanmaska, 1 omsl, sticka ryggpartiets m, 1 omsl, raglanmaska, ta bort markör, raglanmaska, 1 omsl, ärmens m, 1 omsl, raglanmaska, ta bort markör.
Sticka andra ärmen som första.
Sätt också denna virkmaska på höger sticka, sticka raglanmaska, 1 omsl, sticka framstyckets m.

Nu har framstycke, ryggstycke och framstycke fogats samman, och det är bara att sticka fram och tillbaka, komma ihåg kantmaskorna, ta med båda färgerna i kantmaskorna på ena sidan och göra ett knapphål i andra sidan på varannan färg 1-rand.
När koftan är totalt 9 färg 1-ränder (halskanten oräknad) och 10 färg 2-ränder lång är det dags för 7 v rätstickning i färg 1 och avmaskning från avigsidan. Och ett sista knapphål!
Nu borde det finnas fyra trådar från garnnystanskarvar att fästa, och därutöver bara åtta trots att koftan är helrandig. Tack Edith! Fäst dem och sy i knappar. Tycker du att koftan är lite sladdrig så prova gärna det som jag inte hade tålamod med eller material till: att sy fast band på knapphålskantens och knappkantens insidor så att det blir lite stadga.

bild-5

Färgbyteskant. Och knapp från Lindra Second Hand i Kalmar.

Dags att ge koftan till någon liten som behöver värme, här eller långt bort!

***

Tyvärr går det inte att generera någon PDF-beskrivning här på sidan, men skriv en e-postadress i kommentarfältet eller skicka den till mig på adressen annabraw[at]gmail.com, så ska jag skicka en fil som går bra att skriva ut!
Hittar ni konstigheter i beskrivningen så hoppas jag att ni hör av er om det också, såklart!