Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv broderi

Handarbete med humanitära motiv

Min väninna Maria har just kommit hem från konferensen Humanitarian Handicrafts i Huddersfield i Storbritannien. Hon var där för att föreläsa om ett textilprojekt som en svensk missionär, Alma Johansson, arbetade med i Tessaloniki under åren efter det armeniska folkmordet, alltså på 1920-talet. En del armeniska överlevare hade lyckats ta sig till Grekland, och för att de skulle kunna överleva där startade Alma en verksamhet som liknar vår tids Fairtrade-koncept.

Almas arbete hade jag hört om tidigare, nämligen av Maria, men konferensen hade jag inte hört om innan den ägde rum. Och det kanske var tur, för annars skulle jag verkligen ha velat vara med. Programmet (som man kan se här) är fullt av både historiska och nutida exempel på hur textilt handarbete har använts och används för att människor som annars har få möjligheter — och orsakerna till bristen på möjligheter kan ju vara många och olika — ska kunna arbeta och få inkomst och självbestämmande.

De senaste veckorna har jag läst en bok om broderihistoria och textilhistoria, Clare Hunters Threads of Life — A History of the World Through the Eye of a Needle. Där finns flera exempel på ”humanitarian handicrafts”, bland annat en stor broderisatsning som gjordes efter första världskriget när en massa brittiska soldater hade kommit hem och var så skadade att de inte kunde sköta några fysiskt krävande arbeten längre — en del av dem hade också koncentrationssvårigheter. Då designades det en serie broderier som de kunde arbeta med hemifrån, och försäljningen sköttes av en central organisation.

Nu hoppas jag att Maria kan berätta mer om konferensen hon var på — både om sitt eget föredrag och om allt som hon fick uppleva — så att jag kan förmedla det till er!

Nödvändigt broderi

Här kommer en sak till som jag borde ha berättat för länge sedan — men jag tror inte att det är för sent.

I höstas fick jag en broderisats i en brun pappkasse av min fina vän Kristina. Hon har gjort en utredning av Svenska kyrkans arbete med integration och hälsat på i en rad församlingar för att intervjua volontärer, nyanlända och anställda om hur integrationsarbetet fungerar i vardagen. Och jag har intervjuat henne om det, såklart — intervjun finns bland annat här.

Fellingsbro, en liten ort ganska nära Örebro och ganska nära Västerås, hade många tomma lägenheter för några år sedan och har tagit emot många. Samma sak gäller Frövi. De båda orterna kallas inom Svenska kyrkan tillsammans Näsby Fellingsbro församlingar.

Och den församlingen har tagit fram en broderisats till ett korsstygnsbroderi i blått och gult med texten

Vi är lyckliga nog

att leva i ett land

som människor flyr till

och inte ett land

som människor flyr ifrån

I kassen finns mönster, stramalj att brodera på, en docka gult och en docka blått moulinegarn — allt man behöver för att tillverka en egen bonad att sätta upp på en vägg som man själv (och kanske andra) ofta tittar på, alltså.

Överskottet från försäljningen går till ett av Svenska kyrkans insamlingsprojekt, ett till stöd för kvinnor som har levt i prostitution i Etiopien.

Här finns församlingens kontaktuppgifter! Jag gissar att det är ganska enkelt att skicka broderisatsen eftersom den är alldeles platt.

Våren kommer, oundvikligen

Ordet ”unstoppable” finns inte riktigt på svenska, eller hur?

Men det är inte svårt att förstå.

Och våren kan vi inte stoppa!

Kanske känner ni igen de här vantarna?

Nu är de klara!

En av mina bröder tvättade sin svarta tröja för varmt. Den blev liggande i flera år i väntan på det perfekta projektet.

Plötsligt fanns det: vantar i ett stycke (ett stycke per vante alltså) och med ledmotivet ur Roberto Benignis film Tigern och snön, Tom Waits-sången, broderat på.

De blev nästan som jag hade tänkt, men slitsen är feldimensionerad, och en etikett hamnade inne i en av tummarna (!!!) för att jag var snål. Så de blev liggande i kanske tre år.


Färgskiftande garn är roligt att brodera med, men man ska planera väl och inte råka vända på bitarna. Och det var inte så smart att använda det till kantlangettstygn.

Nu är alla trådarna fästa ändå, och en brorsdotter som annars inte precis går i handgjort tog hand om dem med glädje.

Dags för nästa par. Får jag bara tag i lämplig tröja kan jag kanske göra dem på tre år istället för åtta!

Ni som har hört av er och vill ha mönster: vilka storlekar är det som behövs mest?