Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Trygga platser för barnen som är på flykt i Irak

Av Posted on Inga taggar 0

Det är ju inte precis så att allt har lugnat ner sig i världen bara därför att Europas gränser är stängda. Många av de flyktingar som kom till Sverige medan det gick att ta sig hit är från Irak. Hur är det där nu? Erik Johansson som leder EFS internationella arbete svarar på några frågor.

***

Mors dag är förberedd i ett av CAPNI:s Child-Friendly Spaces. Foto: CAPNI

Hej Erik! Hur skulle du beskriva situationen i Irak just nu?

Situationen i Irak är fortsatt kritisk. Sedan Europa stängde sina gränser finns det inte längre någonstans att fortsätta sin flykt. Den pågående offensiven som har som mål att befria Mosul från ISIS har skapat nya flyktingströmmar ovanpå den redan ansträngda situationen. Men i Mosul-fallet är det nu sunnimuslimer som nu flyr undan striderna. I den kurdiska regionen i norra Irak är de mycket noga med att inte släppa dessa nya flyktingar för långt in på det egna området — det finns en rädsla för att det bland dessa sunnimuslimer finns många som egentligen är ISIS-sympatisörer, men som nu tvingats på flykt. De har ju tidigare valt att stanna kvar i Mosul under ISIS styre.

Erik Johansson. Foto: privat

Vilka är det som EFS samarbetar med där?

EFS samarbetar med en lokal kristen organisation som heter CAPNI — det betyder Christian Aid Program Nohadra Iraq. CAPNI har arbetat i regionen i ungefär 20 år och har ett omfattande arbete bland flyktingar, internflyktingar och också bland den så kallade värdbefolkningen, det vill säga alla de människor som ställer sina resurser till förfogande för att ta emot människor på flykt.

Med nymålade ägg från dagens pysselpass. Foto: CAPNI

Vad är det ni arbetar med?

Bland CAPNI:s olika projekt har EFS valt att fokusera på det som kallas Child-Friendly Spaces, CFS, som är ett slags fritidsverksamhet för barn i flyktingläger. Dit kan barnen komma efter skoldagen — de som är så lyckligt lottade att de kan gå i skolan — och få hjälp med läxorna. De kan få stödundervisning i skolämnen, men också i assyriska och kristendom. Och så får de möjlighet att leka, dansa, sjunga, rita, måla och så vidare. Allt detta under ledning av utbildade pedagoger.

Äggmålning. Foto: CAPNI

Kan man hjälpa till både i etablerade flyktingläger och bland flyktingar utanför lägren?

CAPNI har en lång rad olika projekt igång. De bistår människor i läger och utsatta människor på olika håll i samhället.

Vad är det som gör att arbetet i de här områdena är så komplicerat?

På många sätt är det relativt enkelt för oss att arbeta i norra Irak, och samarbetet med CAPNI har hittills fungerat väl. Men vi måste hela tiden vara vaksamma för den höga grad av korruption som finns på olika sätt i Irak. Det är inte så lätt att förhålla sig till den eller att genomskåda den när det behövs.

Paus i lekandet för gruppfoto. Foto: CAPNI

Om man vill engagera sig mer praktiskt för barnen som är på flykt i Irak, vad kan man göra då?

Det är inte så lätt att göra något konkret för flyktingar i norra Irak, men man kan bidra med pengar. Allt som behövs finns att köpa i regionen, och därför är det framför allt pengar som behövs. En grupp unga vuxna från Sverige har gjort en resa för att besöka området, och en av dem har varit volontär i norra Irak i två månader nu under våren.

***

Tack Erik!

Inte någon femtimmarskofta längre

Av Posted on Inga taggar 2

Idag på tåget antog jag utmaningen.

Det är så jättemånga som har sagt och skrivit att de vill sticka Femtimmarskoftan i större storlekar.

Nu provar jag!

Hoppas att alla är införstådda med att

* den inte kan heta Femtimmarskoftan då (om man inte får en väldig fart på fingrarna — hur väldig beror på storlek)

* ökningsmönstret kanske förändras lite

* det inte är säkert att proportionerna blir lika gulliga

* det kanske inte går att göra ärmarna helt utan minskningar

Såhär ser det ut nu. Jag började med 70 maskor, storleken är tänkt att bli ungefär ett år, garnet är Mellanraggi från Järbo (tusen tack Kerstin för tre fina nystan!), och jag undrar om det kanske borde ha varit fem varv mellan ökningsvarven istället för tre, för det blir inte lika platt som en Femtimmarskoftan-start. Hmmm. Dessutom: om jag hade börjat med 73 maskor istället för med 70 så hade jag (tror jag) fått till ett helt harmoniskt ökningsmönster istället för ett som man måste hålla reda på.

Hursomhelst, jag tror att jag får betrakta den här som ett experimentexemplar, så jag gör klart den om inget oförutsett händer.

Tar gärna emot namnförslag!

***

Här är alla varianterna av Femtimmarskoftan hittills:

Femtimmarskoftan — början till alltihop (för mig i alla fall)

Femtimmarskoftan med knappar

Femtimmarskoftan med bubbelränder

Femtimmarsollen

Femtimmarsollen med knapp

Blixterbodakoftan

Treochenhalvtimmesvästen

Änglavästen

Treochenhalvtimmesvästen med knapphålsrad

Treochenhalvtimmesslipovern

Treochenhalvtimmesslipovern med knapp

Den oregelbundet hålmönstrade treochenhalvtimmesvästen

Ingrid har gjort en liten utställning

Av Posted on Inga taggar 1

Maskor och stygn i Simrishamn finns det mycket inspiration för den som vill sticka. Kanske särskilt för den som vill hjälpsticka.

Nu har Ingrid och hennes medarbetare gjort om butiken lite grann, och Ingrid har gjort en specialplats för hjälpstickningsmodeller.

Här finns de flesta av beskrivningarna:

Femtimmarskoftan

Lilla tuffing-tröjan

Yemenvästen

Klänningen Berbel

Den ljusblå klänningen heter Rigaklänningen och finns i boken Värma varandra.

Roligt att se eller hur? Tack Ingrid!

Fru Valborg i Eksjö vinkar och visar hållbara garner

Av Posted on Inga taggar 0

Det är ganska länge sedan nu som Carol tipsade mig om en garnbutik som heter Fru Valborg och ligger i Eksjö. Allt med den verkade vara så sympatiskt, tyckte hon — och jag höll med. Det har dragit ut på tiden, men idag passar det ju extra bra att bjuda på en intervju med Petra Mikaelsson som driver den tillsammans med sin man Robert. Eller hur?

***

Sockgarner från Fru Valborg. Foto: Petra Mikaelsson

Hej Petra! Vad är det för butik ni har, och vilka är ni som arbetar med den?

Jag och min man Robert driver tillsammans Fru Valborg som är en webbutik och sköts helt hemifrån. Vi säljer garn och tillbehör.

Hur väljer ni ert sortiment?

Jag stickar dagligen och färgar själv det mesta av det garn som säljs i butiken.

Vi erbjuder också annat garn. En del kommer från ett litet färgeri i Sydafrika, Nurturing Fibres. En annan sort är ett ekologiskt alpackagarn från Peru, Amano.

Och så säljer vi stick- och virktillbehör, mest från Hiyahiya.

Min önskan är att kunna erbjuda ett litet, väl utvalt sortiment som ska vara det där lilla extra. Kännas lite lyxigt.

Robert och Petra.

Är det mest en webbutik, eller träffar du dina kunder ibland? 

Jag vill gärna komma ut och träffa kunderna, åka på stickcaféer, till mässor, skapa samarbeten med andra hantverkare …

Jag erbjuder också kurser i olika sticktekniker, och man kan höra av sig om man vill dra ihop ett gäng till en kurs. I höst ska vi starta ett stickcafé här i Eksjö. Förhoppningsvis kommer vi iväg till Syfestivalen i Stockholm i år. Skulle ett stickgäng vilja ha ett besök kan man också höra av sig, så kommer jag med mina garnlådor. Jag vet ju att man gärna vill klämma och känna innan man köper sina garner!

Från den här gruppen i Sydafrika, Nurturing Fibres, köper Petra en del av Fru Valborgs garner. Foto: Nurturing Fibres

Hur kom det sig att ni öppnade butiken?

Jag är i grunden keramiker och har drivit ett krukmakeri tidigare. Lite senare utbildade jag mig till textillärare.

Min dröm är att kunna leva på mitt hantverk. Jag älskar material, färg, form och hantverk av alla slag.

Jag tycker allra mest om ullen som material, gärna blandad med lite silke för att få den där extra lystern.

Lite mer långsiktigt hoppas jag kunna erbjuda mer än bara garn som jag gör själv. Jag har köpt in en keramikugn och skulle gärna producera keramikknappar och andra tillbehör till butiken, sy stickväskor och tillverka annat som gör den speciell just för mig.

Nu jobbar jag på gymnasiet med nyanlända elever och slöjd samtidigt som jag arbetar med Fru Valborg. Till hösten kommer jag att gå ner i tid till 40% och arbeta med Fru Valborg resten av tiden.

Vad har ni fått för respons?

Vi har fått bra respons, och det har gått framåt ganska fort. Det gör att jag inte riktigt hinner med allt jag önskar göra … Jag tror att många idag ser stickningen som sin meditation. De är beredda att lägga det där lilla extra på sitt hantverk, vackra färger, kvaliteter och så vidare. Jag letar själv länge efter ”rätt” garn innan jag startar ett stickprojekt. Jag lägger så många timmar av min tid och energi på det, så jag vill gärna ha det som är det bästa, för mig.

Petra färgar själv det mesta av Fru Valborgs garner hemma i Eksjö. Foto: Petra Mikaelsson

Om någon frågar varför man ska handla hos er istället för att beställa garn billigt från till exempel Yarn Paradise eller någon stor webbutik eller kedja, vad tycker du att man kan svara då?

Jag lägger ner all min energi och kunskap i varje härva jag färgar, jag brinner för detta och hoppas att det syns via mina bilder och i mitt skapande. Jag vill att mina färger ska passa tillsammans och skapa en helhet, att man ska kunna blanda hej vilt bland härvorna.

Jag hoppas att det är det som gör att man väljer Fru Valborg istället för en stor kedja.

Men jag vet ju samtidigt att min arbetstid kostar och gör garnerna lite dyrare.

Hoppas dock att det är något som märks när man får sina garner i brevlådan.

Jag tar också emot specialbeställningar och hjälper till att sätta ihop olika kombinationer om man önskar hjälp med det. Jag får många sådana beställningar och frågor.

Har du någon särskild garnidé som du skulle vilja förverkliga?

Snart hoppas jag få igång en sockklubb där man kan prenumerera på garnkit.

Det är ju det här med möten och samarbete som ger en den där extra energin och skaparglädjen! Skulle gärna göra något tillsammans med en designer också — jag har försökt att skriva egna mönster, men tiden finns inte för det just nu, tyvärr.

Har massor av idéer i huvudet och tar gärna emot andras tips och idéer också!

Vad stickar du själv just nu, och till vem?

Jag stickar mestadels till mig själv eller till någon som verkligen tycker om det jag gör. Jag har fem barn, och det blir lite för mycket att sticka till vart och ett av dem …

Men egentligen är det nog processen i början jag gillar mest. Att få matcha ihop färger, leta roliga mönster och kvaliteter, känna lusten att få starta igång något. Jag är lite sämre på att avsluta! Har för många idéer i huvudet hela tiden som vill komma ut.

Jag älskar att stå vid färgargrytorna, ser hur en yta blir som jag vill och fundera på vad garnet skulle kunna bli.

Lika spännande är det att ta emot kundernas beställningar, se hur de väljer mellan färgerna och drömma om projekten som de ska sätta igång med.

***

Tack Petra! Och glad Valborg, alla!

Från Svenljunga

Av Posted on Inga taggar 1

Min väninna Ulrika dök inte upp när jag var i Svenljunga, hon låg hemma i Tranemo och väntade på att hennes rygg skulle må lite bättre, men igår hörde hon av sig och berättade att hon hade läst om lördagen i tidningen!

Det var en fin dag som ni förstår.

Och min kappa sitter inte alldeles snett — den är asymmetrisk. Den är fantastisk också. Här finns den. Jag köpte mitt exemplar på Uma Bazaar i Malmö.