Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Sticka & skicka

Treochenhalvtimmesvästen utan ränder

Femtimmarskoftan är Kyrkkaffebloggens och hjälpstickningsböckernas mest spridda modell, det kan man nog säga utan att överdriva.

Och Treochenhalvtimmesvästen kommer i och för sig långt efter, men jag skulle ändå gissa att den är tvåa.

Det lustiga är att när jag började titta på Femtimmarskoftan — den finns i många olika versioner på amerikanska sticksidor — såg jag att den ibland kallades The Five Hour Baby Boy Sweater. Varför det? Jo, för att ränderna var ett sätt att göra den mer pojkaktig jämfört med en tidigare modell som hade ett slags hålmönster på oket. (Som om det skulle spela någon roll, va?) Den kallades också The Weekend Sweater på något ställe, och jag kan avslöja att första gången jag stickade den så tog det nog mer en hel helg än fem timmar, inte minst eftersom jag var så osäker på om jag läste rätt …

Hur som helst, det där att inte göra ränder har jag funderat på, och jag gjorde ett par försök att prova för några månader sedan. Det jag lärde mig då var att fluffigt garn — jag hade köpt Marks & Kattens ekologiska ullgarn — gör att hålen inte syns. (Poängen den här gången var ju att hålen skulle synas.) Sedan gick jag på Lindra Second Hand och hittade ett lite tjockare akrylgarn, och det passade bättre. Varsågoda, här kommer Den oregelbundet hålmönstrade treochenhalvtimmesvästen!

(Den följer alltså samma princip som sina ”storasyskon”. Hittar ni några sifferfel så är det min hjärna som inte riktigt har hängt med — säg gärna till i så fall! Och ni som vill placera hålen i något mer regelbundet mönster, gör det och skicka in en reviderad beskrivning om ni vill!)

***

Hålmönster istället för ränder.

Hålmönster istället för ränder.

Den oregelbundet hålmönstrade treochenhalvtimmesvästen

Använd stickor nummer 4–6 och räkna med en garnåtgång på 50–100 gram.

Ökning: sticka en maska i bakre maskbågen och en i främre, eller gör din favoritökning

Omslag: lägg till en maska genom att lägga en vriden ögla om höger sticka

Hålmönsterökning: sticka en maska i tråden mellan den senast stickade maskan och den som står näst i turordning (eller lyft upp själva tråden som en maska om du vill det)

Lägg upp 33 m (detta är halskanten) och sticka rätstickning i 4 v.

Varv 5: 3 rm, am tills det är 3 m kvar, 3 rm (såhär stickas alla am-varv som går från kant till kant).

Varv 6: 3 rm, *gör en ökning i nästa m, 1 rm*, upprepa från * till * fram till sista 4 m, gör en ökning och sticka 3 m vanligt. Nu är det 47 m på stickan.

Varv 7: som v 5.

Varv 8: rm.

Varv 9: som v 5.

Ränder blev det mest för att det vita garnet inte räckte.

Ränder blev det mest för att det vita garnet inte räckte.

Varv 10: 4 rm, *sticka 1 m i tråden mellan m, 3 rm*, upprepa från * till * fram till sista 5 m, sticka 1 m i tråden mellan m och sticka 4 m vanligt. Nu är det 61 m på stickan.

Varv 11: som v 5.

Varv 12: rm.

Varv 13: som v 5.

Varv 14: 5 rm, *sticka 1 m i tråden mellan m, 4 rm*, upprepa från * till * fram till sista 5 m, sticka 1 m i tråden mellan m och sticka 4 m vanligt. Nu är det 75 m på stickan.

Varv 15: som v 5.

Varv 16: rm.

Varv 17: som v 5.

Varv 18: 6 rm, *sticka 1 m i tråden mellan m, 5 rm*, upprepa från * till * fram till sista 6 m, sticka 1 m i tråden mellan m och sticka 5 m som vanligt.

Varv 19: som v 5.

Varv 20: rm.

Varv 21: som v 5.

Varv 22: 6 rm, *sticka 1 m i tråden mellan m, 6 rm*, upprepa till varvets slut.

Varv 23: som v 5.

Och så ska den ju knäppas. Ungefär i den här höjden passar det bra att sätta fast virkade snoddar eller en knapp och en ögla.

Och så ska den ju knäppas. Ungefär i den här höjden passar det bra att sätta fast virkade snoddar eller en knapp och en ögla.

Varv 24: rm.

Varv 25: som v 5.

Varv 26: dags att markera framstycken, axelpartier och bakstycke. Fyra markörer behövs. 6 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 1 rm, sätt fast markör. Detta är det ena framstycket, som nu ska vara 20 m.

1 rm, 1 omslag, 6 r, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 1 rm, sätt fast markör. Detta är det ena axelpartiet, som nu ska vara 23 m.

1 rm, 1 omslag, *6 rm , 1 omslag*, upprepa från * till *, 5 rm, 1 omslag, *6 rm , 1 omslag*, upprepa från * till *, 1 rm, sätt fast markör. Detta är bakstycket, som nu ska vara 37 m.

1 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 1 rm, sätt fast markör. Detta är det andra axelpartiet, som nu ska vara 23 m. 1 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 6 rm. Detta är det andra framstycket.

(Vill du ha ett mer synligt hålmönster här också, så sticka i tråden mellan m istället för att göra vridna omslag!)

Varv 27: 3 rm, am fram till första markören, rm fram till andra markören, am fram till tredje markören, rm fram till fjärde markören, am tills 3 m återstår — de stickas r.

Varv 28: rm. Gör en ökning i maskan före och och i maskan efter alla markörer. Nu ska det vara 131 m totalt.

Varv 29: som v 27.

Varv 30: som v 28.

Nu ska det vara 139 m totalt.

Varv 31: som v 27.

Sticka nu 22 rm, maska av 27 m (första axelpartiet), sticka bakstyckets m, maska av 27 m (andra axelpartiet) och sticka klart varvet.

Vänd och sticka slätstickning över framstycke, bakstycke och andra framstycket (med alla avigvarv som v 5) i minst 20 v. Avsluta med 8 v rm och maska av.

Virka snoddar att ”knäppa” västen med.

Knapphål? Vill du sticka en väst med knappar och knapphål? Lägg till 4 m vid uppläggningen och gör de rätstickade kanterna 5 m breda. Gör ett knapphål genom att maska av tredje och fjärde maskan på ett varv och sedan på nästa varv göra två omslag på samma plats, eller genom att sticka ihop 2 m och göra ett omslag direkt efter.

Hur våra hjälpstickningsprojekt började

Av Posted on Inga taggar 0
De tre första hjälpstickningsböckerna. Foto: Daniel Bäckrud

De tre första hjälpstickningsböckerna. Foto: Daniel Bäckrud

Har jag berättat om hur det kom sig att vi började med hjälpstickning på Libris?

Tror inte det.

Det var ytterligare en av alla situationer där något som först verkade svårt och svårbegripligt blev något riktigt bra.

Redan när vi gjorde Kyrkkaffe, alltså för sisådär tolv år sedan, pratade vi om att det skulle behövas en bok om kyrktanter eller kanske syföreningstanter. Vi sa det med enbart kärlek i rösterna, bara så att ni vet!

Vid ungefär den tiden arbetade ett annat förlag med att dokumentera Svenska kyrkans syföreningar, och vi ville inte göra något som konkurrerade med deras idé, så vi satsade på Kyrkkaffe istället.

Stor bok.

Stor bok.

Några år senare kom en vikarie, Ulrica, till redaktionen. Hon sa att det borde göras en syföreningsbok. Då var det plötsligt dags — och efter en del samtal om hur den skulle vara satte jag igång. Utan att överdriva ett dugg kan jag säga att det var ett av de roligaste projekten jag har fått arbeta med. Svårt också, såklart, för det finns så mycket att berätta och så många som skulle vara förtjänta av uppmärksamhet och kunna inspirera andra, men mest roligt!

Kärlek, nål och tråd fick ett varmt mottagande (även om jag blev lite upprörd en gång när en intervju började med orden ”det är ju en trevlig liten bok du har gjort” — hallå, den speglar, om än på ett ganska opretentiöst vis, stora delar av den svenska välfärdens och det svenska biståndsarbetets tillkomst, och den väger ett kilo!), men det är också dyrt att trycka en så stor bok och hålla den i lager. Så vid ett tillfälle när den hade tagit slut bestämde min chef Inger att den inte skulle tryckas om.

— Kan du göra en liten bok istället? sa hon.

Det tyckte jag inte alls var någon bra idé.

— En där du bara samlar ihop beskrivningarna? sa hon.

Första hjälpstickningsboken.

Första hjälpstickningsboken.

Jag gick till mitt rum och funderade. Bättre med en liten bok än med inget alls. Och jag hade ju stött på ganska många roliga idéer när jag höll på med den stora.

Det blev Värma varandra, och ganska snart insåg jag att hennes idé och det som jag kunde göra av den i själva verket var strålande roligt. Det blev steget från att dokumentera det som var fint till att säga ”sätt igång och fortsätt!”.

En enda bok skulle det bli, men ganska snart frågade hon om jag kunde göra två till. Det blev Värma en liten (finns tyvärr inte att köpa nu) och Restvärme.

Och sedan kom Daniel från ett möte på tidningen Dagen i Stockholm och frågade om jag hade några idéer om hur vi skulle kunna samarbeta.

— Mössor, sa jag.

Det blev Värma liten-insamlingen till Panzisjukhuset i Kongo. Steget från att säga ”sätt igång!” till att säga ”nu gör vi något tillsammans!”.

Och det blev ju början till ganska mycket.

Så ett lite bakvänt tack, Inger, för att du inte ville trycka om!

(När jag kom tillbaka från första mötet med Joakim och NinniHemmets Journal och sa att de ville samarbeta med oss om en insamling och att de ville att den skulle heta Sticka & skicka sa Inger: ”Det låter ju som en boktitel!” Och så fick jag sätta igång igen …)

Variationer

Av Posted on Inga taggar 0
Här är en som inte vill stå stilla! Foto: Magnus Aronson

Här är en som inte vill stå stilla! Foto: Magnus Aronson

Ibland blir det mer än man har tänkt av en idé!

Bland dem som anmälde sig som teststickare i våras när jag bad om hjälp fanns Ann-Christin, som skrev såhär:

I min familj är vi lite sticktokiga och stickar gärna och skänker. Kul med lite nya enkla mönster att variera med … Du får gärna använda oss för att testa, framförallt är min syster duktig att testa. Finns så mycket att göra inom detta område så jag funderar hur jag skall hinna arbeta …

Ann-Christin och hennes syster fick Gare de Lyon-västen att prova — vi hade den visserligen ute på provstickning inför förra boken, men den blev aldrig ordentligt fotograferad då.

Västvariationer. Foto: Magnus Aronson

Västvariationer. Foto: Magnus Aronson

Efter några veckor fick jag en hel låda med västar som Ann-Christin och Annika hade gjort. Och alla var olika, så de hade antecknat på utskrifter av beskrivningen hur de hade varierat modellen. Faktum är att det var ganska många fler än vad som syns här på bilden.

Det mesta av Ann-Christins och Annikas idéer kommer med som en variationssida i boken. Och ni kan gissa hur förtjusta alla föräldrar var när de fick ”bläddra” bland västarna på fotograferingen!

 

Virka ihop

Av Posted on Inga taggar 0

Maria tipsar om ett smart sätt att virka ihop filtrutor. ”Join as you go” kallas det. Extra bra om man, som Maria, har sagt mer eller mindre offentligt att vem som vill gärna får lämna in sina rutor — då kan det hända att man får MYCKET att göra!

En tjuvtitt på Garnglädje

Av Posted on Inga taggar 0
Nu med provläsningssidor.

Nu med provläsningssidor.

I tisdags kväll skickade formgivar-Maria en massa material till repro-Henrik. Om inget hakar upp sig innebär det att Garnglädje kan åka till tryckeriet den här veckan. Hurra, hurra, hurra! Ni anar inte — eller kanske anar ni — hur mycket korrekturarbete det kan vara i en bok full av stick- och virkbeskrivningar. Jag hoppas och hoppas och hoppas att det inte ska vara några stora fel kvar i den nu. Och jag är så tacksam över alla tålmodiga och vänliga teststickare som har stickat och virkat och hört av sig med förbättringsförslag och korrigeringar. Utan er hade det aldrig gått!

Nu har Maria gjort en liten provläsnings-PDF så att alla ni som är nyfikna på vad det blev av det hela kan bläddra. Jag gissar att en del av er kommer att jubla över att en av de beskrivningar som finns med i den är Knappmakerskans Elis-kofta som ni har sett i så många olika varianter här de senaste veckorna. Nu kan alltså alla som vill sticka den redan i sommar!

Min kollega Marita, man skulle kunna kalla henne säljar-Marita men ett mer passande namn vore ordnar-allt-Marita, hälsar att det kommer att gå bra att förhandsbeställa boken från och med den första augusti. Jag ska påminna om det när det är dags.

Ha så kul nu: provläs Garnglädje

En underbar översvämning

Av Posted on Inga taggar 0
Koftor från Ingela och Maria.

Koftor från Ingela och Maria.

Igår när jag kom till Örebro låg det tre paket i mitt postfack, två från Ingela och ett från Maria. De hade provstickat Knappmakerskans båda koftor, Elis och Elin, och Ingela hade dessutom provstickat Formelhjälmen (som Anita har konstruerat) och Formelhjälmen utan sömmar (som Ylva har konstruerat). Och som Ingela skrev: de här koftorna är lite beroendeframkallande. Så det blev en otroligt vacker översvämning på mitt skrivbord!

När vi hade beundrat dem färdigt här gick jag iväg med dem till Annika som är diakon i Olaus Petri här i Örebro. Flera gånger nu har jag sparat porto genom att lämna färdiga saker till henne — för när Öppen Tisdag-gruppen i Olaus Petri församlingshem har fullt i sitt förråd åker de till Slättmissionens Hjälpande Hand med sakerna. En ytterligare liten vinst är att Annika passar på att bläddra igenom kläderna tillsammans med gruppen och hämta lite inspiration här och var. Igår berättade hon att en av stickarna absolut inte kunde vänta på beskrivningen till ett av plaggen. Det visade sig att det var ett exemplar av Änglavästen som hon hade blivit så förtjust i, så det var ju lätt! Jag hoppas att det går bra att sticka från en pappersutskrift tills boken kommer i augusti.

Tusen tack, Ingela och Maria och ni andra som har provstickat så snabbt och flitigt ända fram till nu!