Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Boktips

In i konstens värld med Petra

Av Posted on Inga taggar 0

”Du måste prata med Elisabet”, sa någon när jag var ny på min förra arbetsplats. ”Hon virkar alldeles fantastiska saker!”

Och det stämde — Elisabeth virkar bland annat smycken, pyttesmått och detaljerat. Har man någon gång hållit i garn själv blir man nästan stum av respekt för ett sådant hantverk.

Vi började tala om annat också, och nu när ingen av oss arbetar där längre har Elisabet satsat mycket på att göra verklighet av en idé som hon har haft länge: att göra böcker om konst för barn. Jag bad henne om en intervju och fick svar från Torhild Elisabet Sandberg. Så heter hon som författare. Tack, Torhild Elisabet!

(Det här är också lite extra spännande eftersom Torhild Elisabet satsar på crowd-funding-utgivning — så ni som har bokdrömmar, läs extra noga! Och ni som håller med om att barn måste få upptäcka konstens värld, ta möjligheten att vara med och se till så att det blir så!)

***

Torhild Elisabet Sandberg. Foto: privat

Hej Elisabet! Du har nyss startat ett så kallar crowd-funding-projekt för att ge ut en serie skönlitterära böcker om konst för barn. Hur går det?

Just nu försöker jag att sprida bokidén så mycket som möjligt, och det är många som tittar in på min webbplats. Det är jätteroligt! Och jag har faktiskt fått in några bidrag redan.

Jag gillar crowd funding. Det är ett koncept som bygger på kollektivet, alltså att människor tillsammans kan se till att något nytt händer. Det är samma tanke som ligger bakom en flash mob, som ju är en häftig grej: plötsligt sker något på en plats som går på tvärs mot det vardagliga. Det är som en blixt som slår ner.

Vem är Petra?

Petra är en flicka som går i tvåan i en helt vanlig skola och bor i ett helt vanligt hyreshus. Hon är en eftertänksam person som funderar och betraktar. Hon känner sig vilsen ibland, som när hennes kompisar bara sticker iväg och hon upplever att hon inte är inräknad i gänget. Petra är också samtidigt väldigt nyfiken och tycker om att göra saker på sitt sätt.

Hur dök hon upp hos dig?

Jag ville lära mina barn om konst och letade länge efter böcker men hittade inga. Det finns böcker, men de vill mest presentera fakta, som när en konstnär är född och var konstnären levde. Det blir ju inte särskilt intressant för någon! Därför bestämde jag mig för att väva ihop en flickas liv med konsten.

Jag pratar väldigt ofta med mina barn om konstverk. De säger att de tycker att det är tråkigt, men det struntar jag i, och ibland sker underverk.

För inte så länge sedan stod jag framför en pietà på ett museum, och min ena dotter var en bit bort. Jag pratade på om den och tänkte att kanske hör hon vad jag säger. Plötsligt frågade hon mig vad en pietà var för något. Hon hade lyssnat, och nu ville hon veta mer!

Petra har sett vad som hände innan den nye pojken i klassen ramlade, men hon vågar inte säga något. Illustration: Emily Ryan

Varför är det så viktigt att barn får bekanta sig med konstens värld?

Den frågan har jag ägnat enormt mycket tid åt – varför ska vi bry oss om konst och kultur över huvud taget?

För mig handlar det om att ta del av en annan människans kreativitet och tankar. Det är ju underbart för alla att få göra! Jag tänker att bildkonstverk är skildringar från någons inre. Och det kan vara att konstnären är väldigt fascinerad av en färg eller en form eller ett landskap.

Är Petras upplevelser inspirerade av något som du själv upplevde som barn?

Jo, det är de ju så klart. Berta är också inspirerad av mig själv. Jag har alltid läst mycket, jag gillade att få simma runt i berättelserna.

Bildkonsten lärde jag inte känna förrän i 20-årsåldern, det var då jag vågade närma mig den tillsammans med en kompis som lotsade mig.

Jag upplevde att konsten var något som inte var för vem som helst, det var som att den var omgärdad av en massa regler. Först var man tvungen att nå upp till en hög intellektuell nivå för att få tillträde till den och sen var man tvungen att uppföra sig på ett särskilt vis för att få umgås med konsten.

Jag tror inte att jag är ensam om att känna så. Jag vill bryta mot de där reglerna nu och låta konsten ta plats på ett enklare sätt.

När jag var liten bodde jag med min familj under några år utanför en liten by i Norrbotten. Jag upplevde naturen mycket starkt – himlen, träden, forsen, rymden. Hela universum fanns runt omkring mig väldigt påtagligt. Det där sättet att uppleva tillvarons storhet har jag fortfarande med mig, och ett sätt är att umgås med konsten och kulturen. När Petra och Berta pratar om målningar blir de en del av Petras liv, hon börjar se bilderna i sin vardag. Så fungerar det för mig också, och jag har alltid trott att alla människor ser bilder överallt, men så är det tydligen inte. Jag ser till exempel Marc Chagalls konstverk när jag åker skridskor, andras skridskoskär skapar bilderna …

Har du läst något, varit på någon extra fantastisk utställning eller sett någon film som har gett dig extra mycket energi till inte bara att uppleva själv utan förmedla upplevelsen till barn?

Jag tror inte att det här handlar om extraordinära händelser eller upplevelser. Det handlar mer om stillhet. Jag har mött ett konstverk som mest när jag har låtit det få ta sin tid. Om jag hoppar från tuva till tuva hinner inget gro, och det är nog mera det som jag vill förmedla. Att det är härligt att umgås med konst!

För några år sedan hade Nationalmuseum en utställning med ryska konstnärer, Peredvizjniki hette den. Där fanns en målning som skildrade författaren Leo Tolstoj. Just då läste jag mycket av honom, och jag tyckte om att se hur han var gestaltad i målningen. Barfota, skäggig, enkelt klädd. Det var så han ville vara. Så klart kan man undra om han verkligen såg ut så, och för mig var det intressant att fundera över varför han skildrades på det viset.

Petra och Berta. Illustration: Emily Ryan

I ett sådant här sammanhang är ju illustrationerna helt avgörande — hur har du hittat din illustratör?

Jag letade länge efter rätt illustratör. Det finns inget häftigt eller fräckt eller läskigt och övernaturligt med texterna, jag är så less på att alla förlag verkar tro att det är sådant som barn vill ha, utan det är en ganska lågmäld berättelse. Jag visste att jag ville ha en god tecknare som också var stillsam och lågmäld, inte cool och poserande. När jag hittade Emily Ryan blev jag mycket glad. Hon är en väldigt bra tecknare!

Vem har du tänkt på som läsare medan du har arbetat med berättelserna?

Mina egna barn har funnits med i bakhuvudet. Jag tänker mig att läsarna går på lågstadiet. Och jag har tänkt på barnens föräldrar. Jag hoppas att de vill läsa berättelserna för sina barn!

***

Tack igen, Torhild Elisabet!

Visst är det här spännande?

En överraskning

Av Posted on Inga taggar 0

Det är flera år sedan jag insåg att jag måste försona mig med det faktum att Kärlek, nål och tråd — det bästa från syföreningarnas värld är slut och inte kommer att tryckas om.

Och så dyker det upp några exemplar igen. På en rea. Här!

Jag vet inte hur många de är, så jag kan inte säga något om hur länge de räcker. ”Först till kvarn” betyder ju att alla får det de vill ha, bara de är beredda att vänta, och det är inte sant i det här fallet. Det jag kan säga är: skynda er för säkerhets skull, ni som vill ha den!

(Tusen tack Carol för tipset!)

Det fanns visst tio till

Av Posted on Inga taggar 0

Uppdatering: Mikael hälsar att böckerna tog slut direkt! Då blir mitt bästa tips igen att leta på Bokbörsen ibland och att titta på antikvariat, på second hand och hos bokhandlare på mindre orter (Christina hittade boken i en bokhandel i Klippan för inte så länge sedan).

***

Idag har jag en liten men glad nyhet.

Titta här!

Det har ju länge sagts att Värma en liten är slut på förlaget, och många har frågat mig om det verkligen inte finns någon chans att få tag på den, och jag har bara kunnat svara Bokbörsen — men häromveckan fick Mikael som är bokhandlare på Din Bok i Örebro tag på tio exemplar som hade blivit liggande någonstans.

De finns nu i hans webbokhandel för 89 kronor styckbara att beställa!

Den som vill kan passa på att köpa Garnglädje, Sticka & skicka och/eller Restvärme också.

Svensk mönstertradition som passar nästan överallt

Av Posted on Inga taggar 2

Äntligen har jag bekantat mig med Majas bok Sticka svenska mönster!

Medan den fortfarande var en idé pratade Maja och jag ganska mycket om den. Sedan har jag hört lite då och då om hur otroligt mycket arbete det har varit med allting i den. Och i höstas kom den ut!

Maja (hon är fotomodell i sin egen bok, och det är henne ni ser här på bilden) och jag lärde känna varandra tack vare Femtimmarskoftan — hon fick syn på den på den blogg som jag hade då och stickade den till sin dotter. Sedan hittade hon också på en cape och en kortärmad kappa med Femtimmarskoftan som grundidé.

Vintagestickning har varit Majas specialområde. Det innebär, lite förenklat, att man stickar efter gamla mönster, ofta från 1950-talet eller så. Tunt garn, många detaljer, och i beskrivningarna förutsätts det inte så sällan att man kan lista ut ganska mycket själv.

Men i Sticka svenska mönster har Maja tagit vara på historisk stickning på ett helt annat sätt: hon har letat upp motiv från den svenska mönsterstickningstraditionen (tvåfärgsstickning, ibland flerfärgsstickning) och placerat dem på plagg som hon själv har formgivit.

Första intrycket av boken: o, så vacker den är!

Plaggen är stickade i mest ullgarner, en del från Järbo Garn som Maja arbetar mycket för, en del från ett danskt märke som Maja har sålt mycket genom sin butik Majas Manufaktur, och så några till. De är fotograferade i några lantliga miljöer nära Stockholm — och så runt Arvika där Maja bor och där jag också har bott i fem år. Anna på bilden här ovanför träffade jag första gången när hon var kanske tre. Hennes föräldrars gård och Rackstadmuseet är två platser dit Maja har tagit med sin fotograf.

För mig som aldrig har stickat ett stort vuxenplagg (bara enkla mössor och strumpor …) känns de flesta modellerna i Majas bok avlägsna. Men: det roliga är att det här inte är en bok där allt är färdigt och bestämt. Maja har gjort 22 modeller där hon använder gamla svenska mönsterstickningsmotiv, och så har hon samlat 40 motiv, och så föreslår hon redan från början att motiven kan användas till allt möjligt. De vackra strumporna på omslaget är redan de en variant av en av modellerna i boken!

För alla hjälpstickare som stickar små slätstickade plagg (koftor, tröjor, mössor, västar, slipovrar …) kan Majas svenska motivsamling bli en riktig skatt som gör arbetet roligare, resultatet vackrare och restgarnsförråden användbara på ett nytt sätt. (Att det är en av mina gamla fiolelever, Linnea, som har stickat alla mönsterprover gör förstås bläddringen ännu mer fascinerande för mig — jag förstår om det inte kan vara precis likadant för alla andra … men jag tror att alla ser hur välgjorda proverna är.)

Och det finns ganska mycket att lära sig överhuvudtaget — mycket för mig men också, tror jag, en hel del för mer vana stickare.

Det går nästan inte att föreställa sig hur mycket arbete det ligger bakom en sådan här bok. Tack för att du har lagt ner alla timmar och allt engagemang för att vi ska få titta på svensk historia med nya ögon och ta vara på den på nya sätt, Maja!

***

Var finns boken? Fråga efter den i närmaste bokhandel — har de den inte redan så kan de ta hem den. Och så finns den här och i många andra webbutiker såklart.

Tävling: Pernillas nya receptbok

Av Posted on Inga taggar 0

Det senaste året har jag gett bort fyra eller fem exemplar av en receptbok som heter Quick and Tasty — jag fick den när den var ny av Pernilla, som var min kollega då, och så tog jag med den hem till min bror som tyckte att den var jättebra, och sedan var jag tvungen att köpa fler för att kunna ge den till flera andra också.

Nu har Pernilla (som heter Rönnlid i efternamn) och hennes väninna Lena Djuphammar gjort en bok till, Potatis — jordens guld. Eftersom idag kallas Potatisens dag passar det ju bra att Pernilla får berätta om den. Och så har jag två exemplar av boken till en liten tävling. Mer om den efter intervjun!

***

potatis

Hej Pernilla! En hel bok där det är potatis i alla recept — varför det?

Potatisen har haft  oförtjänt dåligt rykte under senare år, och det ville vi ändra på. Den är ju supernyttig, full av vitaminer och mineraler. Äter du den med skalet på får du dessutom i dig en hel del nyttiga antioxidanter. Det verkar som att fler och fler inser hur nyttig potatisen faktiskt är. Och sedan är den ju fantastiskt god också, och den går att variera på så många sätt.

Din och Lenas förra bok byggde ju på snabba, enkla recept. Vilka erfarenheter från den tog ni med er in i det här arbetet?

När det gäller själva arbetet med boken så var vi mer strukturerade den här gången. Med förra boken gjorde vi allt på en gång. Planerade, fotade och provlagade maten. Ett kreativt kaos helt enkelt. Den här gången listade vi först vilka recept vi ville ha med, sedan provlagade vi och så vidare. Vi hade mer koll den här gången.

När det gäller själva matlagningen så tycker jag att jag lärde mig att inte vara så försiktig i köket. Jag vågar testa mer och krydda mer.

Hur har ni fördelat arbetsuppgifterna? Vad har ni gjort tillsammans, och vad har du arbetat med på egen hand?

Vi kompletterar varandra bra. Lena är en idéspruta och kommer med massa tankar och idéer, jag samlar ihop och paketerar. Recepten har vi tagit fram tillsammans. Lena har fotograferat och formgett boken, och jag har skrivit. Jag älskar att baka, så bröden och kakorna är nog det avsnitt som jag känner att jag har arbetat mest med, men Lena har givetvis provsmakat dem också.

pernilla_lena_webb_

Pernilla och Lena. Foto: Ordalaget

Vad har du själv lärt dig om potatis under den här tiden?

Att det finns så väldigt många sorter och att det verkligen spelar roll vilken potatis man väljer. Ett potatismos på mandelpotatis smakar helt annorlunda än ett på King Edward. Förut tänkte jag inte så mycket på vilken sort jag köpte. Nu väljer jag mer noga.

Hälsa har varit ditt specialämne när du har arbetat som journalist. De senaste åren har många slutat äta potatis. Vad skulle du vilja säga till dem?

Att de ska ge potatisen en ny chans. Potatis är en nyttigare kolhydratkälla än till exempel pasta, men såklart ska man äta den med måtta. Potatis är också en bra råvara om man vill vara klimatsmart — laga en stor omgång och använd det som blir över till mos, till potatissallad eller till bak.

Vilken potatissort tycker du allra bäst om, och varför?

Amandine gillar jag. Det är en lite fast potatis som är god i till exempel potatissallader.

Idag är det ju Potatisens dag — vilket recept ska du fira med?

Om jag hinner gör jag en hel potatismeny. Det blir nog rårakor toppade med lök och gräddfil till förrätt, persisk potatis till huvudrätt, eller kanske svampgratinerad potatis med en god sallad till. Och sedan såklart kardemummakakan som final.

***

Tävlingen?

Enkel som vanligt: skriv vad du vill i kommentarfältet, och om du vill ha en uppgift, berätta hur du helst äter potatis.

På måndag kväll drar en slumpgenerator två vinnare — det blir bra eller hur?

Världens fika har kommit!

Den här boken har jag arbetat med hela våren:

skissframsida Världens fika

Nu finns den på riktigt!

En låda kom till redaktionen i fredags, och resten av böckerna har åkt till lagret, så det går alldeles utmärkt att beställa en eller många direkt — här eller i någon annan webbokhandel!

Såhär presenteras den på Verbums webbplats:

Det blir allt tydligare att en av kyrkans uppgifter är att hålla dörrarna öppna för ”främlingen” och gestalta samhällets och den kristna gemenskapens varma välkomnande. 
Svenska församlingar har tagit sig an detta på många olika vis: språkcafé, uppsökande verksamhet, läxhjälp, inkvartering … ofta i samarbete med kommuner och frivilligorganisationer, och ofta med början i något enkelt som går att äta.

Världens fika är full av recept, tips och människor som vill dela med sig av inspiration för integration och nya vänskaper. Kom och slå dig ner vid bordet!

Eftersom boken innehåller flera reportage från grupper som handarbetar — i Kroksbäck, Landskrona och Malung till exempel — så hoppas jag att den kan bli till inspiration för många av er som läser den här bloggen. Du som vill bläddra i ett smakprov kan göra det här!