Stickcafé för alla Panzistickare

Kjersti Casteryd är en riktig Värma liten-vän. Hon bor i Uppsala, men hon växte upp i vad som då hette Belgiska Kongo. Hennes föräldrar var missionärer där.

Eftersom Kjersti inte stickar eller virkar men bakar desto mer bestämde vi att hon skulle kunna göra en underbar insats genom att bjuda alla handarbetare på virtuellt stickcafé med ett par favoritrecept istället. Håll tillgodo!

Jo, jag är uppväxt i f d Belgiska Congo, och kom hem för att gå i skola när jag var 14 år, i samband med självständighetskriget — medan mina föräldrar var kvar ytterligare några år. Jag bodde i en fosterfamilj, närmare bestämt pastorsfamiljen här i Baptistkyrkan i Uppsala. Inget jag skulle göra mot mina egna barn, men jag är försonad med det svåra som var då, och har inga hard feelings.
Jag känner stor sorg över det som händer i Kongo idag, men är tyvärr inte helt uppdaterad kring allt. På min tid var naturligtvis inte allting frid och fröjd, men det var välordnat, och skolväsende, sjukvård, vägnät , post med mera fungerade. Det gör det inte idag. För något år sedan ordnade Baptistsamfundet en resa till vårt missionsfält, och jag var otroligt sugen på att följa med. Insåg dock att jag rent fysiskt inte skulle klara av resan med tanke på min skraltiga rygg. Den klarar inte skumpiga färder i små flygplan, i bilar på knaggliga vägar, och inte heller nätter i skrangliga tältsängar. Kanske var det lika bra. Jag får ha kvar mina illusioner och mina barndomsbilder, som övervägande var goda.
Förra året anordnades det en missionärsbarnsträff på privat initiativ. Det var gamla skolkamrater från internatskolan vi gick på, och vi träffades under tre helt fantastiska dagar i Vadstena i september. Många av kompisarna hade jag inte träffat sedan 1960 när jag skickades hem, så det kändes fantastiskt.
Kjersti Casteryd
 
Cookies till alla Panzistickare (foto: Kjersti Casteryd)

Kjerstis gluten- och mjölkfria cookies med choklad

Degen är ganska kladdig att rulla, men när jag kom på att smörja in händerna med lite kokosolja gick det som en dans! Dessutom blev händerna babymjuka! Tycker du ändå att det är ”meckigt” går det bra att klicka ut kakorna också. Jag fick ut 25 ganska stora kakor på den här satsen.

25 ganska stora kakor
Ugn: 175 grader, ca 15 minuter

2 ägg
3/4 dl kokossocker
½ dl Cane Syrup
3/4 dl kokosolja
3 dl havregryn/flingor (Saltå Kvarns eller Semper Ren havre om du är känslig)
100 g blåbärschoklad (Lindt)
3 dl havremjöl
1½ tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker

Smält kokosoljan i vattenbad så den blir flytande. Grovhacka chokladen. Vispa ägg, sirap och socker riktigt pösigt och luftigt. Tillsätt oljan. Blanda ned havregryn och hackad choklad, samt havremjölet blandat med vaniljsocker och bakpulver. Blanda ihop till en sammanhängande smet. Låt den stå i fem minuter och svälla. Smörj in händerna med en aning kokosolja och rulla bollar av smeten. Lägg dem på bakpappersklädd plåt. Platta till dem ganska mycket med handen — de flyter nästan inte ut alls — och grädda strax nedanför mitten i 175 graders ugnsvärme i ungefär en kvart. Dra över hela bakpapperet på ett galler och låt kakorna svalna.
(Mer att läsa om receptet finns på Kjerstis blogg.)
Bananmuffins till alla Panzistickare (foto: Kjersti Casteryd)

Kjerstis gluten- och mjölkfria bananmuffins med kardemumma och vit choklad

10–12 muffins
Ugn: 200 grader, 10–12 minuter
2 ägg
3/4 dl ljus agavesirap
2 mosade bananer, ca 175 g
½ dl mandelolja
3 dl Jyttemjöl original – knappt
1 msk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
2 tsk nystött kardemumma
ca 50 g grovhackad vit choklad

ev valfri garnering

Vispa ägg och sirap riktigt ljust och skummigt.
Rör ned olja och de mosade bananerna.
Blanda mjölet med vaniljsocker, bakpulver och kardemumma, och sikta ned i smeten.
Hacka chokladen, och rör ned den. Blanda om väl.
Fördela smeten i 10–12 muffinsformar — lätt smorda i botten — och grädda strax nedanför mitten i 200 graders ugnsvärme i 10–12 minuter.
(Mer om det här receptet finns också att läsa på Kjerstis blogg.)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.