Obligatorisk närvaro

En sockerkakslångpannebotten med kakao i, en glasyr med choklad- och kanske kaffesmak och så kokos ovanpå — det är nog en av Sveriges absolut vanligaste kyrkkaffekakor, det törs jag gissa även om tillförlitlig statistik saknas.
Men vad heter rutorna?
Jag brukar alltid fråga det när jag är ute och håller föredrag, och här är några av de namn som jag har samlat in:

mockarutor
Snoddas
Sivs bruna rutor
Kungshults mockarutor
kärleksmums
chokladrutor
kokosrutor
choklad- och kokoskaka
bruna bitar
Rydaholmskakor
missionarkakor

Just den här versionen av receptet kommer från Sally Gustafsson i Bergs församling i Växjö stift. Hon kallar dem chokladfavoriter.

en långpanna full 
Ugn: 200 grader, ca 25 minuter

5 ägg
4½ dl socker
4½ dl vetemjöl
1 msk bakpulver
2 msk kakao
2 dl vatten
200 g smör

glasyr:
3 dl vispgrädde
100 g mörk blockchoklad

garnering:
kokosflingor

Vispa ägg och socker riktigt pösigt. Blanda mjölet med bakpulver och kakao och rör ner detta i smeten. Koka till sist upp vatten och smör så att det smälter och blanda i det. Häll smeten i en stor smord och bröad långpanna och grädda i 200 grader varm ugn tills kakan känns torr (ungefär 25 minuter). Låt svalna.

Koka vispgrädden med blockchokladen till det tjocknar (det brukar ta 3–5 minuter). Bred glasyren över kakan och strö rikligt med kokosflingor över. Skär kakan i rutor före serveringen.

P. S. Fler namn på kakan emottages gärna — liksom glasyrvarianter! D. S.

3 reaktioner på ”Obligatorisk närvaro”

  1. Anna Ytterberg Nerman

    Vi kallar dessa för Hjördiskakor hemma, en av våra barnvakter bakade dem och hon hette Hjördis (minns henne inte så väl, jag var rätt liten) men det är det enda namn vi använder. Men istället för kokos hade vi strössel i glada färger.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.