Gå till huvudsajt

Kristina satsar på naturmaterial

av

Nu ska ni få höra:

Mina föräldrar bodde i en prästgård i Småland i 28 år.

Nu finns det en garnbutik, Umbra, bara några kilometer därifrån. I Skövelåkra. Vi passerade huset varenda gång vi cyklade (eller åkte bil) till Tolestorpasjön för att bada.

Varför fanns den butiken inte när jag var i närheten titt som tätt?

Nå, jag vill i alla fall att alla ska få chansen att åka dit, så här kommer en intervju med Kristina som är butiksinnehavaren. Hon har stickcafé en torsdag i månaden — ska vi ses där?

Hej Kristina! Senast vi sågs hade du en garnbutik inne i Växjö. Hur kommer det sig att du har flyttat ut på landet?

Jag har flyttat till landet eftersom jag kände ett behov av utveckling både för företaget och för mig själv. På gården finns en helt annan möjlighet att utveckla till så mycket mer. Stickcafé och events i så härlig miljö, till exempel. Jag har utökat med lite inredning, kepsar och skor. Och jag är farmor till tre små barn som jag aldrig umgås med när jag hade butik inne i Växjö!

Vad stickar eller virkar du själv helst nuförtiden?

Jag stickar lite smått på det tänk jag haft de senaste åren, sådant som jag inte hann med då. Det är koftor och tröjor till mig själv och butiken. Just nu stickar jag i bulkiga Malabrigo Gruesa, Silke och Kidsilk Haze.

Men precis i detta nu är ett par Barnehagevotter på stickorna, i orange Yllets Gotland Extra 2. Mitt barnbarn Lucy fyller två år till helgen, och hon ska få dem då.

Hur väljer du ut garnerna till din butik?

Jag väljer efter kvalitet och ursprung. Och så väljer jag garner som kompletterar det som redan finns hemma.

Vilka av de ekologiska garnerna och Fairtrade-garnerna rekommenderar du allra helst, och till vad?

Jag rekommenderar helst Yllet inrednings Pakucho bomullsgarn till ekologisk stickning och virkning.

Eller Debbie Bliss eco-bomull, för det finns i så fina färger! Det används till allt möjligt, men kanske främst barnkläder.

Färgkrafts snygga garner är också bra, och de passar nog bäst till vuxenplagg eller sjalar.

Många som läser den här bloggen stickar till spädbarn och små barn, och en del stickar också till hemlösa. Vad har du för favoriter bland mjuka, varma, slitstarka och lättskötta garner?

Visjö och Jitterbugg är två favoriter — det är mjuka, sköna, slitstarka och lättskötta garner.  Malabrigo Worsted också, det är det mjukaste av de tre.

Jag tycker att man ska välja ett rent ullgarn till barn. Ullen har en fantastisk förmåga att hålla bra temperatur. Värmer på vintern, svalkar på sommaren. Och det är otroligt lättskött: du hänger helt enkelt ut plagget vid fuktig väderlek, så självrengör sig garnet. Kommer det ingen fläck på plagget så behöver du inte tvätta det mer än kanske någon gång per år.

Visjö och Malabrigo Worsted är egentligen bäst eftersom de inte är superwash-behandlade.

Att handarbeta har ju mer och mer (igen) blivit något att göra tillsammans med vänner — hur märker du det?

Att handarbeta tillsammans är stort. Det märker jag som har butik — det är många som vill komma på stickcafé. Och inte minst märks det på Instagram. Där flödar det inspiration och idéer till handarbete, och där möts många människor.

Är det enklare eller mer ansträngande att vara en underbar samlingsplats för stickare när man har gårdsbutik?

Det är ingen större skillnad på arbetet med att arrangera stickcaféer i butik i stan eller i en gårdsbutik. Men gårdsbutiken är så mycket mysigare att arrangera i! Och att vara i.

Varför — tycker du — ska man handla garner i butik och inte via stora postorderfirmor?

E-handel är ett bra komplement till den fysiska butiken. Det är många som av tidsskäl eller av avståndsskäl inte alls kommer till den fysiska butiken.

Jag tycker att alla ska veta om att det är viktigt att handla i den lokala butiken, om man alls vill ha den kvar. Det är en ekonomisk fråga: handlar ingen där kommer den inte att kunna överleva. Och många uppskattar att kunna klämma och känna på produkterna.

***

Tack Kristina! För de fina bilderna jag fick låna från din webbplats också!

Hoppas att ännu fler hittar till Skövelåkra och Umbra nu i år!

Två trådändars lilla slipover

av

Nu finns beskrivningen till den här lilla uppfinningen, Två trådändars lilla slipover, på Järbo Garns blogg!

Den blev liggande ganska länge i väntan på knappar (den fick två som Åsa, min kollega då, valde ur sitt förråd). Till slut lyckades jag fotografera den. Själva slipovern fick en pojke som heter Milian när han föddes. Beskrivningen har legat och väntat hos Järbo Garn ett tag. Och nu när den skulle publiceras upptäckte vi att varken Kalle eller jag visste vad det var för garn jag hade använt. Han hade skickat mig tre stora nystan utan banderoller, och jag tog för givet att det var Big Verona, men Big Verona finns inte i den här färgen. Då kanske jag har angett fel garnsort i beskrivningarna till Två trådändars lilla väst och Lilla tuffing också, för det var de som blev av resten av garnet i paketet. Stickvärldens mysterier … Men hur det än är så vet jag att beskrivningen fungerar bra till Big Verona och Lady, och de flesta av er experimenterar gärna med garner som ni ändå har hemma, eller hur?

Tävling: bok + garn!

av

Nu har Kerstin och jag setts igen — i Erikshjälpens butik på Cypressvägen i Malmö! Ett fint ställe må jag säga.

Först beundrade vi flera virkade filtar som hängde som blickfång nära kassorna. Där fanns det också vaser med stickor och virknålar och korgar med lite garn. Kerstin letar alltid efter nummer fyra som är det som används mest på hennes stick-och-språk-café, men om det hade funnits så hade någon annan redan hittat det … Garn hittade vi båda två.

Sedan gick vi till textilavdelningen, för jag skulle köpa knappar åt Elisabeth. Hon behöver fem till varje liten kofta hon stickar. Jag valde 50 stycken, men det fanns så många fina, så det hade lika gärna kunnat bli 150 …

Och så hittade vi mer garn. Två påsar Nordiskas Emilio (två femtedelar mohair, lika mycket akryl, en femtedel ull) med stickor nummer fem som rekommendation.

”Vet du om ni har några handarbetsböcker inne?” frågade jag.

”Ja”, sa Kerstin, ”jag har sett två exemplar av Stora boken om handarbete.”

Båda två fanns kvar.

”Du tänker göra en tävling, eller hur?” sa Kerstin. ”Då gör vi såhär!”

Och så la hon den ena boken och hälften av mitt garn i sin korg.

Så här är en tävling med vinster som Kerstin och jag har betalat tillsammans, och det extra fina är såklart att det vi betalade går till hjälpinsatser på olika platser i världen.

Stora boken om handarbete är full av tekniker och beskrivningar. Förra gången jag hittade ett exemplar visade jag några favoriter — den vackra hättan och den klassiska spädbarnskoftan är det fortfarande många som stickar.

Två vinnare får varsitt paket med en bok och ett och ett halvt hekto av Nordiskas Emilio — två nystan lilamelerat och ett nystan gammelrosa.

Tävlingsfrågan? Ja, det får bli den här:

Om du kunde bjuda in vem du ville på hjälpstickning och fika (hemma eller på café, duostickning eller i en större grupp), vem skulle du bjuda och varför?

Skriv ditt svar (eller vilken annan hälsning som helst — om du redan har boken kanske du vill berätta vem du skulle vilja ge ett vinstexemplar till?) i kommentarfältet här. Om du inte har Facebook eller om du inte vill synas här kan du skicka det till annabraw[snabel-a]gmail.com istället.

Tävlingen är igång till fredag kväll. Sedan drar en slumpmaskin två vinnare. Det blir bra eller hur?