Tänkte bara påminna om något som kanske är så uppenbart att man lätt glömmer bort det:
Såhär års är det extra enkelt att göra sin lilla del av arbetet för levande småorter och byar här i Sverige och för att småföretagare ska kunna bo kvar och arbeta där! Och på det viset också för att småkommuner ska kunna klara sig framöver — med skatteintäkter så att äldrevård, skolor och annan samhällsservice ska fungera.
För nu kan man köpa årets fantastiska sylt, marmelad, inläggningar, såser och mycket annat som tillverkas av mathantverkare på många håll.
Här är en av Karintorps marmelader och en av de otroligt goda tomatdressingarna. Karintorp ligger nära Örebro, så jag brukar köpa deras burkar och flaskor i på Sojas ICA i Östansjö och i en större butik i Örebro när jag är där. De är exotiska i Småland, och vänner som får dem i present brukar bli glada!
Som jag har förstått det började Karintorp som en tomatodling, och marmeladerna och såserna var en idé som uppstod när det var svårt att distribuera allt nyskördat under den intensiva tid när tomater mognar i Sverige.
Här är björnbärsmarmelad, hallonmarmelad och päronmarmelad från Moheda Sylt som ligger ett par mil från Växjö. Finns i matbutikerna i närheten — de här burkarna köpte jag på ICA Grytan i Moheda. Moheda Sylt har egna bärodlingar. Jag vet inte om alla huvudingredienser kommer därifrån, men innehållet är i alla fall i huvudsak lokalt.
Den här honungen kommer från ett ställe nära Moheda, Ör. Sådan här honung, med Sveriges Biodlares Riksförbunds etikett, är något helt annat än ICA Basics och andras importerade. Gunnar Paulsen har sina kupor i Småland, min väninna Jenni Annas pappa har sina kupor nära Laholm, Ankis och Ann-Christines pappa har haft sina kupor nära Falköping (och nu är det en annan biodlare som har tagit över ansvaret för dem), Maria som formger åt mig har sina kupor i Göteborg. Fyra av alla som genom sina flitiga pollinerande bin ser till att vi får mat här i Sverige. Så det minsta vi kan göra är ju att se till att de får lite inkomster tillbaka.
Jag hittade den på Estvalls konditori i Moheda — en favoritplats.
Min tidigare kollega Anders och hans sambo Liv har sina bikupor på Österlen och säljer sin honung med egen etikett. De här små burkarna köpte jag flera gånger som present förra året.
Och nära Rättvik finns Björgården som tillverkar alla möjliga sorters sylt och marmelad — den här burken (tom sedan länge tror jag, bilden tog jag för minst ett halvår sedan) innehöll äppelsylt med citron och rosmarin.
Alla de här burkarna blev presenter, men det spelar egentligen inte någon roll. Poängen är att när man handlar av en småföretagare skickar man sina pengar så rakt in i den lokala ekonomin som det går och investerar i en massa saker som är eller skulle kunna vara bra för det lokala sammanhanget. Det skulle många av oss kunna göra mycket mer. Och nästan alltid är det extra gott också!
