När jag var i Kosta före påsk var jag inne i en tillfällig bokhandel med bara reaböcker, och där hittade jag en hög av pocketutgåvan av Annika Thors En ö i havet. Jag köpte tre — till en elvaåring som jag känner och till hennes två närmaste vänner. Egentligen vet jag att man inte ska försöka tvinga på barn de läsupplevelser som är ens egna, för den sortens förväntningar blir sällan bra, men vad ska man göra när något är så fantastiskt som den här bokserien? (Och jag hoppas att de inte känner sig tvingade — jag känner mig som en ganska blid och diffus närvaro i deras intensiva mellanstadietillvaro.)
På pocketutgåvans baksida finns det några recensionscitat, och Södermanlands Nyheters recensent skriver att böckerna brukar kallas ungdomsböcker men att ett bättre begrepp vore människoböcker.
Precis nu såg jag att Utbildningsradion har gjort en ny radioföljetong av den första boken. Här finns den. Sju timmar och tretton minuter! Räcker till flera långa promenader till exempel! Eller till ett par bilresor eller tågresor de närmaste helgerna.