I ett rött hus med vita knutar här i Småland bor min yngste gudson, Samuel, med sin mamma och sin pappa och sina storasyskon.
Alla barn i familjen har varit pyttesmå, så jag skickade ett paket med koftor och tröjor lite på måfå och hoppades att han förr eller senare skulle kunna använda dem. Lite senare i somras dök han upp i Kalmar i en blå som jag tror att jag har missat att fotografera när den väl blev klar. Såhär såg den ut precis när jag hade tagit av garnet:
Den är stickad i ett alpackagarn från Järbo, och det är så mjukt, så mjukt, men jag har undrat hur det fungerar till spädbarnskläder som man ju kan behöva tvätta ofta och noggrant.
Den här, i det ekologiska bomullsgarnet Linea Pura, har han också fått:
Garnet köpte jag i Nederländerna förrförra sommaren, och jag önskar att jag hade köpt ett nystan till! Som ni ser fick jag skarva in en annan bit för att kunna avsluta avmaskningen.
Den här har jag stickat i Blue Ocean-garnet, alpackablandningen (det finns en bomullsblandning också), från Svarta Fåret. Det är en Lilla tuffing utan halvvantarna i ärmsluten. Garnet består av dels återvunnen alpacka och dels fiber (ungefär som akryl) som har framställts av plast som har fiskats upp ur haven. ”Så när man tvättar den och det lossnar plast är det som att plasten återvänder till havet?” sa Samuels mamma. Usch ja, antagligen. Vad det är brutalt sorgligt med all plast och allt den förstör till och med när vi försöker återvinna den.
Resåren nertill var inte tänkt att bli så oregelbundet randig. Jag gjorde helt enkelt slut på båda färgerna!
Det här är inte Samuel utan en favoritpojke som hjälpte till som fotomodell en vårdag för ett par år sedan och slocknade mitt i arbetet. Han har en Två trådändars lilla tröja som är stickad i rester av Kehräs Lauri. Den var på gränsen till för liten redan vid fotograferingen, så Samuel fick den också.
De senaste veckorna har jag arbetat med en ny slipover till Samuel och en matchande, lite mer modest, till ett av hans storasyskon. Visar snart!