Under det senaste året har jag läst och hört ganska mycket om människor som far illa men också en hel del om människor som har upptäckt nya kreativa möjligheter. Min väninna Marjolijne i Eemnes i Nederländerna har lärt sig att sy dockor med hjälp av en webbkurs och fortsatt med det. Här är en liten intervju med henne!
***
Hej Marjolijne! Du skickade ju en bild till mig av en docka som du hade sytt. Vad heter den sortens dockor?
Det är en Waldorfdocka. I Nederländerna kallar vi dem också zonnekindpoppen, alltså solskensdockor. Modellen kommer från den antroposofiska rörelsen, men jag började sy dem bara för att de är fina.
Vad hade du för dockor under din uppväxt?
När jag växte upp hade jag mest plastdockor. En del hade tykropp, men de flesta var helt och hållet av plast. Jag älskade att leka med dem, men jag tyckte också väldigt mycket om mina tygdjur eftersom de var mjukare.
Är den här sortens dockor populära i Nederländerna?
I vissa grupper är de populära, mest bland antroposoferna.
Hur kom du på att du skulle göra den första dockan?
En av mina tyska vänner hade köpt en docka och var så entusiastisk över den. Jag blev så glad av att höra henne berätta om den, och bilderna som hon skickade var så fina. Kvinnorna som hade gjort den dockan säljer också mönster till dockor och kläder. Först gick jag en kurs i hur man gör dockorna. Det hjälpte mig att lista ut hur man får huvudet att bli riktigt bra. När den var slut köpte jag en bok med mönster till alla möjliga dockstorlekar och modeller, och sedan beställde jag mönstret till den docka som min väninna hade köpt. Jag beställde det från Tyskland, men mönstren finns på engelska också.
Var hittade du mönstret och alla material?
Mönstret är från Mariengold, och det är det bästa mönstret av dem jag har sett. Om man vill ha ett gratismönster kan man ladda ner ett från till exempel Zonnekindpoppen — det är på holländska.
Materialen köpte jag från hantverksbutiker som är specialiserade på material till dockor. Jag vet att Mariengold också säljer det man behöver, men jag hittade en butik som ligger nära mig. En bra sak är att om man inte har någon symaskin kan man beställa satser från Mariengold där en del sömmar redan är sydda så att det går att göra dockan färdig med bara handsömnad.
Hur lång tid tar det för dig att göra en docka? Tycker du om att arbeta många timmar under en dag, eller sprider du ut arbetet under länge perioder?
Om jag verkligen anstränger mig kan jag bli klar med en docka på en helg. Men oftast tar jag en vecka på mig. När jag höll på med kursen tog en docka fyra tvåtimmarspass och lite extratid hemma. Men när dockan är klar vill man ju göra kläder till den, och det tar också sin tid!
Brukar du planera hur dockan ska se ut och hålla fast vid det, eller har du ändrat dig eller improviserat någon gång?
Jag följer verkligen mönstret — ibland gör jag öron också, och ibland inte. Innan man börjar måste man ju ha bestämt sig för hudfärg och matcha hårfärg och ögonfärg med den så att det blir bra.
Är det något arbetsmoment som du tycker extra mycket om?
Ögonblicket när man kan se hur ansiktet börjar bli en personlighet! Det är så fint när man syr ögonen och munnen och dockan liksom blir levande. Och så tycker jag om när jag får börja klä dockan. Det är den roligaste delen av arbetet.
Var det något som var oväntat svårt?
Att få ögonen riktigt fina och lika. Jag skulle rekommendera att man övar det i förväg på en separat tygbit.
Vilka är det som får dina dockor?
En del av dem har jag behållit, men jag har också gjort en åt min brorsdotter och en åt min brorson. Och så gjorde jag en åt en vän som fick sitt första barnbarn. Men jag måste bestämma från början att jag ska ge bort dockan som jag ska göra — annars börjar jag tycka för mycket om den och det blir så svårt att ge bort den.
Vad tror du att praktiskt, kreativt arbete kan betyda under den här tiden när vi blir uppmanade att isolera oss, när så mycket är oförutsägbart och när vi får så mycket nyheter som inte alls är positiva?
Jag tror att det alltid är bra att skapa något vackert. Det finns en tillfredsställelse i det. Och det är ett trevligt sätt att använda sin tid när man inte kan göra så mycket. Det hjälper en också att sätta fokus på något annat. Jag kan inte tänka för mycket när jag håller på med något kreativt.
Vad skulle du vilja säga till någon som funderat på att prova att göra något som han eller hon aldrig tidigare har gjort?
Gör det! Se till att du har bra instruktioner och material — det hjälper alltid. Men kom också ihåg att inte bli besviken om ditt första försök inte blir precis som du hoppas. Ge dig själv tid att lära dig det nya och att växa genom den processen.
Vad är ditt nästa projekt?
Just nu har jag inget. Men jag hoppas att det dyker upp något snart. Kanske hör jag om ett barn som skulle vilja ha en docka, och då kan jag göra en åt honom eller henne.
***
Tack Marjolijne!