Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Midsommarveckans mössvisning

Så många fina mössor! Och alla är tillverkade av människor som tänker på de nyfödda i Bunda i Tanzania. Det är en tanke som kan få hjärtat att växa eller hur?

Anita har stickat några olika modeller. Du som blir inspirerad kan titta på beskrivningarna till Cupcakemössan (den med knopp), Allra enklaste mössan (den rätstickade) och Easy Peasy Beanie.

Anna har sytt i underbara trikåtyger.

Anneli har stickat Easy Peasy Beanie och Mainas fina mössa.

Anne-Lie har stickat MÅNGA Easy Peasy Beanie.

Eva har gjort som Anna och sytt i underbara trikåtyger. Jag ser min brorsons idoler, Paw Patrol-valparna, på ett par av dem.

Gunilla har också stickat Easy Peasy Beanie.

Kerstin också.

Det finns mer, så jag ska fortsätta visa — men jag måste bara svara på två frågor som har dykt upp de senaste dagarna.

Varför är det bara mössor? Det beror på att Marita, som har bett om mössor, arbetar på sjukhuset i Bunda och har gjort bedömningen att mössor till de nyfödda är det som skulle göra en enorm skillnad för deras överlevnadschanser. Jag har skrivit om hypotermi flera gånger tidigare under den här insamlingsperioden, och poängen är alltså att nyfödda förlorar mycket kroppsvärme genom huvudet. Om de är för tidigt födda och vårdas med känguruvård, alltså liggande mellan mammans bröst, får de värme från mamman, är en mössa det plagg de behöver. Om de är fullstora och sover för sig själva ibland är en mössa också ett avgörande plagg. Dessutom är det så att Marita och hennes man ska ta med sig mössorna i sitt incheckade bagage på flyget, så vi kan hjälpa fler barn om vi bara skickar mössor. Men om du skickar med andra plagg eller kanske filtar i ditt paket kan de komma till andra barn som behöver dem — Slättmissionens Hjälpande Hand har kontakt med många platser dit de skickar babypaket och/eller alla sorters barnkläder som mottagarna har sagt att de har användning för.

Varför kommer det inga tackbrev? Olika biståndsorganisationer och andra som arrangerar insamlingar har olika system och olika möjligheter att hålla kontakten med dem som skickar paket, och att man inte får tackbrev behöver inte alls betyda att sakerna har kommit bort eller att man har skickat till en organisation som struntar i sina givare. Ingrid Stridh på Slättmissionens Hjälpande Hand brukar skicka tackbrev till alla och gör många, många hjälpstickare glada på det viset. När Marita och jag tog kontakt med henne för att fråga om hon kunde hjälpa till med Bunda-insamlingen — en insamling som alltså inte ingår i Slättmissionens Hjälpande Hands ordinarie arbete — sa hon att hon kunde göra det men att hon inte skulle hinna skicka tackbrev. Det hon ställer upp med är att vara mottagaradress, öppna paketen och ”hålla lager” tills Marita kan komma och hämta mössorna. Det är en hel del arbete, och vi är så glada och tacksamma att Ingrid tog på sig det så att vi kunde sätta igång med insamlingen. Tack, kära Ingrid!

Snart kommer alltså fler mössbilder! Och de är lika fina som dagens!

Informationen om insamlingen finns här.