Den här koftan, en Lilla tuffing med korta ärmmuddar, har jag stickat till min yngste gudson, Samuel som föddes i höstas och som bor ett par mil från Alvesta. Hans mamma rapporterar att den sitter bra!
Garnet är alpackaversionen av Svarta Fårets Blue Ocean, som kom förra året och som presenteras såhär:
Miljövänliga garner är ju en djungel — vad är egentligen det bästa vi kan göra? Att Svarta Fåret och dess leverantörer har tagit det här initiativet överhuvudtaget tycker jag är positivt. Så har jag läst att blandmaterial alltid är sämre eftersom det inte går att återvinna dem. Plastskräpet från haven borde ha återvunnits till plast istället för att blandas in i garn … Men jämfört med ny akryl borde det väl ändå vara ett bättre val?
Alpackavarianten av Blue Ocean innehåller återvunna alpackafibrer, och antagligen är det därför som garnet dammar mer än de flesta andra garner som jag har stickat med. Det är mjukt men känns inte alldeles naturligt. Hur det håller för tvätt har jag inte hört något om än.
När jag såg att Blue Ocean hade kommit köpte jag genast så att det skulle räcka till minst en barnkofta i både alpackablandningen och bomullsblandningen. Nu har alla bomullsnystanen och några nya fått flytta till nya ägare, för det behövdes fina nystan till de garnkassar som jag har gjort i ordning på min arbetsplats … men åtminstone en av mottagarna känner jag, så när vi kan ses igen (och det hoppas jag mycket på!) ska jag fråga henne vad det blev och vad hon tyckte om det.