Två gånger har jag varit i Vimmerby.
Andra gången var för bara några veckor sedan, när det var hjälpstickningskväll i bokhandeln.
Första gången var nog för ett år sedan eller så. Då var jag i församlingshemmet och berättade om Kärlek, nål och tråd. Det mest spektakulära minnet av den resan är att jag fick bo i ett gästrum i en av församlingshemmets flygelbyggnader och att prästen sa att jag kunde gå till kyrkans dagis och äta frukost där innan min buss gick. Det var ju lite ovanligt, men jag antog att det var så de brukade lösa det med gäster där. Så vid halv sju öppnade jag den lilla grinden, knackade på dagisdörren och fick leta lite innan jag hittade en stressad dagisfröken som höll på att baka scones eftersom brödet hade tagit slut. Hon hade inte fått reda på att det skulle komma en vuxen frukostgäst, och hon hade aldrig hört talas om att församlingen bjöd på frukost på det viset — men jag fick sätta mig på en pyttestol och äta mannagrynsgröt med tre mycket små människor, och eftersom jag ändå satt där fick jag knyta knuten i ett pärlhalsband som redan var klart och knyta fast startpärlan på nästa. Vilken morgon va? Och jag hann med bussen också.
En behållning av det Vimmerbybesöket var också att jag träffade Maj Djurstedt som gav mig en bok där hon hade samlat sina bästa recept. Ett av dem, Tuppens kaka, gjorde jag om till långpannerutor i helgen. De blir frasiga ovanpå och sega inuti — och skulle antagligen passa perfekt med glass och bär eller med sorbet, fast jag hade ingendera nu. Maj föreslår att man strör mandelflagor ovanpå — det hade jag inte heller, men jag la till vaniljsocker som inte fanns i Majs version … Här kommer receptet!
Frasiga sega rutor
en långpanna full
Ugn: 200 grader
6 ägg
9 dl socker
2 msk vaniljsocker
225 g smör
5 dl vetemjöl
Smält smöret. Vispa ägg, socker och vaniljsocker pösigt och rör ner först det smälta smöret och sedan mjölet. Bred ut smeten i en långpanna klädd med bakplåtspapper och grädda i 200 graders ugnsvärme tills innanmätet har stelnat (prova med en sticka). Skär i rutor. (Och smaka på kanterna — de är nästan det godaste!)
Låter underbara! Men ska det verkligen vara 9 dl socker…?
Svar till Carol:
Ja, för jag tredubblade alla ingredienser från originalreceptet … Nästa steg blir att testa med mindre sockermängd, nio deciliter är ganska mycket, det håller jag med om, men då skulle jag behöva se vad man kan göra för att inte sabotera konsistensen på samma gång. Har du någon idé?
Låter jättegott! Hur stor är din långpanna? Jag har en liten ugn så jag får fundera på hur jag kan räkna om det så att det passar…
Svar till Lisa:
Jag bakade i min farfars ugn som är ordentligt stor, men jag mätte inte långpannan. Originalreceptet är en tredjedel av det här och lagom till en sockerkaksform (kakan blir förstås också tjockare då). Kanske kan du testa med två tredjedelar av de här mängderna? Eller, om du har en riktigt liten ugn, originalmängderna?
Jag reagerade också på sockermängden, men det kanske inte är så konstigt. I en vanlig kladdkaka kan det vara ganska mkt socker.
Skulle du kunna mäta formen på din långpanna, så att man vet lite hur stor den är, det skulle jag tycka vore bra.
Måste ju testa att baka denna goding.
Tack för ett nytt kul recept//kram
Tina