
Imorgon är det Tacksägelsedagen i vårt svenska kyrkoår, en glad och jorddoftande dag som inte är särskilt lik den nordamerikanska Thanksgiving men som delvis har samma innehåll: vi tackar för allt som vi kan komma på, inklusive årets skörd.
I Slätthög, där mina föräldrar bor, finns det en vacker tradition: folk som odlar hjälps åt att bygga ett ”tackbord” av grönsaker och kanske ett par kärvar i kyrkans kor. De flesta tar verkligen med sig sina snyggaste morötter och renskrubbade potatisar och knallröda tomater, och det blir en påminnelse för alla om hur mycket vi får ta emot.
På en del håll där sådana här skördebord finns med i gudstjänsten delas grönsakerna ut efteråt — kanske av församlingens diakoner som vet vilka som behöver maten bäst. Det får man förstås göra i veckan efter och på ett lite diskret sätt. I Askersund, där jag var och spelade med en kör på Tacksägelsedagen förra året, fick vi musiker en påse var och en inbjudan att plocka med oss vad vi ville från altaret (för det var där grönsaksarrangemanget hade byggts upp). Jag åt rekordgoda tomater på tåget hem! På en del håll är det grönsaksauktion till förmån för något bra.
Så vad kan man göra för att fira Tacksägelsedagen också vid kyrkkaffet och kanske införa några nya traditioner?
Tänk om tacksamheten kunde sträckas ut lite grann och räcka till människor runtomkring oss också …
Några idéer:
* när alla har satt sig, gör en svensk version av den amerikanska Thanksgiving-traditionen och låt var och en berätta för de andra vid samma bord om en sak som han eller hon är tacksam för — låt eventuellt en tesked eller något annat gå runt så att alla verkligen får ordet
* sätt upp ett stort papper eller tyg och låt alla skriva eller fästa ett tacksamhetsämne eller en liten tackbön
* komplettera grönsaksauktionen med bröd- eller kaffebrödsauktion så att det blir lite mer
* lägg ut vykort på borden, eventuellt frankerade, och inbjud alla att skriva ett tackkort till någon — ämne och mottagare efter eget huvud. De som har internettelefoner kan erbjuda hjälp med att leta efter adresser på Eniro förstås
* gör detta till den stora tackardagen och passa på att tacka alla dem som arbetar i församlingen med olika saker (särskilt de oavlönade!) med roliga tal och sånger och kanske en liten godispåse eller blomma
* be några att förbereda sig genom att välja en symbol för sin tacksamhet, ta med den och berätta för alla
* ta fram församlingshemmets psalmböcker och komponera en tacksamhetssymfoni med glada psalmer — blandade verser och sprakande mellanspel
* sjung i kanon (noter finns i Fester med rester): För åkrarnas gröda, för dryck och för föda, för ro i vår möda vi tackar vår Gud!
Minns en Tacksägelsedag när barn- och ungdomskörerna gick in i procession med en massa mjuka djur, frukt och grönt, vatten och så medan församlingen sjäng ”Gud skapade det…”-psalmen. Blev mycket fint!
Själv har jag inte skrivit var söndag nu på min ”andra” blogg, men denna söndag blir det inte svårt! Trots bekymmer om det ena och andra finns tacksägelse-ämnen ALLTID! (Om inte annat hittade jag en Everest dunjacka i grovsoporna i veckan! Hel, lagom storlek, behöver bara tvättas. Och jag behövde verkligen en rejäl vinterjacka för hundpromenader mm… Gud förser!
Allt gott!
Svar till Eva:
Vad fint! Och grattis till fyndet!
Pingback: Tacksägelsedag | Kyrkkaffe
Pingback: I Slätthög på söndag | Kyrkkaffe