Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing DR Kongo

Hur man stickar ränder på en Easy Peasy Beanie

Det är ganska många som tycker att Easy Peasy Beanie lätt blir en mani. Redan förra året var min mamma igång — hon stickade till Bibelsällskapets insamling till Guatemala:

Och när man har stickat några stycken vill man kanske börja variera sig lite grann. Det mest naturliga är förstås att börja tänka på ränder. Men hur gör man ränder på en modell som bygger på en trevarvsrapport?

Ett tips är att göra som Gunbritt — hon varvar enfärgade och flerfärgade restgarner med en färg som hon har lite mer av. Här blir det nästan en melerad effekt av två varv per färg.

Men hon har också provat att sticka sex varv i varje färg, alltså två rapporter. Då döljer sig de tre varv som har rätsidan utåt mellan ”korvarna” som har avigsidan utåt, och tills mössan tas på syns en ”korv” i varje färg.

Fast redan när man viker upp en kant syns ränderna och stickningens struktur på ett annat sätt.

Marita (som varvar ett flerfärgat garn och ett enfärgat här ovanför) skriver:

Jag gör 6 varv av vardera färg så att det blir varannan färg av ”korvarna”.
Då blir det dessutom garnbyte på samma sida av arbetet hela tiden. Jag klipper inte av garnet utan låter det löpa med längs sidan för att slippa fästa en massa ändar. Denna sida låter jag sedan bli toppen på mössan, alltså den sida där arbetet dras ihop.

Anita har också stickat med en grundfärg och flera olika randfärger. Grundfärgen löper med i kanten hela tiden, och om man med accentfärgerna börjar och klipper med lagom lång garnände …

… kan det bli en liten tofs på mössan! En som är ovanligt barnsäker eftersom alla trådarna kommer från mössan.

Jag tror att Anita är en av dem som har bestämt sig för att grundfärgen får två varv och att accentfärgerna får fyra för att färgbytena blir snyggare då. Du får säga till om du använder ett annat trick, Anita!

Marta, som har stickat den rosarandiga mössan här ovanför, skriver:

Jag lägger upp med bottenfärgen. Sedan stickar jag
v 1 rät med bottenfärgen
v 2 avigt med bottenfärgen
v 3 rät med ”yttre färgen”
v 4 rät med — ” —
v 5 avigt med — ” —
v 6 rät med — ” —
Börja om med varv 1 — och så vidare.

Börja om med varv 1 — och så vidare.

Tack alla ni som har delat med er av era tips!

Vad jag har hört — i andra hand — fortsätter Läkarmissionens insamling till slutet av juli, så det finns fortfarande en hel rad veckor att använda till att utveckla modellen ännu mer!

En ny bok om arbetet på Panzisjukhuset

Birger Thureson, journalisten som skrev boken De glömda kvinnornas röst för tolv år sedan, har varit i DR Kongo igen och intervjuat en rad kvinnor som har fått medicinsk och psykologisk hjälp på Panzisjukhuset. Av de intervjuerna har han gjort en ny bok. På tisdag kan man lyssna på en livesändning på PMU:s Facebook-sida där han berättar tillsammans med några av PMU:s anställda som var med på resan.

Mössinspiration

Dags att titta på fler Easy Peasy Beanie-mössor som är stickade till Läkarmissionens insamling till Panzisjukhuset och dess grannsjukhus i DR Kongo!

Först Ann-Kristins gruppfoto. Möjligen är jag lite sentimental, men jag kan inte låta bli att tänka på att de här mössorna antagligen kommer att få sina första bärare inom kort och att de barnen kommer att vara födda samma år och följa varandra genom livet om de föds i samma område och deras föräldrar kan stanna där. Svindlande!

Här är ett exemplar av Kristbergskoftan (ser ni böckerna?) tillsammans med två flerfärgade mössor. Helen har stickat alltihop.

Och så har Angela stickat en i flerfärgat, hon också.

Och Christina! Men hennes är virkade.

Åsa har också använt flerfärgat garn. Jag tycker att jag känner igen åtminstone en av färgställningarna från Järbo-garnet Big Verona — kan det stämma?

Marta har kommit gång och testat att göra tofs också. Och så har hon stickat en rundstickad mössa med hoptagning upptill. Det går också bra såklart!

Gun som jag har träffat i Brämhult vid flera tillfällen har stickat tre hittills. Jag minns dig som specialist på att bygga fina babypaket, Gun — stämmer det?

Det här är Gittans grupp.

Och så ska jag visa mina tre första (det har blivit fler nu).

Det här är rester från mitt discoklänningsprojekt och en svart klänningsstart som jag helt enkelt rev upp när Läkarmissionens insamling började. Järbos merinogarn Mio — mjukt och mer lättvättat än vanlig ull, men inte superwashbehandlat. Jag fick dem allihop för längesedan av Maja. Nu när jag har gjort garnkassar har jag fördelat en del av mina Mio-nystan i dem och känt mig ädel som inte behållit dem. Det är ett underbart garn! Så när jag har avverkat lite mer av annat som har blivit liggande måste jag nog fylla på med Mio.

Har du stickat? Vill du visa? Skicka gärna en bild eller flera till mig! Facebook går bra, och e-post (annabraw[snabel-a]gmail.com) också.

Här är Denis Mukwege i en ganska tidig (en månad gammal) kort film där han berättar vad han tror om Covid-19 och ser:

Beundra mössor

Av Posted on Inga taggar 2

Easy Peasy Beanie är inte bara enkel, superelastisk, snabbstickad och varm — den har också visat sig vara väldigt fotogenisk. Särskilt om man har många att fotografera.

Min gissning är att det redan finns flera hundra mössor till Läkarmissionens insamling!

Det här är det som Berit har stickat — hittills.

Marlene hade börjat innan insamlingen började men låter hela mösslagret åka dit. Jag tror att alla mössorna på den här bilden är virkade. Utom den mörka på nedersta raden, kanske? Eller ser jag fel?

Maria är med i gruppen Sticka och skicka i Svartlå i Norrbotten och höll på med sin tredje mössa när hon tog den här bilden häromdagen. Hon virkar en fin picotkant på uppvikskanten.

Ann-Kristin har stickat både enfärgade och randiga (och ska få berätta om sitt randningstrick snart).

Gaby har stickat i både enfärgat och flerfärgat garn.

Om du som läser det här har några mössor att visa, så skicka gärna en bild eller flera till annabraw[snabel-a]gmail.com!

Här stickas det korvar

Det verkar nästan ha blivit Easy Peasy Beanie-feber!

(Feber har fungerat som ett positivt ord ganska ofta före den här våren. Jag hoppas att man fortfarande kan använda det utan att någon blir nervös!)

Svenska Journalen publicerade beskrivningen för några veckor sedan och presenterade en insamling till förlossningsavdelningen på Panzisjukhuset i DR Kongo och dess grannsjukhus. Den pågår till juli.

Förra veckan visade jag ganska många färdiga mössor från olika stickare. Här kommer fler!

Anita lät sina första fyra posera på tidningsuppslaget.

Agnetha har experimenterat med ränder på några av sina.

Ulla har gjort många — och en med tofs.

Aila har blivit klar med en ljusblå.

Elizabeth är klar med en och har kommit en bra bit på nästa.

I stickvärlden etableras nya begrepp med blixtens hastighet. Nu verkar det fullständigt normalt för många av oss att berätta hur många ”korvar” vi har stickat eller hur många varv ”korvarna” ska vara för att det ska fungera att sticka snygga ränder. Jag lovar att berätta om mitt randkoncept inom kort!

Harriets första blev liten, så hon la upp fler maskor till nästa. Men små behövs också, till prematuravdelningarna.

Ingela började med en rosa och har fortsatt med en mer rödaktig.

Tack alla ni som har lagt ut bilder — jag tror att vi behöver små hoppingivande projekt ännu mer än vanligt nu i vår. Och jag fortsätter gärna att visa dem, så fortsätt skicka när ni har mössor på gång eller klara!