Nu har jag lärt mig tre viktiga saker om hypotermi:
- Att en av orsakerna till att nyfödda får det är att deras hud, som så att säga släpper ut värmen, är så stor (hudytan alltså) i förhållande till deras volym. De har inte plats att spara så mycket värme innanför, för allt är så smått. Ursäkta att jag förklarar det så ovetenskapligt …
Och huvudet utgör en stor del av barnets totala ”yta”, så det är därför det är extra viktigt med mössa för att värmen inte ska försvinna ut där. - Att det faktum att de är blöta när de föds innebär att de kyls ner snabbt. Och det går ju verkligen inte att undvika, men om de torkas torra snabbt och sedan får hudkontakt med mamman (eller, om mamman inte mår bra, någon annan) direkt, så förlorar de inte lika mycket värme. Att bära bort dem och undersöka dem är alltså en nedkylningsrisk ifall man inte kan ge dem värme på något annat sätt under tiden. ”Man lägger barnet hud mot hud mot mamman och täcker med torra tygstycken”, berättar Marita (om hur det går till på förlossningsavdelningen i Bunda, alltså). ”Mamman har själv med sig tyget, så det är vackra tyger.” Samma tyger används senare när barnet lindas in.
- Att de flesta fallen av hypotermi verkar inträffa under timmarna direkt efter förlossningen.
Marita berättade också något så underbart smart och enkelt häromdagen. Hon ska försöka införa att när mödravården i Bunda träffar blivande tvilling- och trillingmammor ska det ingå i rutinen att be dem att komma till förlossningen tillsammans med en anhörig. Då finns det en vuxen som kan springa och köpa mediciner till mamman och/eller barnen om det behövs (det är så det fungerar på många tanzanska sjukhus — mediciner som ska ges måste köpas av familjen på närmaste apotek) och hjälpa till med annat praktiskt. Det kan vara svårt att ha två nyfödda barn på bröstet samtidigt, så den anhöriga kan också hjälpa till som extra ”kängurumamma”.
Dags för dagens mössor!
En som har namnet Blacknovaknits på Instagram har stickat i rosa nyanser.
Gunilla har stickat två efter Mainas beskrivning och börjat på en tredje.
Görel har fått hjälp av en liten fotomodell som är lite stadigare i nacken än de nyfödda. Roligt när babydockorna kommer till användning!
Inger har redan stickat tio …
… och tipsar om att blåsa upp en ballong till rätt omkrets (intervallet 36–42 centimeter täcker många prematurer och de första månaderna för fullstora barn) för att kunna prova så att mössorna är lagom stora och om ett mjukt garn som hon gärna stickar i.
Klara har stickat en med en fin dekorrand.
Jenny har fastnat för Easy Peasy Beanie. Än så länge verkar det vara den vanligaste modellen bland dem jag har sett. Och den är verkligen fin och bra! Och enkel — easy-peasy!
Det var det hela för idag! Tack alla underbara stickare!