I tisdags när jag kom till Örebro låg det en hög med böcker på mitt skrivbord.
I fåtöljen utanför mitt rum hade Gosiga Gunnar fått det väldigt trångt dessutom.
— De fick inte plats någon annanstans just nu, sa min kollega Ingrid, och så tänkte jag att du kanske vill ha med dem när du ska ut och prata nu i helgen.
Det är alltså så att vi har blivit tvungna att trycka om fem av de små Kyrkkaffe-böckerna på samma gång — allihop hade tagit slut eller höll på att ta slut eller låg i så stora prognosbeställningar (en del kan gissa i förväg hur mycket de kommer att sälja, hur det nu går till).
Vi får alltid några inspektionsexemplar hit till Olaigatan i Örebro, fem av varje bok eller så. Resten åker direkt till vårt lager i Falun och skickas ut därifrån åt alla möjliga håll.
Håll i er nu: för Mer långpannans lov är det fjärde tryckningen, för Perfekta pajer är det femte tryckningen, för Hembakat för alla är det andra tryckningen, för Mat i långpanna är det den nionde, och för Långpannans lov är det … den trettonde! Inte klokt. Det hade vi sannerligen inte kunnat gissa när vi satte igång. Det skulle bara bli två böcker sa vi. Jag minns ett möte där jag presenterade idéer till två nya och fick höra att det nog kunde räcka med de två som fanns. Ha.
Igår kunde jag inte låta bli att ta en bild av Ingrid igen. Hon är faktor på Libris, och det är hon som pratar med tryckerierna om vad vi behöver, jämför priser och leveranstider och papperskvalitet och pärmpapp och jag vet inte vad, och det är hon som håller reda på alla datum och fraktfakta. Hon har haft ganska mycket att pyssla med för de här böckernas skull eftersom vi i olika perioder har tryckt dem i Italien, Kina och Lettland. En gång tryckte vi i Lettland och Kina samtidigt eftersom vi behövde en liten leverans snabbt och en stor som kunde få ta lite längre tid på sig att komma till Sverige. Så hon håller reda på en hel del, Ingrid. Hurra för henne!