Sydda, stickade, med virkade hjärtan

Marita hälsar att hon ser mycket fram emot att ta med sig alla fina mössor till Bunda! Vi skrev lite meddelanden fram och tillbaka igår, och en sak som hon berättade var att en av de läkare som hon känner från Nkinga, där hon har arbetat tidigare, hade fått en länk till informationen om känguruvårdsstudien från henne och skulle ta upp den på personalmötet på det sjukhus där han är nu.

Och så tittar vi på mössor igen, eller hur?

Här är en uppsättning från Helena.

Och här är en annan uppsättning från samma Helena!

För några år sedan provade jag att sy sådana här mjuka mössor — jag sydde dem av kasserade T-shirts — och jag kan vittna om att det går fort och att det väldigt lätt blir så att man vill sy bara en till och bara en till. Rekommenderas!

Kerstin stickar spiralmössor och syr på små hjärtan. Om någon vill härma henne kan det vara fint att veta att det finns en enkel beskrivning till ettvarvshjärtan här.

Klara har använt beskrivningen Elsa beanie.

Marie-Louise har stickat Easy Peasy Beanie i fyra olika garner.

Iréne har stickat en mössa till efter Mainas beskrivning.

Och Ingrid har stickat i resår.

Så underbart fina allihop!

Tidigare i år blev två studenter i Umeå klara med en uppsats om att mäta temperaturen på små barn. Jag lånar två korta avsnitt ur den:

”Det nyfödda barnet är en patient som är särskilt känslig för förändringar i kroppstemperaturen och risken är stor för både hypotermi och hypertermi. För att undvika ökad risk för sjuklighet och dödlighet är det därför viktigt att det nyfödda barnets kroppstemperaturen hålls inom gränserna 36,5–37,5 ℃. Detta är en utmaning inom neonatalvården och utmaningen blir större i och med sjunkande gestationsålder och födelsevikt. (…) Världshälsoorganisationen WHO (1997) definierar normotermi som 36.5–37.5℃, mild hypotermi som 36.0–36.4℃, måttlig hypotermi som 32.0–35.9℃, svår hypotermi som <32.0℃, samt kroppstemperatur överstigande 37,5℃ som hypertermi. Hypotermi är ett vanligt förekommande problem hos nyfödda barn. Redan i mitten av 1900-talet visade Silverman, Fertig och Berger (1958) att dödlighet ökar när värmeförlusterna blir större. Risken för hypotermi är stor direkt efter födseln och barnet kan kylas ner 2–4℃ under de första 30 minuterna efter födseln (Bissinger och Annibale, 2010; Trevisanuto, Testoni och de Almeida, 2018; Perlman och Kjaer, 2016). Ju mindre barnet är vid födseln, desto svårare har barnet att hålla sin kroppstemperatur, och därför är förekomst av hypotermi högre hos prematura barn (Miller, Lee och Gould, 2011). Miller, Lee och Gould (2011) utförde en studie med 8782 barn med mycket låg födelsevikt som visade att totalt 56% av alla barnen, 79 % av barnen födda i gestationsvecka 23 samt 83% av barnen med en födelsevikt mellan 400–499 gram hade hypotermi vid inläggning på en neonatalavdelning. I studien såg man ett samband mellan måttlig hypotermi och hjärnblödningar samt ökad dödlighet (Miller, Lee och Gould, 2011).”

Det här är bara en del av bakgrunden till deras examensarbete, men om någon undrar varför vi stickar och virkar och syr mössor kan det vara bra att ha läst igenom det för att kunna berätta med egna ord. Här finns hela uppsatsen!