Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Symaskinsrevolutionen

Av Posted on Inga taggar 0

En stor samhällsförändring som jag tycker borde ha funnits med i historieundervisningen när jag gick i skolan men som kanske i alla fall kan finnas med nu är den när symaskinen gjorde sitt intåg.

Tidig Singer-reklam, sparad av Bibliothèque nationale de France, numera tillgänglig på Wikimedia Commons

Att jag är ganska säker på att vi inte fick läsa om symaskinens intåg beror på att jag minns det från ett annat sammanhang och nog skulle ha kopplat ihop det med skolans om jag hade fått chansen. Är det någon mer än jag som kan delar av Laura Ingalls Wilders Det lilla huset på prärien-serie utantill?

Symaskin av en sort som fanns vid den tid när Laura Ingalls Wilders familj köpte sin första. Bild lånad från webbplatsen pioneergirl.com

När familjen Ingalls börjar använda symaskin säger mamman ju att hon tror att förfäderna kommer att vända sig i sina gravar men att hon har tänkt ut att man kan lägga två tyglängder omlott och sy en söm för att få lakan istället för att sy ihop dem för hand så som familjen (familjens kvinnor, ska man väl säga) alltid har gjort. (Här kan man förresten läsa lite om familjen Ingalls symaskin!)

Klassisk Singer-maskin. Foto: Dennis van Zuijlekom, Wikimedia Commons

En sådan här maskin, inbyggd i ett tungt skåp, hade min mormor. Jag tror att hon hade med sig den hem från Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), men jag är inte säker. När mina föräldrar bodde i en stor prästgård kunde vi ha den där, och vi använde den ibland — till raksöm är den helt fantastisk när man väl har fått hjulet att snurra år rätt håll så att den inte syr baklänges. Nu står den hemma hos mina vänner Agnes och Arne i väntan på att jag ska bo så stort att jag kan ta hand om den själv. En annan ärvd maskin, en väldigt tung som gick att både trampa och köra med ström, lyckades jag inte övertala min mamma att behålla, så den hamnade i en second hand-affär i Växjö, och jag hoppas att den hittade ett nytt hem …

Om man vill förstå lite mer av hur symaskinsrevolutionen gick till kan man läsa den här ganska långa och mycket intressanta artikeln på Företagskällan, en webbplats där lärare kan hämta lektionsmaterial. Jag skulle ha önskat att en textilhistoriker hade fått vara med och skriva den, och den innehåller några anglicismer, men jag lärde mig mycket.

Här pågår en hålsömnadskurs som är en del av en marknadsföringskampanj! Platsen är Västerås, året är 1927. Bilden finns i Singers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria, och jag har lånat den från Företagskällan.

Bland annat att försäljningen till privatpersoner kom igång mycket tack vare sömnadskurser där deltagarna fick lära sig att sy på maskin. Sexton timmar skulle räcka — det var löftet. Fast de som skulle lära sig finesser, som hålsömnad, fick nog boka fortsättningskurser. — Och detta får mig att tänka på det symaskinskörkort som jag och mina klasskamrater blev lovade när vi lärde oss att sy på maskinerna i Vikingaskolans syslöjdssal på Linero i Lund 1983 eller så. Vår egen skola, Runaskolan, hade inte slöjdsal, och det var ett stort äventyr (i alla fall för mig) varje gång vi skulle ta oss till den stora skolan och lära oss något så svårt. Tyvärr glömdes nog våra körkort bort — jag minns att vi frågade efter dem men inte att vi fick dem. Är det någon annan som har ett och vill visa?

(Och symaskinsrevolutionen var ju en del av den större textilrevolution där bland annat Spinning Jenny, uppfunnen i USA på 1760-talet, spelade en avgörande roll. Vill man uppleva ett 1800-talsspinneri i aktion kan man se BBC:s miniserie North & South, som bygger på en roman av Elizabeth Gaskell — hon kallar sin industristad Milton, men hon bodde själv i Manchester. Och vill man läsa en skildring av en ungefär motsvarande amerikansk industrimiljö så är Katherine Patersons ungdomsroman Lyddie ett självklart val.)