Medicin.
Under förra året fick en av mina väninnor något slags monstermigrän gång på gång. Hon var van vid migrän, men nu märkte hon att halva ansiktet var bortdomnat och att ena handen och armen inte riktigt fungerade när huvudvärken försvann. Efter massor av undersökningar och många sjukskrivningsdagar fick hon veta att det troligen var ett slags migrän som resulterar i samma saker som en liten stroke. Jag hade aldrig hört talas om det förut, och inte hon eller hennes läkare heller, men det finns tydligen.
Det som vi båda två upptäckte i samband med detta var att hon och hennes motorik mår bra av att sticka. Hon beskriver det som att ena handen inte riktigt fungerar och att den inte orkar så mycket men att hon verkligen märker att det är bra träning. Att räkna maskor var också förbluffande arbetsamt — och bra.
På var sitt håll har vi sedan hört om stickning som rehabilitering för stroke-patienter. Min väninna hade varit i en garnaffär där kvinnan bakom disken berättade att i något asiatiskt land går personalen på ett eller flera sjukhus med garnkorg och stickor till patienterna så snart de är någorlunda vakna. Det är viktigt att sätta igång snabbt, innan hjärnan har vant sig vid skadorna, sa hon.
Vad tror ni? Någon som har något att berätta? Egenrehabilitering helt spontant, eller något som en läkare eller sjukgymnast eller arbetsterapeut har rekommenderat? Vad kan vara lagom att börja med? Det vore roligt att samla ihop lite erfarenheter!